Atuagagdliutit - 09.02.1978, Qupperneq 7

OKauseKarfigingningneK:
kfkut kalerrisarneKarpat?
AG-p Kinuvigisimavå avisiliortox Erik Møilmann, ra-
dioavisimitoK, oKauseKausiorKuvdlugo Nungme råd-
husiliugssamårneK pivdlugo. Erik Møllmannip suliaK
agsut maligtarisimavå
Nuk Kalåtdlit -nunåne sujugdler-
sauvdlune rådhusitåsaoK. avisip
ilåne taineKartutut aulajangineru-
ngilaK nagdlinertaKångitsoK ...
ajornartorsiutaerutingilardlo au-
lajangersimaneK pinardlugo.
Nungme rådhusiliornigssamik
aulaj angerneK Nungme akilerår-
tartunuinaK soKutiginartungilaK.
rådhuse ilåtigut taorsigagssar-
sivdlune akilerneKåsaoK 20,8 miil.
kr.-nik atordlune. tamåna kom-
muneKarfingnut nåkutigdlissunit
tilsynsrådinit akuerineKarKårtug-
ssauvoK. kommuninut avdlanut
soKutiginartugssauvoK tilsynsråde
KanoK isumaKåsanersoK kommu-
nip sanatlniagai taorsigagssarsi-
nikut akilerneKartåsagpata.
Nungme kommunalbestyrelsip
aulajangernerminut tungavigå
konsulentip nalunaerutå EDB-lo
atordlugo nalunaerssusiaK ukiune
tugdlerne sut akigssaKartineKå-
sanersut. kommunit avdlat tamå-
na sukut iliniutigisavåt?
periausiussoK sapingisamik ka-
låtdlit sulissoralugit Kalåtdlit-
sujornagut
kommunip agdlagfigssånik nutå-
mik anginerussumigdlo sanatitsi-
sinaunigssaK Nup kommunalbe-
styrelsianit Kangalile isumaliuti-
gineKalersimavoK, 1960-ikutdlume
sule nångitsut månåkut Hotel
Grønlandip inigissåta Konge-
vejivdlo akornat rådhusiliorfig-
ssatut piukorutigineKalersimavoK.
1974-ime kommunalbestyrelsip
sisamagssånik ilerkussumik a-
tautsiminerane isumaKatigissuti-
gineKarpoK rådhusigssaK pivdlugo
igdlugssanik titartaissartunik u-
nangmisitsislnaunigssaK misig-
ssorneKåsassoK, 200.000 krunitdlo
tamatumunga atugagssångortine-
Karput.
månåkut kommunip agdlagfigi-
sså 1. januar 1976-ime nålagauv-
fingmit kommunalbestyrelsimut
tuniuneKarame mikivatdlårérpoK,
tåssame sujornatigut kæmnerip
agdlagfiane suliaussartut pinar-
natik suliagssat nutåt ardlagdlit,
ilait taimanikut tiguneKarérsima-
ssut tauvalo åma avdlat nangma-
gagssat suliagssatdlo avguåune-
Karnigssånik 1973-imit isumaliu-
tigsslssut nåpertordlugo kommu-
ninut tigutineKartugssatut suju-
nersutigineKartut, ingerdlåneKar-
tugssåusangmata ininik agdlagfe-
KarfeKartariaKartut.
3/2 76: kommunalbestyrelse isu-
maKatigigpoK igdlugssanik titar-
taissartut mardluk — sisamat u-
nangmisineKåsassut, åmalo taima-
nikut isumaKatiglssutigineitardlu-
ne Narssarssup ilå AvKusiner-
ssup avangnå-tungå agdlagfigssu-
aliorfiusassoK, tåssa påsinarsisi-
mangmat rådhusip inigssåtut piu-
kussaugaluaK sujugdleK mikivat-
dlårtoK.
15/6 76 igdluliortitsissup piuma-
ssarissagssainut migssiliusiaK su-
jugdleK 14/6 76-imik uvdlulerne-
KarsimassoK kasse- åma regn-
skabsudvalgimut sarKumiuneKar-
Pok, taimanikutdlo åma akuerssl-
ssutigineKardlune igdlugssanik ti-
tartaissartut peKatigigfiat Kinuvi-
gineKåsassoK unangmisitsinigssa-
me ikiuterKuvdlugo.
26/10 76 programimut migssi-
nunåne sulisitsissarnigssamik i-
malik kiggineKåsava? Kalåtdlit-
nunåne sulisitsissut peKatigigfiata
taimåisanerarpå.
kommunalbestyrelse pilertor-
patdlåmik sulisimava åmalo tu-
ngavikipatdlårdlune? ilaussortat
tatdlimat taima isumaKarput.
kommuninit sanatitat angnerssåt
pissusigssamisuginarpoK aperssu-
serneKarmat Kalåtdlit-nunåne
månamut kommunit sanatitag-
ssaisa angnerssåt.
Nup KanoK ilivdlune rådhusi-
tårnigssånik OKalugtuaK 1960-ikut
nålerneråne autdlartipoK kommu-
nalbestyrelsip malugisimalerma-
go agdlagfeKarfine inigssaileKi-
lersoK. titartaissartunik unang-
misitsineKarérmat majime sujor-
na ajugaussoK KinerneKarpoK.
kisiånile tåssa aitsåt iluamik er-
KarsautigingningneK autdlartipoK
aulajangivingnigssamut sapåtit a-
kunere tatdlimåinéngormata. 22.
december konsulentip nalunaeru-
tå Kavdlunåt kommunisa kåtuvfi-
pissut
liuaiaK sAujugdleK akuersslssutigi-
neaarpoK CKauseKautitalerneKar-
dlune kasse- åma regnskabsud-
valgimit. taimanikutaoK titartag-
kat ardlånik piukunarnersiuissu-
ssugssamik dommerkomitéliorto-
KarpoK igdlugssanigdlo titartai-
ssartut sisamat unangminerme
peKataorKuvdlugit torKarneKar-
dlutik uko: FDB-p igdlugssanik
titartaissartoKarfia, Møller-Jen-
sen & Thyge Arnfred, Henning
Jensen & T. Valeur kisalo Tage
Nielsens Tegnestue.
decemberime 1976 kommunal-
bestyrelse navsuiåuneKarpoK u-
nangminermilo peKatautiniagkat
nalunaerfigineKardlutik.
marts 1977: rådhusigssap ig-
dlugssanik titartaissartunut u-
nangmisitsissutigineKarnera piv-
dlugo borgmestere Sermitsiame
navsuiauteKarpoK.
10.—12. maj 1977. dommerko-
mité sujunersumik piukunarner-
påtut issigissaminik torKaivoK,
torKagålo sunauvfa Tage Niel-
sens Tegnestue-p suliarisimasså.
juni 1977: unangmeKataussut
suliait Nunavta bibliotekiane ki-
kunitdlunit Kimerdlugagssångor-
dlugit sarKumersineKarput.
august 1977: arkitekt Max Gu-
diksen Nungmipox unangminer-
me ajugaussup suliai misigssori-
artcrdlugit, aprilimilo 1977 akit
tungavigalugit agdlagfiliagssaK
30 mili. kruninik akenåsangatine-
KarpoK.
september 1977: igdlugssanik ti-
tartaissartut ingeniøritdlo suliv-
feKarfé udvalgimit igdluliagssa-
mik maligtaringnigtumit atautsi-
méKatigineKarput. taimanikutdlo
Danmarkime kommunenarfit kå-
tuvfiat KinuvigineKarpoK init a-
torfigssaKartineKartugssat misig-
ssuivfigerKuvdlugit.
december 1977: kommuneKarfit
kåtuvfiata misigssuinere nåmag-
slput.
januar 1978: kommunip ukiune
tugdlerne, tåssa 1985 tikitdlugo,
KanoK aningaussagssaKartigisi-
naunera maskina KarasaussiaK a-
tordlugo misigssorneKarpoK.
ånérsoK tåkupox uvdlox tåuna
økonomiudvalgime OKaluserine-
Kåsavdlune.
nalunaerut ardlalingnik mia-
nernartunik tikuagaKarpoK. ag-
dlagpoK ;,Nungme kommunip råd-
husitåsanerdlune aulajangernig-
ssaminut tungavigssaK sånginer-
ssaKarpoK", „aningaussatigut ki-
ngunerisinaussånik misigssuinex
amigauteKarpoK ... pingårtumig-
dlo nautsorssuissariaKarpoK aki-
lerårutit angissusianut KanoK ki-
nguneKarslnauneranik misigssuiv-
dluartariaKarpoK", åmalo kisa „a-
ngissusigssånik aulajangerniar-
nigssame tungaviussoK tutsuvi-
givdluinagagssaunane" (tåssa råd-
huse KanorpiaK angitigissariaxar-
nersoK).
taimåitumik nalunaerut oxar-
poK kommunimut nalerxusinau-
ssok erKarsautigisavdlugo måna
init atorneKartut atuinaratdlåsa-
nerdlugit rådhusigssardlo ineri-
artuårtugssångordlugo sanavdlu-
go, tamatumane kommune ang-
nerpåmik ukiune aggersune Ka-
nordlunit iliorsinaunerutisang-
mago.
nalunaerutivdle Kularutigssau-
tingilå „ersserxivigsumik pissari-
aKartineKartoK månåkut init a-
torneKartut ikiorserneKarnig-
ssåt“ ... kommunip agdlagfexar-
fiane.
atorfigdlit Kåumat pivfigssaråt
aningaussatigut nautsorssuinerit
nalunaerutip ujartugai kingune-
xarsimåput atorfigdlit angnerit
nautsorssusiortugssat pilersine-
Karsimanerånik. januare Kåumat
pivfigssaralugo inerniartugssau-
ssut. Kåumatip naggatåne EDB-
arkit sisamat aningaussanut atu-
gagssanut nalunaerssusiaK ukiu-
nut tugdlernut arfineK pingasunut
nautsorssugaK inersimavoK. kom-
munalbestyrelsip tamarmiussup
EDB-mit atortugssat atautsimineK
sujorKutdlugo tiguvait, 2. februar
atautsiminerme rådhusitårnigssaK
aulajangerneKarmat. takuneKar-
sinaussutut konsulentip nalunae-
rut EDB-kutdlo nautsorssutit ki-
ngusigsorujugssuåkut piarérsi-
måput.
Kavdlunåt kommunisa kåtuvfi-
ånit konsulentip nalunaerutåta
ersserKigsarpå, „nalunaerut tu-
ngaveKångitsoK politikikut/silatu-
sårdlune iliusigssanut pitsauneru-
ssugssanut erKarsautinik (sordlo
kommune takutiniardlugo kalåt-
dline inuiaKatigingne pingårute-
Kartungmat), sordlo unangmisitsi-
nerme ajugåussutip sanatinigsså-
nik aulajangernermut tungaviusi-
naussunik".
sujunigssaK nalorninartoK
nalunaerutivdle tikuarpai ingmi-
kortut ardlaKartut aperxutautit-
sissut Nup KanoK angitigissumik
rådhusitårtariaKarneranik. taine-
KarpoK ukiune aggersune Nup ig-
dlcKarfiata KanoK inugtusiartor-
tiginigsså ilisimarKalårneKartoK.
åma iluamik ilisimaneKarane su-
liagssat sut KaKugulo kommuni-
mit ingerdlåneKalerumårnersut.
pingårtumik Nup inugtusiar-
tornera sujumut oKautigiuminåi-
poK. tamatumunga ilåtigut igdlu-
licrtiterneK aperKutauvoK, Isuka-
siane Nungmit 150 km ungasigti-
gissume augtitagssarsiortoKalisa-
nersoK. åmalo Nup pissortanit na-
jugarineKartutut inigssisimanig-
sså nangminerssornerulerneK a-
tulerpat. åma suniutilerujugssu-
saoK KanoK angnertutigissumik
nålagauvfik landsstyrilo Kalåt-
dlit-nunåta kitåne igdloKarfing-
nik avdlanik angnertusileriniar-
nersut.
aningaussaKarnermik sujumut
nautsorssusiat Nungme kommu-
nime atorfigdlit angnerit sanasi-
Nup rådhusigssata
kommunip agdlagfiane iserfigssamut alåkardlune. — Et kig ind i det nye
rådhus.
massait erKoriaivoK Nungme inu-
it 5,5 procentimik ukiune tugdler-
ne arfineK pingasune' amerdliar-
tiisassut (tåssa inuit nutåt 500
migss.). migssingersersusiame ilå-
nguneKarsimångilaK Kalåtdlit-nu-
nåne sujunigssame sulivfigssaisu-
anigssax KanoK Nungmut suniu-
kumårnersoK inungnik ikiutit a-
merdlinerisigut.
Kalåtdlit-nunånut ministere-
Karfingme sulissugssångortitat
månåkorpiaK nautsorssusiorput
aperxutit taimåitut pivdlugit
kommunine ardlalingne KanoK
pissoKarsinauneranik. upernå-
mutdle aitsåt atortugssat inersi-
nåusåput.
aningaussat pivdlugit migssi-
ngersusiame åma nautsorssutigi-
neKarpoK akigssarsiat akitdlo 8
procentimik ukiumut ukiune tug-
dlerne arfineK pingasune Kagfa-
riartåsassut. tåssa akigssarsiat pi-
siutausinaunerat avdlångusanane
ukiune tugdliutune arfineK pinga-
ne ... tamånalo GAS-ip, KNAPP-
ip, HK-p avdlatdlo kåtuvfit sor-
ssutigigunångilåt.
migssingersusiamut pissariaxar-
toK avdla tåssa procentit nåla-
gauvfiup landskassivdlo kommu-
ninut utertitagai ikiutinut atassu-
mik ukiune arfineK pingasune av-
dlångungitsorumårnersut. taimåi-
toKarnigsså ilimagissagssauvat-
dlångilax, ilåtigut perxutigalugo
procentit tåukua ukiut tamaisa
avdlångoralårmata. åma perxuti-
galugo utertitsissarnermik peri-
auseK tamavingme nangminer-
ssornerulernerme avdlångortine-
Kartugssaungmat. migssingersusi-
ap tamåna nukigdlångaKutigiv-
dluinarpå tåssa inungnik isuma-
gingningnermut aningaussartutit
kcmmunit nautsorssutåine ang-
nertumik suniuteKartarmata.
periarfigssaKångitsoK tatiginartunik
migssingersusiornigssamut
migssingersutip nautsorssutigå i-
nuit akilerårutait Nungme 1980-
ime 43 millioner kruniusassut.
Nup kommuniata ukioK atausi-
ngajak matuma sujornagut mig-
ssingersutåne 1980-ime 35 miil.
kruninut ilimagineKarput. tåssa
nikingéssut 25 procentingajang-
nik ukiumut atauslnarmik niki-
ngåssutilingne nautsorssugkane.
peKatigititdlugo erKaisitsissutau-
vok ukiunut arfineK pingasunut
nautsorssusiorneK ugperivatdlå-
gagssåungingmat.
pencutigssaKarsimåsaoK konsu-
lentip nalunaerusiå ukiup agfå-
nik pisoKåussusilik kommuninik
nåkutigdlissut kommuneKarfitdlo
kåtuvfiata piniarsimassåta oxau-
tigisimangmago, „kommunit må-
nåkutut atugaKartitdlutik periar-
figssaKångitsut tatiginartumik u-
kiunut ardlalingnut sujumut na-
lunaerssusiornigssamut.
kisitsisitigut atortugssanik
EDB-kut nautsorssuisitsineK a-
ngåkuarnerungilaK, taimågdlåt
ugpernarsautauginarpoK nautsor-
ssuinerup sukavdluinartumik pi-
nigssånut. migssingersusiaK må-
nåkut pissutsinik sujumut nugti-
nerinauvoK angnikitsunik avdlå-
nguatdlauteKartitardlugit.
imatut aningaussartutigssanik
akigssaxåssutsimigdlo ilumuvig-
sumik avdlångoriatårsfnåungit-
sumik nautsorssusiåungitdlat sut
sanaortugagssaussut, tamatumane
åma rådhuse, ilångutdlugo Nup
kommuniata akigssaKartinerai.
taimåitoK tåukua EDB-udskriftit
sisamat kommunalbestyrelsimut
sarKumiuneKarput piviussutut na-
jorKutagssatut.
konsulentip nalunaerutå rådhu-
se pivdlugo EDB-lo atordlugo
migssingersutit nåmagtumik tu-
ngavigssaKartitsiput isumaKåsav-
dlune aulajangersimanex erxor-
dluinartumik aulajangernerungit-
SOK.
Nungme mesterit 1981 sujorKut-
dlugo periarsinåungikatdlartut
Kalåtdlit-nunåne sulisitsissut pe-
Katigigfiat nangåssumik mianer-
ssorK\lssuteKaraluarpoK sukavat-
dlåmik rådhusiliornigssax aulaja-
ngivigerKunago. OKarame GTO-p
sanaortugagssanut migssingersu-
tåta takutikå Kalåtdlit-nunåne
mesterit nåmagsislnåungikåt
Nungme 1981-iulerérsinago råd-
husiliornigssaK, taimåitumigdlo
taimatut takorKusårutitut sanati-
niagax Danmarkimit aggersitanit
suliarineKartariaKåsassoK.
borgmester Peter Thårup Høegh
OKarpoK Nungme mesterit sulia-
risinåungigpåssuk ... tauva sine-
rissamit sulissugssanik pissaria-
KåsassoK, naniuminaitsusaKaut...
sulilo Nungme inigssat ajornar-
nerulisavdlutik.
GRØNLANDSPOSTEN
• landsdækkende
SNOW-
GRIP
6 størrelser — også den
til Deres bil
importør for Grønland Radiogros A/S 9270 Klarup
7