Atuagagdliutit - 27.07.1978, Qupperneq 17

atuartartut agdlagait. læserne skriver
imigagssaK
hj emmestyre-lo
nalunaiarpait
3. soruna unia taimane
påtsivérukame ImaneK,
ajugaeruterugtordlune
sapilerpoK utertardlune.
klinge tåuna nålåsanerpå?
isumåne kåvigtuarpoK —
kisa tuniutinarujoK!
4. OKalugtuaKarpoK ima
„kataKå agdliséKutine!"
katatagssat amerdlaKissut
artulersutut ingilavut
Kangame tåssa iluåtdlak,
landsråde aulajangermat:
nuna måna kalåtdlip pigå!
5. nangminérnerulisassugut
ima påsineKåsångilaK:
paratisip matorssuinut
kisame isilisassugut!
sordlo JuntåK taima oKartoK,
ilumorpoK tåuna OKauseK
nangminérnerulernigssame!
v 2-me „agtat“ — perdlukunik
erKaivit igdlup sujornatungåne.
v 3-me „ImaneK" — kalåtdlit
oKalugtuatoKåne angåkorssuaK
sångniartoK,
Markus Mikaelsen
K’agssimiut
1. unia pavane nuname
kungeKarpoK nakoKissumik.
nunamdk nålagaoKissumik
Kununartumik pissusilik.
perKussigpat nålåsavarse!
nuna månåtaoK pigtilerpå
Grønlandimik taiumassaK.
2. tupanik, kavfimik, sukunik
ussilårneK nuånerame.
pit tamåkua pitsaoKissut
sordlanigput mikingitsumik.
KajoK pitsaussoK imigagssaK
igitauvoK agtat atånut
taorteKardlur.e imiamik.
agdlagtausitoKaK
atortuåsavarput
puiomeKarput
uvdluvtine erKartorneKarnerpå-
jussut ilagåt suliaK atauseK åssi-
gingmik akilerneKartåsassoK,
Kavdlunåmit (nunalisitamit) ka-
låtdlimitdlunit suliaunera aper-
Kutautinago.
pugorneKarsimagunarpordle
kalålinait åma akornåne åssigl-
ngeKissumik akilersuissoKarmat
suliaK (iliniarsimaneK) nauk åssi-
gigkaluartoK.
måne erKarsautigissåka tåssa
Kanga Kalåtdlit-nunåne iliniarfit
angnerssåne iliniarsimassut, ag-
dlåt ukiune arfinilingne.
inuit tåuko KanoK kalåleKati-
mik akornåne suniuteKarsimatigi-
nere erKartorniångilåka, aningau-
ssarsiamikut-una KanoK sulissu-
neKarsimångitsiginere erKainia-
rivka.
uvdlume Kanga ukiune mar-
dlungne ajoKérKatut iliniarsima-
ssut åmalo ukiune kingugdliune-
russune iliniarsimassut avdlat i-
ma uvdlumikut aningaussat tu-
ngåtigut atugarigsårnerat agti-
gaoK, uko Kanga iliniarfigssuar-
me iliniarsimassut aningaussar-
siait mardloriarnere agdlåt Kå-
ngerdlugit aningaussarsiaKardlu-
tik.
iliniarfigssuatorKame iliniarsi-
masrut tigungitsugarpagssuase ti-
guniarniarsigik. ilivse KanoK okb-
rumavise?
Snehvede tOKorusertitaungmat i-
nuarugdligkat aliasungårput. isu-
maKarputdlo: asanarpatdlårdlune
pinerpatdlårdlunilo inusimagame
igdlerfeKartariaKartoK igalåminl-
narme inugtå piningårtOK kimit-
dlunit issigalugo nuånårutaussa-
riaaKrmat. isumaKarputaoK pi-
nerpatdlårame nunamut matorta-
riaKångitsoK; KåKavdlo Kåvanut
igdlerfia inigssipåt, sivnerseraut-
dlutigdlo piggatarilerpåt.
kungivdlo ernerata toKorusersi-
maneranit aniguisipå katitdlugu-
lo. inuarugdligånguit ama nuå-
nåKaut.
agdlausitoKarput erdlingnarpat-
dlåKaoK nunamut matusavdlugo.
tOKorusertitauginarpoK! asanar-
patdlårpoK tOKussinåsavdlugo. su-
le pivfigssaKarpoK „kungip erne-
rata" tikiunigssånut. imåipoK: pe-
Katigigfiup pilersitaussugssap „to-
Korusersimaneranit umartisavå!"
pivfigssångorpoK nunarput ta-
måkerdlugo nunaKarfinguanit i-
nukinerpånit igdloKarfingnut i-
nugtunerpånut Avanerssuarmiu-
ne, Tunumiune Kitånilo peKati-
gigfiliortiterineKåsassoK: A. P. A.
imåipoit: agdlausitorKamik peKa-
tigivfik atciinartitsiniartoK pilersi-
savdlugo!
agdlagtauserput måna nunavta
inuit 100 Vo-imik atorpåt. Atua-
gagdliutit/Grønlandsposten er-
Kaimanerdlungilara agdlagtausi-
tåliaK ilungersuneKarugtulermat
pingitsailissutigalugulo agdlag-
tausitoKarput mérKavta atuarfiå-
nit iliniandtagssaujungnaersit-
dlugo politik såkortunerpåmik
såkuliutdlugo pilersitsiniartut —
måna akissugssaussut — nukingl-
navigssuaK agdlagtausitorKavti-
nut igdlersuiniartunut naKitåu-
sserugtulerfiata nalerpiåne, atu-
artartumingnut akissagssamik
sarKumiput. taimanerpiaK EF-
imut någgåraluarnermik såkortu-
nerussumik agdlåt någgårdlutik
AG-mut nalunaeruteKarput.
AG atuartartuminut siorasåme-
Karnermigut: agdlagtausitåliamik
^ i um TassMa/uunnMrønil inummik aKamik uumasorujurmik aatåaat immaija oqimancfer-
V mkj Km Iunl takwne^arsinnaasunik taama aiverlatigisunik takusayarsimasumlk naapitassa-
^ ff qarpu gut / Tuluup-uma Jonas oqaluttuukk-aa Petroleo-timmlssamik Q.a<flap Vuuluki-
anillu naapita^a^aamGttnfKiik (janorlu uwmasot-ujuppassuai-im't éiniquisimanet mi-
ni k. Oqaluttuai-nera normumi tullermi naassaaq...
mr. 1 Ak Jt SM
fr'rrrrrrnTvn
ta ku
W/lilU/l/i"".111!*
w, ir "V'/A
wwbQh'SlT"*
Y/Mr, wmréa
ssaa-
ppunga-
7/A |! i
iteté
r:rf>
i /
•;>.L
l /// / , n.-fM
fS ■ $m
v h m i.
ifc Hl
Mmif.fi i>!
mnilh', i
y r § -i j\h '
) tgagagy/Maa ' 7 ai7
i ii
Atuagagdliutit kigsautigåt atu-
artartut agdlagarissait amcrdla-
sut sapåtit akunere tamaisa
sarKumiutarumavdlugit. tai-
måitumik uinutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtaruuvdlu-
git. ilångutagssiat oKautsit 200
sivnersimagpatigit amerdla-
nertigut årKigssuissoKarfiup
nailisartariaKartarpai. atsiorsi-
mangitsut ilångupeK ajorpavut,
klslånile ingmikut pissutigssa-
Karsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnausinar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk unga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
misiligut atulisagpago pisiariu-
manérunigssaminik ilisimatitau-
vok. imalo tamåna uvdlume ki-
nguneKarpoK: AG-p atuartartume
piumassåt atarKivå.
SermitsiaK åma inuiaKatigit
misiligumut någgårnerata nipånut
tusagkaminut atarKingnigpoK.
inuiaKatiglme aulajangertug-
ssauvåt pigissamik erdligissamik
piglnarnigssåt sordlo: agdlagtau-
sitorKamik.
atuartartut inuvdluaritse, tut-
siuterKigkumårpunga.
Andreas Poulsen.
akissut
Aituagagdliutdne sisamångorneK
25. maj 1978 KuperneK 25-me ku-
leKutaK „sapigarse" K. A.-mik at-
sicrniliik atuartartut ilåta .imåi-
tumik akilårniaraluarpå. uvagut
nunaKarfiingmiussugut imigagssa-
mik matussissugut imåingilaK su-
na tamåt Kalutardlugo iminger-
sugut — tusangiatsagdlunga i-
måitumik akimiarpavkit: nalugu-,
nångilat ivdlit imertaruvit imi-
gagssaK KanoK atortaniaK. uvagut
matussissugut sujunigssaK erKar-
sautigalugo nunaKarfigput igdler-
scrdlugo matussigavta dvdlit su-
sagagko? asule atuagagssiåkut o-
Kauserujuit angatdlånagit nang-
mineK isumarput atordlugo inger-
dlåkavtigo nåmagårput avativti-
nitut pinagit. åma nalugunångilat
nålagkersuissut imigagssaK KanoK
CKaluseritigigåt. ivdlit uvangalo
taissinigssame agsut pisangassug-
ssauvugut. taissiguvta ardlarput
KanoK erreigsiatdlagtigisava. uva-
guvtine matussisimassune agsut
nuånisaoK ajugauguvta. kisiåne
ajcrssaraluaruvta åma ivdlit i-
mertaruvit KanoK nuånårtigisavit.
imaingmåme: sineriagput taima
isorartutigissoK taimalo taissi-
ssugssat amerdlatigissut nuånl-
nåsaoK matusagune imalunit
angmåsagune. tamåko pdlerpata
uvanga ivdlitdlo KanortoK nipa-
ngerdluta inugisa OKauserujuit
Atuagagdliutitigut nipangiutdlu-
git uvagut nunaKarfingmiussugut
imaKalo ivdlit igdloKarfingmiu-
ssutit Kinigkavta matussinialer-
nerat nipangiutinaruvtigo aju-
ngineruvoK. una KuleKutsiussat:
„sapigarse" uvagut sapinginavti-
go nunaKarfingmiussugut matu-
ssivugut. sukorsertavut serniga-
lugit igdloKarfingne pinerdlung-
niarneiTjagssuit tusartuagkavut
Katsukavtigik — radiukut tusar-
tagkavut. sujumut ingerdlassunik
KitornaKardlune torKigsisimanå-
nginame nuåninåsaoK Kujanar-
dlunilo matuneKarune.
inuvdluaritse
atuartartut ilåt
A. G.
17