Atuagagdliutit - 07.06.1979, Blaðsíða 15

atuartartut agdlagait. læserne skriver
AG
agdlagtausitåme
q åma 11
atorungnåmiardlit
1971-ip kingornatigut landsrådip aku-
erssineratigut — ninersissartut ara-
jutsisårdlugit taissitinagitdlo — aku-
erssissutigåt kalåtdlisut agdlagtau-
seK nutåK atuagagssiornerme atuar-
fenarfingnilo atorneKalisassoK. tåssa-
g6n kalåtdlinik iliniartitsissunik atu-
arfeKarfingne amigauteKaKigamik
agdlagtausitOKardlo ibniartitsissuti-
gisavdlugo iliniutinik peKånginamik
iliniartitsissutigisavdlugulo artornar-
patdlåningmat. atåtigut atsiortunga
ardlaleriardlunga tamåna akerdleralu-
go Atuagagdliutitigut agdlagaKartar-
simavunga saniatigutdlo ardlalingnik
taperserneKartarsimavdlunga, iluag-
titsingisåinartumigdle. kingusigkalu-
artumik Atuagagdliutit taissisitsiga-
luarput, angussardle angnertuvatdlå-
rane, Kujanartumigdle uvdloK måna
tikitdlugo Atuagagdliutit Sermitsiav-
dlo angnertunerussumik atorpåt, tå-
erKoralua
— akerdlileriarfigssaKångitsoK.
nautsorssutigisimassara limagileriar-
nago Jonas Poulsen 16-inik ukiulik
Atangmik nitdlikaratarpoK. »OKautsi-
vta nagguvé nalulerumårpavut« ting-
missat tusarnersumik nardlortut na-
pisut siutivne akisuåput, OKautsit ilu-
mungårmata. tamåna pivdlugo itisu-
mik isumaliutigerérdlugo agdlagtau-
sitåmik narruvdlunga agdlaganarér-
simavunga siunigssan takordlårér-
dlugo ima onardlunga: — agdlagtausi-
tåp onautsivta pingorfé sordlaisigut
nusupai månguerdlugit sOKångitsu-
mutdlo ikutdlugit naujartorungnaer-
sitdlugitdlo tusarnerdlutigdlo pinerti-
gissut.
tamåna abasungnarpoK pérusima-
ssut åssinge issima såinut pissarput,
sagdlersait erssaringneruvdlutik, må-
ko: Samuel Kleinschmidt, Jonathan
Petersen, Hendrik Lund, Peter Olsen
avdlatdlo OKautsivut pivdlugit
ilungersordlutik sulisimassut.
OKautsivut pissaunerup nipigai,
iluvtame umartitaussup pigai,
tOKUsanatigdlo nipåuput;
J.P.
inuit erdlingnaraluartut inunerme siu-
nigssarititaussoK kigdlemusinéungi-
låt imalunit Kimarratigisinångilåt
»ajortip akigssarsiarititå« — toao.
Kujanartordle auna: inup subnermi-
gut pitsaussumik nåmagsissai tOKU-
natik kinguåringne umajuartarmata.
taimåitumik agdlagtausitån inuit
ataminartorssuit suliåinik tOKutsi-
niartutut taiumavara. tonutsissumik
tainago »tOKutsiniartutut taivara su-
lime agdlagtausitåmik onautsivtinik
perssugtaissumut sorssugkavta. su-
liaK pitsåungitsoK såkugigsåraluaråi-
nilunit ajorssartarmat — KujanaK.
ima ilungersortigaunga agdlagtau-
sitorKamik tigumingnlnarumavdlu-
nga, sorssugpunga siunivne ajugau-
nigssara neriutigerérdlungo. Jonas
Poulseningup tåussuma, OKardlanga:
pissauneK angis6i< Kununane atorma-
go OKautsit taissai pikunartitåka nav-
suiångikaluardlugit taemigdlåka: —
pugtitaorujugssuarsimavugut, Ka-
nOK amigartigissumik, nagguvé nalu-
lerumårpavut, aserorteriniarnermik,
silaKaruvse, tungaveKardluartOK.
pisoraarnut igdlersuissOK inuv-
dluamussingmat, akilara: KujanaK
ivdlitdlo.
Kålinguan, Ausiait.
SAS-imit aklssut
SAS-ip akigititai pivdlugit
Atuagagdliutine atuartartut agdla-
gaisa ilåne KuleKutanartume »SAS-ip
akigititai« kigsautigineKarpoK Kalåt-
dlit-nunåta Danmarkivdlo akornåne
uvdlune 14-28-ne billetit avdlångorti-
neaåsassut uvdlunut 7-28-nut atortu-
ssugssångordlugit.
nangminer-
ssomeru-
lerpugut
nangminerssornerulerpugut, ka-
låleKatika. imåipoK sumilunit su-
liguvta sunånguardlunft suliari-
galuaruvtigo tamatigut pivfigssan
erKordlugo sutdlivingmut tåkutar-
nigssarput téssuna aitsåt uvagut
kalåtdlit takutisavarput ilumut
sapingitsugut.
uko landstigivut kisisa pinagit.
påsivarput tåuko kisimitdlutik sa-
persut — sordlo SIK-imut isu-
mernerat erKarsautigalugo.
sulissartut! KanortoK nangmi-
nerssornerulernerput iluamik på-
sigitigo. inuiaKatika kalåtdlit, ta-
mavse sule sujumut. inuvdluarit-
se.
Karl Rosing (Serfan).
Nuk.
uvdlunut 14-28-nut billetit akikit-
sut atortulersineuarnerinut tungaviu-
ssok tåssa nangmingnérdlutik anga-
lassut nåmaginartumik akilingmik
angalasinaunigssånut inungmut
nangminermut tungassumik periar-
figssaKartitsinigssamik kigsauteKar-
neK. taimailiornigssardlo aitsåt ajor-
nångisinauvoK ilaussussartunit
avdlanit isertitatigut tungavigineKar-
tut avdlånguteKarpatdlångigpata.
autdlarnermit piårnerpåmik uvdlut
14 Kångiunerisigut uternigssamik
piumassarissaK taimailivdlune nang-
minerssordlutik angalassut KanoK a-
ngalaniarnerinut nalemutiniagausi-
mavoK.
Danmarkime »autdlartarfit Kor-
suit« åma taimatul itorpiamik tunga-
veKarput — taimågdlåt una åssigingi-
ssutauvdlune, nangminerssordlutik å-
malo niuvernigssamik tungavei<ar-
dlutik angalassunut angalanerup sivi-
sussusigsså tamanut tungatitdlugo
sivikinerungåtsiardlune,
eruarsautitdle sujunersutip tunua-
nltut agdlagpavut, Kalåtdlit-nunånut
tingmissartukut angatdlånerne akiti-
gut KanoK-issutsip ineriartorneranut
ajornartinago ilinguneKåsavdlutik.
ikingutingnersumik inuvdluarKU-
ssivdlunga
Scaiidinarinti Airlines System
Ole Johan snott
agdlagfingme pi s sori cw s son.
ssame uvagut utorKabnerussugut tai-
mailivdluta agdlagtautsimik ukiut
100-t sivnerdlugit atugaussumik su-
ngiusimassavtinigdlo atuagagssaKar-
tipåtigut nåtarKatdbsårata atuarsi-
naussavtinik.
agdlausei issavnile pingårnerutit-
dlugo emartorumassara tåssa ag-
dlagtausitåme naKinerit sungiusimå-
ngisavut q åma 11 atugautilermatigik.
naKineK q kalåtdlisut OKalungnivtine
agdlagtautsimilo pisomame atorne-
Kångisåinarput. agdlagtausitåme q a-
torpåt agdlagtausitomame K-mut
taorsiutdlugo. uvagut utomauneru-
ssugut naKineK q tainiarångavtigo
A-mik taissarparput, åssersutiginarti-
go Canadame igdloKarfik Quebec nå-
magtérångavtigo K'uebecimik taisså-
ngilarput. Sermitsiame ungasigpat-
dlångitsukut OKausileritdrssuit aker-
dbussutigåt OKauseK méran Kavsérsi-
utingordlugo agdlagtausitåme ag-
dlangneKartarmat meeqqat. uvanga i-
maKalume utomaunerussut atuaru-
måsavåt rrukkat, OKauseK tåuna isu-
maKångilaK kutagdlune OKauserisi-
mångikåine. åssersutigssat amerdla-
galuaKaut, tåukuinaugatdlardbt. —
tauva agdlagtausitomame dl-imik tai-
ssartagarput agdlagtausitåliortut ag-
dlariatdlaråt 11, kåkåk dl-imik atuissu-
gut såkukitdleriartingåravtigo. ag-
dlagtausitåme jutdlimut frimærkit a-
tulermata KuianåinarpoK agdlagtarsi-
mangmåssuk jullimi pivdluarit, ilå
Kuianaik. ukiorugtortOK aussame
Kåumat sule jutdlisiorfigisimångisåi-
narparput. sCt-uko inuit taima sianit-
sigissut. Kavdlunåtut atuartitaule-
ravta aperssorterérsimalerdluta ait-
såt danskisut læsebogeKångikatdlar-
mata OKautsit eller (imalunit) avdlat-
dlo taimaeKatait edler-imik taineKar-
nigssånik ajoKersuneKångilagut. åsit
agdlagara takinåginaleravko tamau-
nga någinarpara.
aitsåtdle landstingitågssame kom-
munalbestyrelsetågssamilo iluarsinia-
gagssat. kalåtdlit uvagut amerdlane-
rit kutagtumik OKalugtångilagut ag-
dlagtausitomamilo taimatut iliniarti-
tåungilagut.
agdlagtausitOKaleritdK,
Stephen Petersen.
suleKatigssar-
siorpugut
Angmagssalingme inusugtut peKati-
gigfiat »NaussoK«mingånit kitåne i-
nusugtut peKatigigfinik suleKatig-
ssarsiorpugut. måna peKatigigfivtine
anguniagkavta ilagåt Tunume Kitåni-
lo inusugtut peKatigigfé suleKatigi-
niåsavdlugit atåssuteKatigingnig-
ssarputdlo anguniardlugo. kisiånile
autdlartikavtale angnertåmik Kitåne
inusugtut peKatigigfine tusagaKar-
tarsimångilavut. sumorpiardlo atå-
ssuteKarnigssarput påsissarsimana-
g°-
taimåitumik måna AG avKutigalu-
go ibsaritiniarpugut neriugdlutalo ar-
dlånit tusagaKarumårdluta. angu-
niavkavtine angnertumik emartui-
ngikaluardluta taimåitOK neriutigisa-
varput tusarneKardluta atåssuteKar-
figineKarumårtugut, tauvalo angner-
tunerussumik subariniagkavtine sar-
Kumersivigissarumårdluta ingmivti-
nut. kisalo Manitsume inåsugtut pe-
Katigigfiat »InusugtOK« ukiune 20-b-
nerane kingusigkaluartumik pivdluar-
Kungårparput, radiukut tusaravtigo.
atåssuteKarfiginiaruvtigut unga ag-
dlåsause: A.I.P. »NaussoK«, v/Justus
Ignatiussen, Sulup avKusinia B 118,
3913 Angmagssabk.
OKaondgsårut
taimatut KuleKutserdlugo agdlagpu-
nga. asaKatigit tamavse! Kitornå-
nguase OKåutarniarsigit, navianartor-
pagssuime akornåne inugavta. mérå-
nguit ajungitsumik sujunigssaKar-
Kuvdlugit navsuiåutardlusigit. mérå-
nguitdle kisisa pinagit åma inoKati-
vut kikutdlunit tamaisa navsuiåutar-
dlugit, sume tamarmik naleKartarma-
ta. ValeriaJakobsen.
OKorsaineK -
åma uliap ake
ajordluinarpoK OKorsautigssiat i-
ssigtume Kalåtdlit-nunånut itume
taima akisutigingmata. isumaliu-
tigissariaKånginerpa pivfigssame
misiligutaussume agssartuinerme
akit OKorsautigssiat pisiarineKar-
tarnermingne akiånut ilånguti-
ngikatdlartåsavdlugit? imåisinau-
vorme inuit amerdlanerujugssu-
it oKorsailisassut taimaio uliator-
patdlårungnaerdlutik. agdlåme u-
liamut tapissuteKarnigssaK lands-
rådime oKaluserineKarsimavoK.
uliamut tapissuteKartaleråine kig-
dligssaKarnigssaK ajornarsisinau-
VOK.
OKorsautigssanut tapissuteKar-
nigssaK imaKa isumaliutigissaria-
KaraluarpoK? Tage Schjøtt
NarssaK
ima OKarumaneruvunga mémat ukiu-
at åssigigtariaKarpoK, akigssarsiaki-
nerit akigssarsiaKarneritdlo mérait
ingmikértinagit. måssåkume misigisi-
manarpoK uvagut ukiumut akigssar-
siaKarnerussugut mémavut ingmi-
kortitaussut tapisiamikut piaivfigine-
Karamik. avdlatigutdlo uvagut mér-
Kavut mabngnausitiniarnerput ilu-
ngersordluta sujunertamut ajungine-
russumut ingerdlåniardlutigo. séru-
name uvagut nunaKarfingmidssugut
mémavut atuarfingmut pitsauneru-
ssumut autdlartitariaKartarpavut, pi-
ssutigalugo mérKatut sujuarsimane-
russutut ingerdlaniarnigssåt pivdlu-
go. måssåkume atuardluarsimångi-
kåine sujunertaK ajunginerussoK a-
nguneK ajornaKaoK.
Kangaunerussugpat mérKavut pi-
ngårtumik niviarsiarKat tiguminar-
dlugit KeKarérnerane ikiortigisinau-
ssaraluavut sapangitarpavut atuar-
nerata ingerdlamingnigssait pivdlu-
go, tauvalo uvagut angajomåt atuar-
nerat akilertardlugo. séruname pi-
ssugssaugavta taimaibussårdluta. ki-
siånile auna mamaitsua, mémat tapi-
siaisa pérneKartarnerat. angajorKå-
j uvdlune, mématdlume ama malugisi-
mavåt sok nangmingneK kisimik tai-
månak pineKardlutik. KanortoK mér-
Kat ukiuåne åssigingmik mémat pine-
Karniardbk mérKavtame tapisiai tigu-
Atuaeagdliutit kiRsautiKåt atu-
artartut audlagarissait amordla-
sut sapåtit akunere tamaisa
sarKumiutarumavdluKit. tai-
måitumik KinutiRårput naitsu-
kutdlaiiRnik asdlaRtarKuvdlu-
Rit. ilånRutaRssiat onautsit 200
sivnersimagpatigit amcrdla-
nertigut årKigssuissoKarfiup
nailisartarianartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilånguncK ajorpavut,
kisiånile inginikut pissutigssa-
Karsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnauslnar-
sinaussarput. ilångutagssiat
naRsiuguk unga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
ssaratdlaravtigit imatut atornen ajor-
pavut, uvdloK tåuna tiguguvtigik nu-
ngutdlugit. kisiånile atorfigssånut a-
tortarpavut åmalo atujåsångikuvti-
gik tornordlugit mårnamut tåssunga
pissarianartitavtinut atornialeruvti-
gik aitsåt tiguvdlugit.
mérnat ukiuat mérnanut tamanut
åssigigtariaKalerpoK ingmikårtinena-
ratik. atuartugssat indvdluaritse,
Margrethe FL, Ikerasak.
radio avfsime
oxautsit
nugtertariagdlit
agsut akerdbuniarpunga radioavise-
Karångat Kavdlunåt OKauserpagssue
kalåtdbsut nugterneKarsinaussut a-
tuinarneKarnere pivdlugit. sérdlo o-
Kartaraut hjemmestyre, nalungilarse
tåuna OKauseK nugterneKarsinau-
ssok, sule naluguvsiuk åjuna kalåtdb-
séa — nangminerssornerulerneK.
åma ivsaK radioavisime Afrika Ku-
jatdleK erKartormåssuk OKartaraut
Sydafrika, naluvara Kalåtdbt-nunåne
Sydafrikamik OKartarnersut. nuå-
nårutigisagaluaKåra Kavdlunåt OKau-
sé kalåtdbsut nugtertariagdbt nug-
tertabsaguvsigit.
Hans Chr. Petersen, Påmiut.
de forenede
revisionsfirmaer/
statsautoriserede revisorer
SAMUEL KLEINSCHM1DTSVEJ 11 . 3900 GODTHÅB
BOX 12 . TLF. 215 11
JITTUSVEJ 1 . 3911 HOLSTEINSBORG
BOX 33 . T-LF. 1 44 49
Jr
& Internationalt revisionssamarbejde med Touche Ross & Co.
Til Salg
Nimbus 26 fods halvplanende familiebåd med agterkahyt. -
Varmeapparat, VHF radio, ekkolod, log, 20 HK fastmonteret
hjælpemotor.
Pris kr. 170.000,-.
Speedbåd ken eventuelt indgå i byttehandel. - Henv.:
J. BREINHOLDT
Tlf. 1 72 11 . 3940 Frederikshåb.
meritat ukiuanut
atatitdlugo
15