Atuagagdliutit - 25.10.1979, Blaðsíða 7

AG
nuåmanik »kimikitsunik«, nang-
rninerssornerulernerup imiårainik
tainenartartunik 1978-ime nior-
KutigineKarsimångitsunik pisisit-
pinerit 90.000 migssait. tåssa
»nåipoK NGngme imiåmanik nali-
nglnaussunik atuineK angnikitdli-
sineKarsimavoK kigdlilersuinen
sujornutdlugo pisitsissarnerup
80 procentiata migssånut.
Påmiut
kommuneassistent Agathe Ka-
sPersen Påmiune imigagssamik
kigdlilersuinermik sujulerssuissfl-
vok agdlagfingme iliniartoK De-
oorah Møller ilagalugo: — isuma-
Karpunga ajungitdluinartumik i-
ngerdlassoK. inuit agdlagartanik
aigdlersut inugsiarnersårtarput
duasårdlutigdlo. Kåumatit tamai-
sa 1270 migssait aigdlertarput.
30 migssait kisimik aigdlerneK a-
jorput, tåukulo ainenångitsut sti-
JUngnaersitarpavut pissortarput
nåkutigdlissoralugo. inuit ilait
aggertarput piginautitaunernik
Påpiaraminernut åssigmgitsunut
agdlatanik nagsardlutik. kisiåne
Piginautitaunerit Kiugagssane
ASD-imit uvavtinut tuniuneKar-
simassune agdlagsimassut kisisa
akuerissarpavut, Agathe Kasper-
sen taima naggasivoK.
Nanortalik
Hoteldirektør Jens Albert Peter-
sen, Hotel Kap Farvel, Nanorta-
kk: — kigdlilersuinerme Kéumat
sujugdleK pisisitsinermut tunga-
ssutigut aj ortoruj ugssOvoK. Kåu-
tnat tugdlen pitsauneruvon, isu-
tnanarpungalo pissutsinut aula-
jåinerussunut pisimassugut. i-
Pnårnat kimikitsut amerdlasdr-
Pagssuit pisiarititarpavut, nang-
niinerssornerulernerup imiårai,
sujornatigutdlo taima tut pisso-
KéngisåinarpoK. nagdliutorsioKa-
tigft nipiliornikinerulersimåput.
erKigsisimanerussumik arrineru-
ssumigdlo imertonartarpoK, tå-
ssame pointit nåmangniartug-
ssåuput. kisalo »tunississartut«
sujornatigutut amerdlatigiung-
naersimåput. mærket suliaKutao-
Kaut, tamåna OKautigissariaKar-
Pok, savssaigdlernerne tamane
sulian mardloriautingajangmik
sngnerulersimavoK.
Hulissat
ingmikbrtOKarfingme pissortaK
Age Andersen, KGH, Ilulissat: —
Pialugisinauvarput niomutigssat
avdlat imigagssåungitsut pisiari-
PeKartarneråne KagfariarneK,
nnngnerungitsumik penutit pisia-
HneKartarnerat fima Kerititsivl-
kut taimaingajagtutdlo. naluvara
tamåna imigagssamik kigdliler-
suinermut tomåinartumik atati-
nenarsinaunersoK. kisiåne inger-
dlausen malungnarpoK. inuit aki-
sunerulårtunik pisinigssamut
akigssanalersimåput.
MamtsoK
nakorsaa pissortaK Allan Thorm,
Manitson: — kigdlilersuinerup
atulernerata kingorna pissutsine
pitsångoriaut erssemigsoK malu-
gisimavarput: inuit ajoKUsersi-
Piassut suliarissagssat ikingneru-
ssut åmalo ajoKUsinerit sujorna-
tigornit angnikinerulerdlutik. nå-
PautipalåKartut malungnartumik
ikileriarsimåput. taimåitordle ar-
‘iningornikut sapåtikutdlo ajoKU-
sersimassunut nakorsaissarfing-
Pie ulåputuarpugut.
Sisimiut
Uddeler Hans Chemnitz, Brug-
Sen, Sisimiut: — imiåmat pisiari-
Panartartut agfangajangmik iki-
ksimåput. Kåumatine kigdliler-
suivfingne sujugdlerne mardlung-
Pe imiåmat 48.000 migssait pisia-
ntisimavavut. sanigdliussutitut
tainenarsinauvoK kigdlilersuinen
sujorKutdlugo imiåmat 80.000
PPgssait pisiarititarsimagavti-
gik. Kåumatine kigdlilersuivfing-
ne sujugdlerne mardlungne pisia-
ritisimavavut puiaussat vinit
1365 åmalo imigagssat puiaussat
ilivitsut 175. hedvin-it, sherry,
portvinitdlo pisiarineKartarung-
naingajagsimåput. — maligtari-
ssagssat ASD-ip erssersisimassai
sukangnersumik mahgpavut,
Chemnitz taima OKarpoK. mær-
ket pårnenarérsimassut pisissu-
tausinåungitdlat, åmalo agdlag-
katigut piginautitsineKartinago
mærket avdlat atordlugit kinalQ-
nit pisisinåungilaK.
K'asigianguit
politibetjent Hans Falck-Peter-
sen, K’asigiånguit: — suliagssat
erssemigsumik ikileriarnerat na-
lunaerssorsinauvarput. måne ig-
dloKarfingme angutausernernik
amerdlasånik suliagssaKångisåi-
narsimavugut, kisiåne Kåumatine
kigdlilersuivfingne sujugdlerne
mardlungne atausmarmigdlånit
taima itumik pissoKarsimångi-
laK. tusatsiagaKarsimavugut i-
natsisit uniomutitdlugit mærke-
nik niomuteKartartOK, kisiåne
uvagut nangmineK inatsisaitsu-
hornernik malugissaKarsinausi-
mångilagut åmalo taimaisiortut
pivdlugit nalunaerfigineKarsima-
nata.
kogesprit pérdle
Bjarne Gantzhorn, Bjarnes Cen-
termarked, Nuuk: — imigagssa-
mik kigdlilersuinerup atulersitau-
nerata kingornatigut niomutig-
ssat åssiglngitsut tamarmik pi-
siarineKartarnerat angnertusisi-
mavoK. imiårKat kimikitsut pisia-
rineKartartut augustime mardlo-
riåumik amerdlisimåput, isuma-
Karpungale kigdlilersuinerup su-
jornatigutut angnertutigissumik
tamåkuninga tunissaKartalersi-
massugut. niuvertarfingme sprit-
it niomutaujungnaersisimava-
vut. pisissartoKarpugut 6-7-inik
spritinik pisitdlagtårtuartunik,
imernigssåt sujunertarigunardlu-
go, tauvalo isumaKarsimavunga
tåuko niomutaunerat unigtikåine
ajunginerussoK.
NarssaK
fuldmægtig Mogens Møller Han-
sen, NarssaK kommune: — kigdli-
lersuinerme agdlagartanik suju-
lerssuineK nautsorssåtigisima-
ssavtinit pitsaunerujugssuarmik
ingerdlavoK. ajornartorsiuteKå-
ngilaK. inuit nipaitsumik emigsi-
simassumigdlo agdlagartatik ai-
ssarpait. igdloKarfik inugt&rssG-
ngingmat inuit kikGssusé pivdlu-
git ajornartorsiuteKångilagut.
15-20 procentit agdlagartagssa-
tik åingisåinarpait. Kåumåmut
atausiardluta agdlagartat atorne-
Kångitsut ikuatdlagtarpavut nå-
kutigdlinigssaK pivdlugo kommu-
naldirektøre issigingnigtoralugo.
såkortumik
sorKusaitsumigdlo
NGngme pohtistationime sta-
tionslederimut taortaussoK, Kurt
Hansen: — såkortGmik sorKusait-
sumigdlo OKåsaguma isumaKar-
punga kigdhlersuinerup sujorna-
nut nalemiutdlugo igdlune perug-
dluliornerit, angutausernerit tai-
maingajagtutdlo åssigingissute-
Kangångitsut. suliagssat sapåtip
akunerisa uvdluinut imaKa åssi-
gingnerussumik avguatårsimå-
put. ajoraluartumik suliagssat a-
merdlåssusisa ikileriarnigssåt ne-
rifltigisimassarput sule malugisi-
nausimångilarput, stationsledere
taima naggasivoK.
-h.
SULE ICASfCISSAT
3 10 01
Spørg efter model PANAMA.
Ny model med smarte lommer, lige ben.
iluseK PANAMA apenaitigiuk.
iluseK nutåK torratdlatanik kaussarfilik nardlusunigdlo niutalik.
Wranqler
7