Atuagagdliutit - 09.02.1978, Blaðsíða 15

Alfred Toft
NUK .NUUK
Kanga månalo___
autdlarniut
atuagkame uvane erKartorneKar-
Put- igdloKarfik Nuuk inuilo ukiut
ingerdlanerine.
1) 1976-ime igdloKarfiup kom-
munalbestyrelsiata akuerssissuti-
gå, Godthåb sujunigssame taigor-
neKalisassoK Nuuk
taigut Godthåb imalunit Got-
Iiaab Hans Egedemit pivoK, sor-
dlulo taigut Grønland Erik Aug-
Palugtumit pissoK. kisiåne kalåt-
dlisut taiguteKartineKartuarsimå-
Put Nuk ama Kalåtdlit Nunåt.
Nuk Kleinschmidtip agdlagtau-
siliåtut agdlagauvoK, kisiåne
Nuuk agdlagtautsimik nutarteri-
ssunit atulersineKarsimavdlune.
agdlagtautsit Norne åma Nouk a-
tcrneKarsimagaluarputaoK.
atuagkame uvane arKit agdlag-
tautsitdlo OKalugtuarissat Kanga
pissunerånut tungassut atorne-
Karput. OKauseK una „Nungmiut"
atorneKarångat encarsautigine-
Kartut tåssauginångitdlat inuit
Nungme inungorsimassut, kisiåne
igdloKarfingmiut pineKarput.
Nuup OKalugtuagssar'.å Kanga-
nisarssungilaK. tåssauginarput u-
kiut 250-it.
OKalugtuarissagssaK eKungåssu-
teKaraluarpoK. najorKutarissag-
ssat angnikitsuinait nunap inuvi-
nit pissuput, Kavdlunåtutdle na-
jorKutarissagssat amerdlasorujug-
ssuvdlutik.
OKalugtuagssanik agdlausering-
ningnerme agdlauseriumassat tu-
ngavigineKartarput. ukiup uvdlu-
isa amerdlanerssait åssigigina-
ngajagtutut isumaKarfigineKara-
jugtarput, pisimassutdle ikigtui-
nait KaKutigortut erKaimaneKar-
tarput, tåukunatigutdlo ukioK pi-
simassoKarfik erKaimaneKartar-
dlune: „ukioK tåuna julime niv-
tailartalingmik anorerssuatdla-
ravta“ imalunit „taimane ukioK
kungikut tikerårmata".
inoKativut pivdlugit erKaima-
ssartagkavut ama taimåiput. mer-
ssortartoK nuliaminut nålagserit-
sumut Kitornarpålungminutdlo
påmingnanissunut pigssarsiuilug-
toK ilåne inunerme såkutut suju-
lerssortåtutdle imalunit inugtut
cykelerdlune Nordpoliliartututdle
nersortariaKartigissumik sulissa-
raluarpoK, kingugdlitdle taineKar-
tut mardluk kisimik entaimane-
Kartugssaussarput.
inunerme taimåipoK — åma
Nungme.
Kanganitsat
sujuaissavut ukiut 1000-it ima-
lunit 10.000-it matuma sujornati-
gut inusimassut eruarsautigigå-
ngavtigik, isumaKartariaKångila-
gut inuit tåuko uvaguvtinit iner-
simarpalunginerusimassut imalu-
nit „nåkigtåinerusimassut".
inuk taimåituarpoK
ilumortuvoK igdlue såkuilo itsar-
nisarpalårtungmata, tåssa teknik
kingusingnerussukut uvagut atu-
ligarpuf ilisimångingmåssuk, ki-
siåne silaKarssusiat avdlauneru-
ssuteKångilaK.
uvavtitut uvdlumikut inussutut-
dle silagssorigtigaut inungmutdlo
tungassutigut nagdlersimavdlui-
nardluta.
Kuiasårutitut titartagkat åmalo
„Kårusungne najugagdlit" avdla-
nartunik issikugdlit oKalugtuari-
neKartarnerisa tåmarsårsimavåti-
gut.
agssortussutigineKarsinauvoK
piniartut ukiut 30.000 matuma su-
jornatigut Lascaux-ip (Frankrigi-
me igdloKarfik) erxåne Kårusung-
ne titartaivdlutigdlo Kalipaisima-
ssut nalivtine eskimuningarnit
„sujuarsimanerussumik" kulture-
Karsimanersut. atauserdle ersser-
KigpoK: inuk taimåituarpoK.
erKarsauterssorneK
Dr. phil T herkel Mathiassen
(KavdlunåK Kalåtdlit-nunane ili-
simassagssarsiortoK 1892—1967)
ima agdlagsimavoK, „Kagdlikut
kulturimut tungassutigut nunar-
ssuarme inuit piniartussut akor-
nåne sujuarsimaKaut (eskimut).
igdluatungåtigutdle inoKatiging-
nermut tungassutigut anersåkut-
dlo kulturiat sujuarsimangångi-
laK“. tåssauginarpoK inungnut
nagguveKatigingnut tungatinar-
dlugo isuma. ROUSSEAU-mut
(schweizimio / franskeK atuagkior-
tOK 1712—78) isumaKatausut aker-
dlianik isumaKåsagunaraluarpiit
Kularinginamiko inuk inungutsi-
mine pissutsimigut ajungitsussoK
atugartungorsagaunermitdle ajor-
sisineKarsimavdlune.
inuiait atautsit
itsarujugssuaK europamiut Mon-
golitdlo inuiait atausinaugaluar-
simåput. avigsårsimåputdle: ilait
kimut ingerdlasimåput, ilait ka-
ngimut. nåperKigkamik ingming-
nut ilisarisinaujungnaersiméput
— Kangarssuarujugssuångorérsor-
me aitsåt nåperKigsimåput!
eskimut
Eskimut Mongoliusimagaluarput
ukiorpagssuarne ingerdlaorussår-
simassut Sibiriamit Amerikap a-
vangnåne sineriak atuardlugo Ka-
låtdlit-nunånut — Tunumut Ki-
tånutdlo.
kalåtdlit
uvdlumikut kalåtdlit tamanga-
jagdluinarmik Mongolit europa-
miutdlo auånik akoKarput.
navssåt
Kalåtdlit-nunane navssåt kulturi-
nit Kanganisarssuarnit pissut Ki-
merdloråine påsineKarsinauvoK
kalåtdlit inoriausiat ukiorparu-
jugssuit ingerdlanerine avdléngu-
ngårsimångitsoK. atissat, igdlut,
såkut piniartautsitdlo ineriartor-
simåput ima nåmagdluinartigi-
lerdlutik pitsaunerussungordlugit
suliarineKarsinaunatik.
soruname navssånut nutånut i-
sumagssarsissoKarsinaussarpoK,
kisiåne tamåko aitsåt atorneKa-
lersarput eKaitsumik kångisåru-
teKångitsumigdlo inuiaKatigigtut
årKigssussinerme nalerautungor-
sagausinaugångamik. sordlc é-
ssersutigalugo Kivnilicrtarnerup
navssårineKarnerata (Kavdlunåt-
siait nalåne) nagsatarinarpå, Kar-
ssut sugait KivniliorneKartaler-
mata timitåinutdlo Kiputdlugit!
inussutigssarsiornerme teknikip
(periautsip) isumatusårdluinartup
eskimut tåssaulersisimavai „nu-
narssuarme inuit aliasuteKångi-
nerpåt (nuånårnerpåt) ilait", sor-
dlo Knud Rasmussen (KavdlunåK
issigtune ilisimassagssarsiortoK
1879—1933) taima OKarsimassoK.
nalerKuneK
inuiaKatiglt pingortitamut avata-
ngissimingnut nalerKutdlutik inu-
put torKigsisimaKatigigdlutigdlo.
europamiut
ukiup 1000 migssåne Kavdlunåt-
siait Kalåtdlit-nunånut piput.
kulturiat ersserKigsisimångilaK,
kisiåne avdlångcrarnerujugssuit
atulersimavdlugit, pingårtumik
pilersineKarsimassut vikingit na-
låne nunane avangnardlerne i-
nuiait siåmarsarneratigut, kristu-
miussutsivdlo sujuariartornerati-
gut.
Kavdlunåtsiait kalåtdlinut agtu-
måssuteKarnerat suniutåtdlo ili-
simassaKarligingångilavut. Ka-
låtdlit-nunåta OKalugtuarissaune-
rane ingmikortut ilisimaneKångit-
sut tåuna ilagåt.
Kalåtdlit-nunåta
navssårineKarxingnera
Kavdlunåtsiait periarférusiméput,
kisiåne tulup John Davis-ip Ka-
låtdlit-nunåta navssårendgpå
(Kalåtdlit-nunåta kimut sineriåta
ava^åne imaK tåuna atsiutdlugo
atserneKarsimavoK). julime 1585
umiarssuai mardluk Sunneshine
åma Mooneshine putsumit anit-
dlåukamik nunamik takussaKar-
put.
niuverneK
europamiut umiarssuautåine i-
nugtaussut Strat Douis-imut (Ka-
låtdlit-nunåta kitånut taimane
taigut. Tuno taineKartarpoK Det
gamle Grønland), arfangniartar-
tut eskimut atissait åmit kussa-
nartorssuit takumalerpait, ilånilo
kalåleK piumavdlune piumavat-
dlåranilunit taortigigdlune niu-
vernermut malerutinartalerpoK.
ukiut ingerdlanerine niuvemer-
me niorKutit åssigingitsorpagssuit
ilautineKalerput.
kisiåne tåssa pulateriårssuk ka-
låtdlit paradisiånut iserpox.
inuit ingmingnut pilersortut
silamut tungassut atoruminåika-
luaKissut eskimut kulturimingne
sutigut tamatigut ingmingnut pi-
lersortuput, ingerdlasinåuputdlo,
kisiåne ukiorpagssuit ingerdlane-
rine artugkernekarneK kulturip
saperpå.
europamiut nicrKutigssautait
kalåtdlit inuiaKatigigtut inunerå-
ne pissariaKångitdluinarput
paugssat aKerdlutdlo atcrdlugit
puissit amerdlanerussut pissari-
neKarsinaugaluarput, kisiåne kul-
turip pingortitavdlo akornåne
nagdlerKatigingneK pitsauvdlui-
nartoK nikisineKarpoK.
arritsumik kisiåne Kularnaitsu-
mik ukiut alugardliorfiussugssat
Kalåtdlit-nunånut nagdliukiar-
torput.
ingmikortoK sujugdleK
aussap uvdluisa ilåne 1721 umiar-
ssuaK maunga pivoK Hans Egede
inoKutailo ilaussoralugit.
Bergenime niuverniaKatigit u-
miarssuautåt „Haabet" Kangerup
erKåne Kangerdlulungmut kisar-
poK. KeKertaK tåuna angisoK Kav-
dlunåt taimane taigoraluarpåt
Rensøen, taigutdle tåuna kingor-
na taigusiuneKarpoK Kexertångu-
amut kalåtdlisut taigutilingmut
NavsuitsoK.
Imerigsut
sapåtip akunera atauseK migssi-
liordlugo igdluliorfigssamingnik
piukunartumik ujardlerput. kisa
nunavfigåt Imerigsut. tasamane
KexertårKat ilåne KanigtoK tikit—
dlugo sule takugssausimagaluar-
poK pitugfigssuaK savimineK.
Kalåtdlit-nunåta Kalasia
najugaK tåuna taimane taineKar-
simasinaugaluarpoK Kalåtdlit-nu-
nåta Kalasia. Nup Kangerdluanut
pulåriåne, piniarfigingnerpåK,
taimane taiguteKartoK Baals Re-
vier, (atsiutdlugo tuluk niuvertoK
Richard Ball) kalåtdlit ilaKuta-
rigpagssuit najugaKarput. igdlu-
kue sule tamåne navssågssåuput.
hollandimiut arfangniat „neri-
ungnerup umiarssualivia" tåuna
nåpeKatigigfigigajugpåt, ilerKU-
vordlo kalåtdlit piniariardlutik
niuverniardlutigdlo angalaner-
mingne tåssanitardlutik.
agdlåme månåkut K’aKortup
erKånik taineKartartumit tåssung-
nartarput Igdlorpangne K’aKung-
milo kalåleKatimingne pigssarig-
sårtuåinartune „nerissat avdlé-
niusilårniardlugit". kalåtdlit åma
niuveKatigigtarput Kavait sordlo
åssersutigalugo agdlunåjutitik ar-
ferit sorKåinik taorserniartarma-
tigik.
inororsårneK
kalåtdlit inororsårumatorujug-
ssuput — tåssame årdlerKuteKa-
ratik nunamingne sumilunit a-
ngalasinauniåsagamik åmalo kul-
ture erKardleritdlo atasinaorKuv-
dlugit.
inororsårnerdle ilencussoK nu-
nane avdlamiunut atomeKångi-
laK,
KaKutigortungilaK umiamerit
takornartatdlo avdlat ingmingnut
igdlersorsinåungitsut toKuneKar-
tarnerat. tamåname åma nang-
mingneK pissussutigissarpåt, tå-
ssame hollandimiut nålagkersui-
ssue Kalåtdlit-nunåne inungnik
autdlarussissamermut ujajaissar-
nermutdlo sukangnersumik iner-
terKuteKaraluartut nålangneKar-
tuåinarneK ajorput.
navianartoK tåuna nunasissut
soruname ilisimavåt, taimåitu-
migdlo umiarssuaK Haabet Ime-
rigsune „neriungnerup umiarssu-
aliviane" ukisipåt.
nunagssineK
9. juli inuit neriugdluartut ig-
dluliulerput ivssunik ujantanig-
dlo ilua Kissulersordlugo.
uvdloK tåuna autdlarnerfigalu-
go kalåtdlit uvdlut tamangajaisa
tikiutarput igdlulicrfingmutdlo a-
tortugssanik agssartoKatauvdlu-
tik. au'dlarKautåne ajungisårput.
kisiåne 5. august kalåtdlit ar-
nanik mérKanigdlo ilagdlit 100
sivnigdlit nunagssivfiånut piput.
igdlorssualiåt iluarivdluångilåt
europamiutdlo tåssane ukiniame-
rat nuånaringitdluinardlugo. 8.
august umiat 16-it avangnånit ti-
kiuput, tåukulo ilagalugit aut-
dlarput Hans Egedep inugtai er-
sigigamikik.
KimåneK
europamiut tikitdluarnuneKångit-
dlat: kalåtdlit Kimåput.
igdloKarnerat
igdlo inerame ugtuteKarpoK 16 X
5X2,5 m, tåssa angissuseralugo 80
m'2. nunasissut inuit 37 pæKutitik
pialutitigdlo nagsardlugit iserter-
put.
„ajungisårneKarångat åma inig-
ssaKartarpoK", ilåt oKarpoK.
(nangisaoK)
En annonce i
GRØNLANDSPOSTEN
giver kontakt til
mange tusinde kunder
over hele Grønland
Der er købekraft
i Grønland — og
man finder frem
til den ved at
annoncere i
GRØNLANDSPOSTEN
Bestil Grønlandsposten
>
S £
X *<T3
_i. • C/5 ^ • tfl
« £ u « u u
Q. K <0 D.
□ □ abonn. + porto, Godthåb ................. kr. 175 87,50
□ □ abonn. + porto, Grønland ................ |<r- 225 112,50
□ □ abonn. + porto, Danmark, fly ............. kr. 300 150,00
□ □ abonn. + porto, Danmark, skib .............. 200 100,00
□ Jeg ønsker afregning for hele året.
□ Jeg ønsker afregning halvårligt.
Navn ...........
Stilling .......
Postbox ........
Postnummer, by
fri-
mærke
Grønlandsposten
Abonnementsafdelingen
Postbox 39
3900 Godthåb
15
i.