Atuagagdliutit - 25.08.1977, Síða 21

atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartar
Kalåtdlit-nunånit åssit
- atuagkiortup akissutå
hr. Simcny navsuiauteKardlune
agdlagkamine ilåtigut nuånårpa-
singilaK, angutit tåuko mardluk
sule issornartorsiorneKåsangmata
åssersutigineKardlutik „nunasia-
Karatdlarnerup nalåne kungénca-
nut“, „amigauteKångitsunut",
sordlo Erik Erngaard atuagkia-
mine „Kalåtdlit-nunåt ukiune tu-
sintine" agdlagtoK. åsse Kanger-
dluarssunguamut inspektørip uk.
1900 migss. autdlainiarneranér-
sussok atuagkiavne agdlagsima-
gama, hr. Simcnyp kukussuvdlui-
nartOK erssersitdluarérpå. åsse
åssilissausimavoK inspektørip a-
torfine maligdlugo Avangnånut
1893-ime angalaneranérsusima-
vok. taimatut éssipaluinigdlo ku-
kunerit soruname iluarsineitaru-
mårput KaKugo atuagaK naKiter-
neKarKisagaluarpat.
AG nr. 28-me landsdommeriu-
simassoK C. F. Simony takisumik
agdlagaKarpoK atuagaK Kalåt-
dlit-nunånit åssit pivdlugo, uva-
nga årKigssugarisimassara nait-
sukutdlangnik åssitai OKauserta-
lersordlugit. agdlauserissap nag-
F. Aa. Sørensen agdlagpoK puto-
rutcK sårugdliup nerissaisa pit-
saunerssarigåt. ilumordluinarpoK
sårugdlik putorutcrtcrtarmat, så-
rugdlingmiuna aulisagkat nalu-
ngisavta piumatunerssåt, soKuti-
gingivigtarpai aulisagkat sordlit
nerinerdlugit, angissusé nåmagi-
nariardlugit. oKautigisinauvara,
Ncrdsøme putorutorniarneK pi-
morutdlugo nunat tamat Nordsø-
mut sineriagdlit aulisartuinit i-
ngerdlåneKarsimasscK ukiune ki-
ngugdlerne 25-ne, ukiordlo ki-
ngugdleK aitsånårit taima puto-
rutoKardluartigaoK. ilame pissari-
neKarlut amerdlanerugångata i-
neritugssat inersimassungortug-
ssat amerdlanerussarput. KanoK
ilivdlutingme aulisagkat taima a-
merdlatigissut nerissagssanåså-
pat. tuluk kilisautip nålagå nalu-
naerusiamine agdlagpcK, nang-
minerdlunit imap narxa itissuser-
siumik angusinausimanago, tåssa-
le putorutoKangårmat, åmalo er-
Karsautigisagåine Davisstræde
KancK ititigissoK, tauva Kularu-
tigssåungitdluinarpoK putorutor-
pagssuit nerissardliornermik to-
Kussarsimåsassut.
putorutorniarneK ukiut tatdli-
mat arfinigdlit matuma sujorna-
gut autdlarnerneKarsimassugalu-
arpat, tauva taimatut aulisarneK
pissutitausimångitsornaviångi-
kaluarpcK sårugdlikitdlineranut,
ilisimassunåsit taima oKarumasi-
måsagaluarput.
Kalåtdlit-nunånukarnera suju-
nertaKåinarpoK påsiniaerusung-
nermik, Kavdlunåt kalåtdlitdlo
aulisartue suleKatigilersineKarsi-
gasiussånut tungatitdlugo erKU-
migilårpara, hr. Simonyp puigor-
mago sivisorujugssuarmik OKalo-
Katigisimavdlunga Arktisk Insti-
tut-ime upernåK måna.
hr. Simonyp perKigsårtumik
kukunerit tugdleriårdlugit ag-
dlagtorsimavai, nangmineK misi-
ligtagaligssunine iluaKutigalugo
påsisimassane. navsuiautit tåukua
årKigssuissoKarfingmut nagsiu-
neKarsimåput atuagagssiamut
Grønlandimut kigsautigineKar-
dlune, atuagagssiap agdlagkat i-
långutisagai normume ardlånut.
taiméikaluartoK årKigssuinermut
ilitsersuissuvdlune komite — Det
grønlandske Selskabip sujuler-
ssuissue, taamtuminga åma ilisi-
matineKarsimassut hr. Simonyp
■navsuiautainik — isumaKarsimå-
put atuagagssiap Grønlandip nav-
suiautit taimåitut ilångutagssari-
ngikai, åssingunerungmata hr.
Simonyp uvangalo atuagkame tå-
ssane akissugssaussutut årKig-
ssuissup akunivtine agssortussu-
titut.
hr. Simony-vdle navsuiautine
naunersut, isumaKavigpungalo
taimaisiornigssamingnut periar-
figssaKartut. uvangame nangmi-
neK taimatut aulisarneK iluaKu-
tiginiarniångilara, kimitdlunit
autdlartitåungilanga, taimalo a-
ngalanera kimutdlunit nalunaia-
gagssarinago. angalanera nangmi-
neK akilerpara nuånårutigalugulo
Kalåtdlit-nunåt takcrKigkavko
pingårtumik angalaordlunga. ma-
tumuna KUtsavigilåka kikutdlunit
angalanivne nåpisimassåka.
kalåtdlinut aulisarneK ima pi-
ngåruteKartigacK, aulisarneK Ka-
iåtdlit-nunåta nåpatigalugo, sor-
dlo Islandimul aulisarneK taimåi-
toK. Davisstrædilo aulisagkanik
ulivkårpoK. kalåtdlitdle nangmi-
nérdlutik inuiaKatigingnut pingå-
ruteKangåtsiartumik aulisarsi-
nåungildlat, ikigpatdlåKigamik, å-
malo sineriagssuarme siåmarsi-
mavdlutik. ajcrnardluinartug-
ssauvoK, avatånit ikicrteKarane
taima iluaKuteKarniarnigssaK.
KGH-ilo ikiortiginiaråine iluaKu-
taunaviarane, millicnit Kavsitdlu-
nit Davisstrædimut erKaraluarpa-
tigit. KanoK angussaKartigipat ki-
lisåussuarmingnik, Nungmilo au-
lisagkanut sulivfigssuarmik sule-
KateKarnermikut?
kalåtdlit nangminérdlutik auli-
salisåput. autdlarKautigalugo a-
jornånginerpaussugssauvoK Kaju-
ssaussiagssanik ulialiagssanigdlo
putorutunik angmagssangnigdlo
aulisalernigssaK Kavdlunånik au-
lisartunik ikiorteKardlune, Kav-
dluname aulisartue putorutorni-
arnermik ingmikut påsisimassa-
liuput. aulisagkanik Kajussausi-
33-nik Kupernigdlit nagsiusima-
vai arkivinut agtumåssuteKartu-
nut, atuagkap éssiliartainik piv-
fiusimassunut. taima suliniute-
KarsimaneK matumuna hr. Simo-
ny-mut Kujåssutiginiarpara. atu-
agaK KaKugo naKiterneKarKisaga-
luarpat sumut ardlånutdlunit a-
tatitdlugo, tauva hr. Simony-p
narKiutai atorneKarumårput, u-
vangame isumaKatauvdluinarama
tåssane agdlagsimassut tamarmik
erKordluartussariaKartut. kisiåni-
le hr. Simony avdlanik åssiliarta-
lérusugkaluarneratigut soruname
isumaKatigisinåungilara. ilame
sordluna tåuko atuagkap kuku-
nerinut agtumångitsut, hr. Simo-
ny nangmineK atuagkiorsimaga-
luarune avdlanik åssiliartalisimå-
sagaluarnera.
atuagaK tåuna soKutauvdluå-
ngitsunut agdlagtaiviusångilaK.
sarKumersiniagå pingårneK tåssa
inuit ardlaKångitsut inugtut er-
Kumitsuliornikutdlo misigisima-
ssait, amalo politikikut angunia-
gaKardlune. igdluatungågutdle,
tamånalo hr. Simony-p Kujagi-
orfik autdlartitariaKarpcK. tai-
måitoK andelsforening avKutiga-
lugo pilersitariaKarpoK kalåtdlit
Kavdlunåtdlo aulisartut piging-
nigtigalugit. ajcrnakusortungilaK
umiarssuarmik Kajussausiorfing-
mik åtartcrniarnigssaK, taimåi-
tordlo piarérsimarérsinauvoK ka-
låtdlit aulisarnigssamingnut pia-
rérpata. aningaussåme uvdlumi-
kut KGH-p misilivdlune aulisar-
nigssaminut pissartagaugalue ta-
matumunga atorneKarsinåuput.
kilisautit tugdleriåginardlugit sa-
naortortipait angussatuarissardlu-
gulo, kilisautit tamarmik millio-
ninik taimånåkutånik ukiumut a-
migartårnerat. aulisarneK aulisar-
tut kisimik ingerdlåsinauvåt, Kø-
benhavnime agdlagfit aulisarsi-
nåungitdlat.
CKatdlisigiuardlugulo agdlause-
rineKartuarpoK Kalåtdlit-nunåne
imernerssuaK, oKautigineKåsana-
nilo sok taimåitoK. uvanga OKar-
tuartarpunga: kalåtdlit aulisagar-
tai iluamik akilerniarsigut, au-
lisarneK ingminut akilersinaussu-
ngordiugc. millionialuit uvdlumi-
kut KGH-p misilivdlune aulisar-
nigssamut ukiumut pissartagai a-
rcrniarsigit aulisagkat akinut ilu-
arstssutigalugit, tauva aulisarneK
ilorraup tungånut autdlåsagaluar-
poK, aulisartutdlc pivfigssaeruti-
sagaluarput imernigssamut, uv-
dluinardlutik umiarssualivigssita-
lisagaluaramik. sujunersutiger-
Kigdlara ilivsinut kalåtdlinut au-
lisartunut, Kajussaussiagssanik
aulisalerKuvdluse, aulisagagssa-
Karpusime nåmagtcrssuarnik. isu-
maKarniaKinase tamatuma sårug-
dlit a.iortumisagai, akerdlianig-
dle. putorutoKardluarfingne auli-
sagkat avdlat ikigtuinait nåmag-
tugagssaussarput. putorutorniar-
titdluta, putorutuinavit Kalussar-
ssariaKarpå, atuagaK katalogiu-
vok OKauseKarnigssamut issor-
nartorsiuteKarnigssamutdlo kaju-
migsårissoK, taimåitutdlume tigu-
våka kalåtdlinit Kavdlunånitdlo.
atuagkap sujunertaisa ilagerpi-
arpåt kinguårit påsitiniardlugit
Kalåtdlit-nunåne nunasiaunerup
nalåne pissutsinik, tamatumu-
ngalo hr. Simony-p navsuiautai
maligagssivdluarsimåput.
ikingutingnersumik inuvdlua-
ritse
Keld Hansen,
Fakse uvdlOK 10. august 1977.
pavut, putorututdlo Kångiukånga-
ta, ikangnerne aulisarfigissavtine
aulisagkat avdlarpagssuit tåku-
tarput. sok taimåinersoK naluvar-
put, imåisinauvoK, putorutut ima
amerdlatigissartut, aulisagkat av-
dlat tamaisa inangertardlugit. Kå,
autdlartiniaritse aulisartunut nu-
navsinutdlo iluaKutåusaoK. auli-
sarneK såriagagssaKarnerussoK
kikunut tamanut iluaKutaussug-
ssauvcK — ila Danmarkimut Ka-
norme tauva agtigissumik Kaju-
ssaussiagssanik aulisarneK ilua-
Kutauva. taimatcrpiaK ipoK Nor-
geme angmagssangniarneK, ukior-
pagssuångortune ingerdlåneKar-
tOK sulilo ingerdlassoK. nangmi-
nérdluse nalungilarse aulisarneK
KanoK angnertutigilersinaussoK,
angatdlatinut mikissunut kanger-
dlugsiutinut, sulivfigssuagssaKa-
leruvse tunitsivigssavsinik. utar-
Kinåsaguvse KGH-p autdlartinig-
ssånut, pissase akikinåruterujug-
ssuåsavait.
Kalåtdlit-nunånut tikerårama
aperineKarpunga aulisarnermut
ukiut amerdliput nunavtine ki-
kutdlunit Kinersisinautitaulerne-
rånit, månalume sungiusimaler-
parput.
KinersineKalersitdlugo pissusiu-
ssarlut isscrnartcrsiorniarpåka
måkussut: isumaKatigingitsut a-
kioringnermingne ilånikut ateror-
tåringinigssaK mianerssutigineK
ajcrmåssuk. tamåna pissuseK ku-
ssanångitsoK taimaitineKartaria-
KalerpcK, åmame tamavta ilikar-
tariaKaleraluarparput.. amerdla-
nertigume CKalugtup inugtåinå
såssutariniartarpåt nålagkersuini-
kut isumå pingitdluinardlugo.
taimaisiorneK tåssauvoK kinguar-
simåssuseK. nålagauvfingne suju-
arsimassunik taissartagkavtine
taimailiorneK atcrneKarångat er-
Kartussissulersutarpåt, inerter-
Kutauvdluinarmat. isumagissamik
KancK itumik Kanordlunit ang-
nertutigissumik igdlersuissoKarsi-
nauvcK. pissutsit tamåkc nunav-
tine ilikarneKarneK ajormata tu-
pigissarpara. isuma igdlersorne-
KartCK sumutdlunit sangmigalua-
rune, isumaKatigingikaluarångav-
tigulunit alarKissagssarårput, avi-
Atungagdliutit kigsautigåt atu-
artartut agdlagarissait amcrdla-
sut sapåtit akuncre tamaisa
sarKumiutarumavdlugit. tai-
måitumik ainutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarKuvdlu-
git. iiångutagssiat OKautsit 200
sivnersimagpatigit amerdla-
nertigut åraigssuissOKarf iup
nailisartariaKartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilångunea ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
Karsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnausinar-
sinaussarput. iiångutagssiat
nagsiuguk unga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
konsulentingcrusugsinaunersu-
nga. perusugpunga, uvangale
kcnsulentitut akigssarsiagssavnik
Kalåtdlit-nunånut ministereKar-
fik piniarfigineKarKåsagpat ilima-
nångivigpoK aningaussat akuer-
ssissutigineKarnigssåt. Kajussau-
ssiagssanik aulisalisaguvse pissa-
riaKarpatdlårnaviångilaK konsu-
lenteKarnigssaK, kangerdluime
nåmagtumik angmassaKarput, a-
ngatdlatit mingnerit piniarsinau-
ssåinik.
Atuagagdliutine ilångussaK ku-
leKutaKarpcK: misilivdlune auli-
sarneK, kikunut? akissutigssaK
auna: misilivdlune aulisarneK i-
luaKutaussugssauvoK Sørenseni-
mut kalåtdlinutdlo inuiaKatiging-
nut tamanut.
hr. Sørensenip påsissutigssåtut
OKautigisinauvara, ukiune 62-ine
aulisarsimassunga åmalo silar-
ssup angnersså tamåt aulisarfigi-
simagiga nersornauserneKartar-
dlunga ardlaleriartumik, misiliv-
dlunga aulisartarneK pivdlugo —
åma nunane avdlan'e.
siliortutaoK issornartoKartitarpå-
ka aterortårissumik agdlagkanik
unigtitsineK ajormata. tamåna i-
likartariaKalerparput.
periutsit avdlat nålagauvfingne
avdiane atorneKartut, tOKutsine-
rit, isumaKatigingisanik maler-
ssuinerit, parnaerussinerit, någ-
dliugtitsinerit avdlarpagssuitdlo,
måne nunavtine inukitsume, a-
torneKåsagunångikaluarput. isu-
manigdle agssortutikutsornerit i-
nerterKutåungitdlat akerartuine-
rit aterGrtårinerit ånersaineritdlo
atcrnagit, tamåkume pitdlarne-
Kjutausinåuput. akerdlerérérne-
rup kingcrnagut kina Kinisavdlu-
go ajornångitsumik torKarsinå-
ngortarparput.
nålagkersuinermik ingerdlatag-
dlit tamardluinarmik kukussar-
put. kukuneitånginerussugssardle
anguniartarpåt. kikutdlunit isu-
manik igdlersuissut atarKissag-
ssaråvut, isumaKatigingikalua-
ruvtigigdlunit.
tåssa naitisimaneKångitsumik
nålagkersuineK, taimåisaoK.
NN.
Narhvaltand købes
Henvendelse: Svend Løvsted . Nyhavn 49 . 1051 Khh. K.
Eli.: Jørgen Løvsted . „Skolen“ . Boks 68 . 3951 Christianshåb
Telefon 4 50 87
misilivdlune aulisarneK
kalåtdlinut tamanut
iluaKutaussugssamik
F. Aa. Sørensenip, Fiskerifagskolen, Påmiut, AG-me
4.8.1977 agdlagånut Chr. Venøp, Esbjerg, oKause-
Kautå.
erKarsaifterssutimernrt
21