Atuagagdliutit - 11.05.1978, Blaðsíða 23

Alfred Toft
NUK .NUUK
Kanga månalo___
Ntik Kanga månalo pivdlugit a-
tbagkiap ingmikortuata åipånut
autdlarKausiutitut ilisimatitsissu-
t'eineKalårdlit kalåtdlit takordlui-
ssausé åmalo igdlue.
kalåtdlit onalugpalåve asule o-
Kalugtuarniutauginångitdlat. a-
bierdlanerssait imaKartarput iler-
Koringnigssamut, ugperissarsior-
bermut angåkuvdlo nålagtaria-
Karneranut tapersersutaussunik.
taimåitumik ajoKersuiartcrtitap
båmagsiniagagssaisa pingårner-
Pårtarisimavåt OKalugpalåt akior-
beKarnigssåt bibilimilo ajoKersu-
bbk taorserneKarnigssåt.
kalåtdlit isumåt maligdlugo i-
buit toKugångamik ajortuliorsi-
'bassut Kilangmut pissarput inuit-
tilc ajungitsut samunga pissardlu-
“k. mumitsineK tåuna palasi-
bgorniap kinaugaluartuvdlunit
biaKcrdlutigisagunaraluarpå.. .
iniap narnata nålagå taineaar-
tarpoK ArnarKuåssåK. pinersu-
bgilax nujagpigtugame kinålo ta-
kujuminartunane, kisiåne ilerKO-
rigsårnermut nékutigdlissuvoK.
bujaisa nakersut akorninlput
bbiassuancat tåssautineKartartut
mérKat uverssagkat pivfigssåu-
bgitsukut inungorsimassut.
arnaK uveKångitsoK nårtulerå-
bgat kalålitorKat erKumiginara-
luartumik kångunartutut isuma-
aarfigissarpåt, nauk åiparit avar-
Kutsinigssåt pissusigssamisordlui-
bartutut isumaKarfigigaluardlugo.
taimåitumik arnaK inusugtoK
bårtulerångame nårtune ångior-
tumik toKutarpå, kisiåne tamåna
issertusinaunago, pissutigalugo
bårtut inordlutik inungortut Ar-
barKuåssåp nujainilersarmata i-
bialo agtigissumik någdliugtiler-
sardlugo imap umassuinik inung-
but autdlartitsiumajungnaersit-
dlugo.
inuit pikorigsut inuiaKatigingne
iluaKutausimassut, åmalo inuit a-
junårnikut erninerdliordlutigdlo
loKussut samunga pissarput tå-
ssanilo pissårtorssuvdlutik inu-
nertik nanginartardlugo.
kisiåne inuiaKatigingne inug-
tauvdluartusimångitsut Kilangmut
pissarput, nunamilo måne asulér-
dlutik inusimanermingnut pit-
dlautitut aorfip niaKuanik arssa-
lerdlutik någssåungitsumut arssa-
Kataussugssångortardlutik.
kalåtdlip kialunit arssarnerit
KanoK navsuiarneKarnigssåt na-
lungilå: sordlo neriussåK Kilang-
bie erssersineKartoK Gutip ernar-
tussineranik jutit erKaisiniardlu-
git, taimåtaoK arssarnerit tåssåu-
Put kalåtdlit napardlinamigsså-
nut mianerssorKussutit, napardli-
narnerme ajortunut tamanut sor-
dlaungmal.
InardlugtuliorneK avdla agssu-
arnartussoK tåssauvoK Kanigissa-
rigpatdlåt atoKatigigtarnerat, ta-
kornartauvdluinångingmåme nu-
barujugssuarme taima angitigi-
ssume inuit ikigtunguåkutårtut
najugarissåne ukioK sivisoKissoK
pissutausinaussarmat Kanigissa-
rigpatdlåt Kitornartårtarnerånut
tamatumunalo kinguårit nukig-
dlångassungornerånut.
årdlerinaut tåuna sumiginame-
Kåsångingmat puigugagssåungit-
sumik oKalugtuaKarpoK sesernup
Kåumativdlo inugtauvfigissånik.
OKalugtuaK tåuna atuagkap ing-
bpkortuane sujugdlerme ilångu-
neKarsimavoK C. Schultz-Lorent-
zen- ip (Chr. Wilhelm Schultz-
Lorentzen 1873—1951) OKalugtua-
rerKinera kussanartoK issuardlu-
go. OKalugpalåt avdlat issuarne-
Karput Mathias Storch maligdlu-
go.
Walløe (Peder Olsen Walløe
1716—93) — (kingusingnerussukut
angnerussumik tusagagssarput)
agdlagtaivingmine oKalugtuarsi-
mavcK igdlo ujarKanik ivssunig-
dlo KarmagaK KanoK sananeKar-
tartoK:
... uarmai nuname periauseK
maligdlugo ivssunik ujarKanig-
dlo sanåuput, ikiarigsitardlugit
ilioragkanik, igdlup takissusia
10 alen-iuvoK, silissusia 5 alen
portussusialo 3 alen, kisiåne
portussusiata agfåta migsså nu-
namut agssåussauvoK imalunit
nuname iterssaliauvdlune.
KilåK KissulersugauvoK, ilåtigut
Kissungnik ilivitsunik, ilåtigut-
dlo Kupissanik (påukarutit), tau-
valo sanimut tukimutdlo åvi-
lersordlugo, ■ KagdlerneKartar-
putdlo ivssunik siligtunik kale-
ringnik mardlungnik ivigalig-
tait ingmingnut sågtitdlugit.
Kalian manigsuinauvoK pisugfi-
gineKarsinauvdlune_
igalåt mardluput kimut sang-
missut; igalårtait suliarinenar-
simåput inalugkat ameraussåi-
nik, umeraminernik. torssut i-
malunit isårian kalåtdlit ator-
tagåt takisujuvoK, amitsuvdlu-
ne nerukitdlunilo, taimaingmat-
dlo igdlumut isisagåine enait-
sumik timeKartariaKarpoK nå-
KurpatdlårtariaKaranilo, tåssa-
me åma nuname tåssane nå-
ssangnigssax årdlerinånging-
mat, paormungajagdlune pexi-
vigdlunilo iserterdlunilo aniar-
tortariaKarpoK. ..
inip iluane igkat kagdliuseriar-
dlugit amernik ålisalersorne-
Kartarput..
igdlup periauseKarnikut iluaKu-
sersutai pivdlugit Harald Moltke
(Harald Moltke. 1903-me Ava-
nerssuarmiunut ilisimassagssarsi-
ornerme peKatauvoK). atuagkame
„Grønland11 ima oKalugtuarpoK
(1903-me Avanerssuarmiune uki-
vok):
„igdlo tamarme saunilorujug-
ssuartut iluseicarpoK ... uvanga
akungnagtumik angissuseKartu-
nga katåkut KaKiniarsinardlu-
nga naterme ujararujugssuarnik
natsisalersugk.ame nikuikånga-
ma KerKitdluinardlunga nikor-
fasinaussarpunga niauora Kildp
portunerpårtånut agtutdlugo,
tåssångånitdlo ujararujugssuit
ilioragkat Kårajugtungordlutik
tamanut atåinarput.
mardlungnik pingasunigdlunit
avdloruma igdleu sinigfiussar-
tox tikisavara natermit 3U alen
angungajagdlugit portussusilik
åmalo ivigkanik panertunik
uagdligaK, tåuko kåvånitdlutik
tugtut amé, tåukulo igdlusisi-
mavfivtinut uvavtinutdlo nat-
dlavigssåuput nerumigtut okor-
tutdlo...
naten igdlugigdlugo ujamanik
ipatenarpoK igdlertut sinigtar-
figtut portussusilingnik' tåuku-
nanitarput Kutdlit åmalo igdlu-
me atortorissat, kisiånile nenit,
orssut, kamit, ningmit anue il.
il. atåinitardlutik — imalunit
atåinitariaKaraluardlutik — i-
lånile natermitardlutik, nater-
dlume åma taissariaKaraluarpon
nerrivingmik imalunit pernu-
mausivingmik...
ipatit Kulåine initsat nivingå-
put åminut atissanut panersi-
vigssat, Kulivsiutitdle agdlunå-
nik pitutagdlit tåukununga Ki-
lerusimavdlutik Kutdlitdlo ku-
låine nivingavdlutik...
igdlorujunguame tåssane itsar-
nisarpalårtume mardluk tupigi-
ssagssåuput — kiåssuseu — å-
ma silåinarissuseK.
silåinaK nigdlerton isduoK tor-
ssutigut, katåkut natikordluni-
lo, ukiuneranilo naten nigdler-
tarpoK — imåikajugdlune -j- 10
----t- 20 C. — taimalo aputit ig-
ssornat imigssamautitut augti-
tagssat augkiartoratik natermi-
sinauvdlutik.
Kutdlit silåinaK Kumut mitdlu-
artarpåt, Kilåmilo kiagtikånga-
me igdlermut ingerdlaulersar-
dlune, igdlermilo ima kiagtigi-
gajugtarpoK atissanarneK ajor-
nangajagdlune Avanerssuarmi-
utdlo ilårdlugit kisiåniuna ati-
ssaiapatdlagdlune.
nilåp kigdlingane silåinaK kiag-
tisimassarpoK. igdlerme igsiav-
dlune isigkat natermut tutisi-
matisagaluaråine silåinarmik —
10° migssiliordlugo nigdlerssu-
silingmik avatangerneKarsima-
ssugssåuput nianordle kiagtor-
miutut kidssusilingmisavdlune.
nåt kisimik nalernutumik ato-
ruminartumigdlo kiåssusiling-
mitugssåuput, tamånalo nav-
suiautauvoK måne isersimatit-
dlune avdlatut inigssisimanex
ajornarmat kisiåne igdlerme
nalavdlune.
måne Kanon kiagtigigaluarpat-
dlunit taimåitOK silåinaK tama-
tigut minguitdlunilo pitsaussu-
ssarpoKj åmalo kalåtdlit igdlui-
ne navdlunårpalugtune silåinaK
åssigisanago — tiperujoKångi-
name.
tamatumunga navsuiautigssaK
ersserKigdluinarpoK, tåssa si-
låinaK mitdK akornutigssaKara-
ne katåkut igdlumut isåssarmat,
tåssame katak matOKångingmat.
taimågdlåt anorerssuatdlarå-
ngat anorivdlo torssut tornisi-
magångagit Kissuk imalunit u-
jarak såton matuliuneKartar-
POK.
kilåp portunerssånipoK puto —
„igdlup Kingå" — sordlo Ava-
nerssuarmiut onartartut — tå-
ssunalo silåinaK kiagtisimassoK
atorncKarérsimassordlo ailar-
nertut uaumassutut issikoKar-
dlune silamut aniassarpoK...
tåssalo Avanerssuarme igdlo uki-
viussartOK iaimåipoK. — Kalåt-
dlit-nunåta kujatåtungåne igdlut
tipilungnerånut silap kiangneru-
nera pissutausimanerpa? imaKa.
KutdleK uvkusigssaK Moltkep
åma agdlauserisimavå:
.. uvkusigssaK manigsumik
iterssissaK ujamanik pingasu-
nik ikorfalerdlugo inigssitan,
taimalo orssup iginera igdlua-
tungånut korussårtardlune, tå-
ssanilo ivssuatsiait panertut su-
liaremårdlugit agssangnik imu-
simassat iginermik mitdluai-
ssardlutik, ikinenarångamigdlo
anordliornatik kigdlavårtumik
ingnenardlutik ikumassarput
pujornatik.
tåssa imåipoK, eskimut imatut
ikumatitarpåt, tamigssumik i-
parai manigsartardlugit nag-
dlerigsartardlugitdlo..
suna pissutausimanerdlune Nup
erKåne ilaKutarit atautsit igdluat
sujuline agdlauserineKartoK ato-
rungnaerneKarsimavcK ajungine-
rutineKalerdlutigdlc igdlorujug-
ssuit ilaKutarit amerdlasut ataut-
simordlutik najugarissait. taimåi-
tordle tamarmik ingmikut igdle-
Kartarput tamarmigdlo ingmikut
KutdleKartardlutik.
ingmikortup åipå
Kalåtdlit-nunåne mumingassorneK
angnertoK
Nup OKalugtuagssartåta nanginig-
sså sujorKutdlugo — kingulinitut
iluamik påsisinaujumavdlugit —
Hans Egedep alianartortå encar-
tutsiartariaKarparput: Kalåtdlit-
nunåne mumingassorneK angner-
toK.
ikiuineK
ilisimaneKarérsutut Kavdlunåt ti-
kiusimangmata Kalåtdlit-nunåta
inue ikioriartordlugit, tupigusuti-
gingårdlugo påsisimavarput, ka-
låtdlit åma Kavdlunånut asang-
nigtuliulersimassut.
Hans Egedep kalåtdlit nagdling-
nartutut isumaKarfigai, ipertut,
pitsut, Kåumarsagausimångitsut,
taima OKarpoK.
kisiåne kalåtdlit „pitsussusiat"
taimåisoringningnerinauvoK.
Kavdlunåt Kiavdlutigdlo kåler-
mata mumingassumik iliortoKa-
lerpoK. kalåtdlit europamiunguå-
kuluit nagdligilerpait nunamit i-
nungorfingmingnit ungasigsorssu-
armitdlutik umiarnertut inulersi-
massut, åmalo inugtut „iluamér-
sutut“ iliordlutik nerissagssarsisi-
naujungnaersimassut.
KinujartorneK
Hans Egedep nuliata inuit nuju-
artat igdluinut Kinujartortitaria-
Karsimavai.
nangminex kajumissutsimit
akilerårutinik tainexartartut
palasip kalåtdlit Kinuvigigamigit
orssunik akeKångitsunik kungi-
mut tuniusserKuvdlugit, bibelip
inåssutai sorraitsumik uniorKuti-
pai sagdloKitautigalugitdlo imå-
kut ujajainiat sorKusaitsut nunap
inuvinut pinerdliniarniaKatigig-
sut.
Kinutigissainigdlo tunivåt.
atugarigsårneK
europamiut någdliugdlutik å-
nangniarssarilerugtorfiåne kalåt-
dlit uvdloK nåvdlugo „erinarsso-
rujortarput, Kitatdlutik pigseKå-
tårdlutigdlo".
(nangisaoK)
Der er købekraft
i Grønland — og
man finder frem
til den ved at
annoncere i
GRØNLANDSPOSTEN
„Hans Egedep angåkox sujorasårå11. titartarneKartoK kalåtdlimit erKumitsuliortumit. H. J. Rinkip atuag-
kiånit „Danish Greenland“-imit tigussauvoK.
„Hans Egede truer en angåkoK". Tegning af en grønlandsk kunstner fra H. J. Rink’s bog .Danish Green-
land".
23