Atuagagdliutit

Årgang
Eksemplar

Atuagagdliutit - 30.11.1978, Side 25

Atuagagdliutit - 30.11.1978, Side 25
atuartartut agdlagait. læserne skriver ukiunerane auvartameK ukiunerane tugtuniartarneK pivdiugo landsrådip aulajanginera pakasainer- tut OKautigissariaKarunarpoK. apere- rusungnarpoK piniartut aulisartutdlo penatigigfe aulajanginen tamåna piti- nago Kanon ilivdlune åtavigineKarsi- manersut. taimåitumik tungave- Kardiutik akerdlillssuteKartut tuså- ngitsussåginartariaKångitdlat. nalu- nenångilaK tugtut ikingnerulersima- ssut, imalunit tivfariartordlutik ar- dlånut igdlikariartorsimassut. aitsåt taima pissorcalingilaK. ukiut 1800-kut ingerdlaneråne åma taimåi- simavoK. oKartoKarsinaugunångilaK ukiunerane tugtuniartarneK ikiliartu- taussoK. tugtutdle amerdlavatdlåler- Siumukormiuvdlune imaKa erssercig- kaluarpOK, nangminerssornerulernig- ssaK aulajangissungitsumik najorau- tagssåinarmigdlo inungnut ukiortåp autdlartilårnerane taississutigitine- Kfjut angisavdlune. uvagume nangmi- nerssornerulernigssamut atautsimiti- taliane peKataunivtigut isumaKati- gingniarnerne sapingisamik pitsau- nerpåmik angussaKarniarnermut tai- malo inerneranik iluarusungneK åssi- gingiåsinauvoK isorpasingnerussumit issornartorsiuissoruj ugssuarnit aj u- ngitsumik nåmagisimåringnigtunut. tamånale ajornakusållnarpoK per- k utigalugo igdluatungiliuneKarsinau- ssok ersserKigsumik nalunaersimå- ngingimat; imåingitsoK hjemmesty- rip landstingivdlo OKausigssaKarfigi- ssagssait ersseraingitsut. igdluatu- ngåle, någgårtoKåsagpat, ilimanar- poK sdrdlo tåssåusassoK pissutsit e- Kungassumik ingerdlanertik nanginå- sagåt ardlanångitsunik namiutita- Kåinardlutik. kisiåne... sut tauva nar- Kiutåusåpat? aperKutitdlo avdlat a- perKUtigineKarsinåuput nangminer- ssornerunerup emuneKarnerane: 1. s6k nangminerssornerulerneK a- tulerpat MfG atéinåsava? 2. hjemmestyrip periarfigssai Ka- noK ipat augtitagssatigut ingerdlat- seKatigigfigssuit aausavdlugit tai- nermikut nunatugartik nungutarpåt, mingnerungitsumigdlo silåinaup av- dlångornera suniuteKartarsimaKaoK. tugdluarnerunerdlune ukiume nunap sermertarnerata neriniarfitdlo sule a- serorneKarnerunerisa tugtut pissari- nåsagpatigit. månilo inungnut inu- niarnikut tapertaringnigdluartunit iluanutigineKarsinautinagit. K'asigiånguanit akerdlillssut KNAPP-ip sujulerssuissunerine ilau- ssortat ilånit atsiorneKarsimavOK. tåuna pivdiugo landsrådimut K'asi- giånguit ilaussortautitåt OKauseKar- pOK, landsråde torratdlaerujugssuar- simassoK tugtut nunguneKånginig- ssåt aulajangeramiuk. — inuit ernar- sardlualårsinaussut Kånginarsinåu- malo inuiaKatigit ineriartornerat ta- måt? 3. hjemmestyrip aningaussarsior- nermut politikia Kanon ikumårpa, ili- manardluinarmat landsstyrip ingmi- nut aningaussalersornine angnertusi- ssariaKåsagå. 4. aningausserivenarneK landssty- rip onartugssauvfigissånik autdlarti- nenåsava imalunit Kanon aningau- ssat aKuniarnenåsåpat? nanorme Ka- låtdlit-nunåne 0. D: (aningaussatigut OKartugssaonatauneK) åmalo Kanon i- ngerdlatane OKartugsaonatauneK (virksomhedsdemokrati) nangminer- ssortune taimatutdlo nålagauvfiup i- ngerdlataine? apernutitdlo avdlat akineKångit- sut: taissinen Kanon isumaKåsava, aulajangissussugssaunane najornu- tagssåinaugune. procente Kanon angitigissoK någgasagpat pohtikerit atandsagpåssuk? ama sdK-una pi- ssutsit taima påsitineKarnikitsigi- ssut, någgårtonåsagaluarpat? ilernu- nginame periarfigssat mardluk (pi- ngasut?) åssingingmik påsissutigssi- ssutiginenartardlutik? s6k taissisitsi- neKåsava såt tamaisa anginagagsså- ngordlugit årnigssusimassut? inugsiarnermik inuvdluamussiv- dlunga Flemming Hovgdrd Christensen, box 61, nuuk. ngisåt tåssa: tugtut inungnit piniar- neKarnermikut ikiliartornerat, K. Steenholdt onarpon. åipagssånigdlo, ikiliartornen nunap nerivfigissap nu- ngunenarneranit pernutenartOK åma- lo ukiordlugtarnerata ajoKUsissarne- ranik. inungnit piniagaunermikut ikilisa- gaunerat nungukiartornerånut pissu- tautinenarpat, sordlo aussaunerane piniarnen ima angnertunerutigissu- mik pissanarfiussarton issiginenarne- rusagaluarton. akerdlianigdle ukiume auvarnen inuniarnermut tapertari- nenarton ajonusTngitsordlo (piniapi- lungnen pinenarpat) periarfigssaler- dlugo. 1900-kut autdlartinerånit 1950-ip tungånut tugtut ikigtuinausimassu- tut ilisimanenarput. nalunenångilar- dlo tåssångåinarssuan amerdlisima- nerat (imalunit savssarsimanerat) — landsrådip imigagssan pivdiugo aula- janginerat nutårsiagssanångilaK. kingumunåsit pakatsisineKarpugut u- vagut Kinersissartut. tåssame ming- nerpåmigdlunit iluanutausinåungilaK Kåumåmut imiårnat 72-it imernermik migdlisitsinatik kigdlormut inung- mut aseruinartugssåuput upernåK in- uit taissisineKarmata neriugsimaga- luarpugut kisame landsrådit aulaja- nginigssamut såkugssanalersut. ki- siåne atautsimititalian aulajangisine- Karpon. tåunale onatdlisigineKarne- rane malungnarsivoK landsrådip su- juligtaissuata ersigigå imiårnat 72-it agfåinångortinigssåt. nanga landsrå- dimut sujuligtaissungorame OKarni- kåsson: »suliniåsaugut inuk sagdliu- Chr. Vibelo apererusungnarpon, tug- tut tivfasingnerussume najugartik nungoréramiko aitsåt sinerparsima- nersut? 50-ikut nålerneråne 60-ikut- dlo autdlartineråne takussarsima- ssavtitut tupingnåinartumik amer- dlåssusenartardlutik. taimåisimagpat auvfan måna tikinenarnen ajorton. pårinenartarianånginerdlune piniarfi- gissarneratigut. tugtut nerissarineru- ssait nungutdluinarnenarnunagit. u- kiut åssigiårnerussumik tugtonarfiu- ssut tamatumane anguniarnenarpa- ta. imalunit pingortitap inatsisaisa sa- nernukuminaitsut tugtut ikiliartuår- tinåsanerpait. imåingitson, kalåtdlit piniartutut anersåvata piniagkaminik igdlersuissussup nungusaineranit pi- natik! Asser Moller, Manitson. titdlugo<i — manale takuvarput inuk sagdliutinago inuvdle aseråtigissar- tagå imigagssaK sagdliutikå. tåssame aulajanginialerångat ani- ngaussat landskassimut isertut ami- gartorutenarnigssåt erninardluinaK ernaissarmago. tupingnångilarme imigagssåkut landskassimut isertar- tunik aningaussanik igsiavdlunilo angalaortarame. manale una påsivar- put, landsrådit aulaj angerput ani- ngaussanik pissarianardlutik susa aungmik akussaraluarpatalunit. landskasse isertitanarune nåmagpon. sulile pakatsinarnenarpon måne ig- dlonarfivtine imigagssan pivdiugo taissinenarmat månimiut amerdla- nerit imigagssamik matussernu- Atuagagdliutit kigsautigåt atu- artartut agdlagarissait amerdla- sut sapåtit akunero tamaisa sarKumiutarumavdlugit. tai- måitumik Kinutigårput naitau- itutdiangnik agdiagtarnuvdlu- git. iiångutagssiat onautsit 200 sivnersimagpatigit amerdla- nertigut årnigssuissoKarfiup n ail isart ariaKartarpai. atsiorsi- mångitsut ilånguneK ajorpavut, kisiånile ingmikut pissutigssa- Karsimagpat atermut taorsiut- dlugo ingmikut ilisarnausTnar- sinaussarput. iiångutagssiat nagsiuguk unga: Atuagagdliu- tit, postbox 39, 3900 Godthåb. ssiput. landsrådimutdle ilaussortar- put pigaluarujoK. imigagssap kigdli- lersugaupajulernigssånut 72-inik imi- årnanit taissenataungmat åle ninersi- ssime isumåinik suaorutigingnigtug- ssan. ukuale landsrådime igsiassut Niko- laj Karlsen, Jørgen Olsen, Anders Andreassenilo atarningårdlugit na- saerfigåka. tåukua tåssaungmata nu- navtine ajornartorsiumik angnerpå- mik påsingnigsimassut iterna tikit- dlugo. taimåitordle tusåjumanenå- ngitsut. naggatåtigut ima onardla- nga: tugtut ukiume piniarnussau- jungnaeratik imigagssat matuinåsa- galuaramik, tugtume pinatik inuit någdliungmata. Villads Olsvig, K’asigiånguit. Annoncér i GRØNLANDSPOSTEN »Den utilgængelige Fjord« — en historie om Jonas og hans venner: Englænderen, Petroleumsfuglen og Fjeld- grisen. Et tegnet eventyr med dansk og grønlandsk tekst. Tegninger og dansk tekst: Anders Nilsson. Grønlandsk tekst: Svend Møller. JONAS \ »Den utilgængelige Fjord« ! Send mig stk å 12 kroner. □ pr. efterkrav □ beløbet er vedlagt i check ! Navn i NkMj . M \L M) vJ I 1 | / 2 V t ! Adresse ! Bygd vVu , ^ ! Postnummer By 1 1 | 1 Kuponen sendes til A/G, postbox 39, 3900 Nuuk 1 Udgives som hefte i begyndelsen af december 1978 af Atua- gagdliutit/Grønlandsposten. — Pris 12 kroner. Fås hos din sædvanlige AG/forhandler eller tilsendes ved ne- denstående kupon: hj emmestyre - imalunit suna pakatsinaKaoK Frimærker. Thule og Grønland Postfrisk helarksæt Thule kun .............. kr. 7.000.- Thulesæt stemplet .... kr. 130,-. På kuvert.kr. 75,- Gronlands årsmappen 1977 brede taltyper .... kr. 75,- Grønlandske helark, f. eks. trommedans......kr. 250,- Frederik IX Anorak 35 øre, kr. 65,-, samme 40 øre.. kr. 150.- Bryllup (foldet)............kr. 700,- og mange flere. MØNTER: Grønlands minedrift 3 stk. ucirkulerede mønter kun kr. 398,- SEDLER: Ganske få på lager. F. eks. 1 kr. anvisning.kr. 1913,- ucirkuleret..................... kr 800,- (ubet. rift) MANKOLISTER over frimærker (også Pakkeporto) ekspede- res. CAMBOFIL, Rosenallé 28, DK-6920 Videbæk. Giro 4 25 02 65. Tlf. (07) 17 15 32. 25

x

Atuagagdliutit

Direkte link

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.