Atuagagdliutit - 20.12.1979, Side 15
AG
Kavdlunåt akornane inunera
agdl.: Minnie Aodla Freemann
danskisungortitsissoK: Inge Kleivan
titataissoK: Nina Kleivan
»sapTserdlunga«
tiklnivta kingunerssuarlngisåti-
gut atåtaga agsut nåparsimaler-
poK. néparsimangålerame silaaa-
rane onalugtalerpoK agsutdlo ki-
ssarneKardlune. kinalånit nakor-
satut sulisinaunermik Kanordlfl-
nit itumik påsisimassanartoK kI-
nuvigineKarpoK atåtaga takusar-
Kuvdlugo — katågdlit ajoKersui-
artortitat, Hudson Bayip pisini-
arfiutåta pisiniartitsissua, tuluit
palasiat åma pisiniarfiup Frerep
pigingnigtua. atåta nåparsima-
ngårame uvdlup Kaumarnga issi-
minut ånernarerugtoramiuk sapi-
lerpålflnit. tuperput sunik Kerner-
tunik matdrneKarpoK, åmalo ki-
ssarssåt KissugtortuartariaKar-
poK, ålikulårtuinauvdlunilo nig-
dlertuinaungmat. aniguisångitsu-
migdlo isumaKarfiginenarpoK.
iseriartortartut ornigåtuartut-
dlo ilagåt Frerep pisiniarfiata pi-
gingnigtuata nulia. Kularutig-
ssåungitdluinartumik misigisi-
mavOK atåtamut agsut akitsuga-
nardlune, taimanime avKutig-
ssaerungmat umiarssuitdlo utar-
Kisinaunagit atåtap Fort George-
mut ilagisimangmane. atåta tåu-
kua ilaKutåinut ima sivisutigissu-
mik sulisimavoK ernerisa pinga-
sut inoKutigingnut ilaussutut pi-
ssuseKarfigalugo. uvdlut tama-
ngajagdluinaisa takujartortarpå
KanoK-iliåseKarsinaunermigdlo
agsut kigsautenaraluardlune.
tauva uvdlut ilåne iseriarmat isu-
magssarseriatårpunga. nalungila-
ra akutigssanik sunigdlflnlt ami-
gauteKångitsoK, Kularutigingit-
dluinarparalo sinupiuteKåsassoK.
ajornartorsiutituaråra KanoK-i-
livdlunga aperiniåsavdlugo igtdr-
nanga. tamatumale nalåne atåtap
taima åniartigissup issiginera u-
vavnut någdliungnarsivigsima-
vok. aperåra sinupiuteKarnersoK,
angerpordlo. tauva OKalugtåtiler-
para atuarfingme atuarångavta
pemingnigssaK pivdlugo ikiuer-
Kårnigssamigdlo iliniartagkavti-
nik. nakorsautit atordlugit nakor-
sausinigssaK iliniarsimassarput
tåssa puagdlåteKalersut sinupi-
mik tarnutamik måtuserneKarsi-
naunerat. Kamane iluvne misigisi-
mavunga atåta tamatuminga nå-
parsimassoK.
agsut perusulerpoK sujunerså-
tigalugo taimåitumik åraigsså-
ssiniardluta igdluanut majuåsa-
ssugut KanoK-iliornigssamigdlo
takutlsagiga. tauva igdlua ajo-
Kersuiartortitap igdluata saniati-
gut kisime qallunaat igdluåtut sa-
nåjussoK majuarfigårput. avdlat
najugait téssåuput indiånerit
tovKe åmalo tovKit ånoråminer-
mut sanåt. igdluanut taimågdlåt
isertarsimavunga paniata iser-
Kuvdlunga Kinuvigigånganga, å-
malo pårssuånit ilorpasingneru-
ssumut isingisåinarsimavunga,
sdrdlume Inuit mérartait pulaorå-
ngamik taima ilerKOKartut. igdlu-
anut iserpugut, uvangalo pårssu-
aussamut unigpunga skåne pérni-
arnerine. tauvale igavfingmut i-
serKUvånga, samumeralerpailo
sinåpe, Kajåssat, såkut atortut å-
noråminerdlo såtånguaK.
atåtaga uterfigårput måtutig-
ssardlo taimåitulik kissarssflmut
flnagdlugo. atåtama sanerånut å-
niauteKarfigissånut sigfiåta Kulå-
tunginguanut ivertiparput. iler-
KOKaravta mérKat ilisimassatik i-
nersimassunut OKautigissariaKå-
ngikait utaramalerpunga arnap
aperinigssånut KanoK sivisutigi-
ssumik tåssanlnigssånik. tauva o-
Kalugtåpara navsuiautdlugulo si-
visuvatdlårtumik tåssanlsagpat
Kanon pissonarslnauneranik. uv-
dlutdlo tamaisa tikiutarpoK aper-
Kutigalugulo sinåpimik angineru-
ssumik atorfigssaKartitsinersu-
nga.
uvdlut mardlugsuit Kångiåtut
atåtama erKamimtut ilisarissaler-
pai kissarneralo pemigsup kissar-
neratut pilerpoK, silaminik aula-
ssårnine sångxninilo pivdlugit su-
le igsiasinåungikaluardlune. neri-
ssagssaminik KinuvoK pissarner-
misutdlo agsut kavfisortalerdlu-
ne. ilåne arnap tåussuma pissar-
nermisut pulaordlune atåtaga a-
perå atuartåsimanera nuånåruti-
ginerå. OKausenardlune aklngi-
laK, Kungujugpordle issinguålår-
dlunilo, taimailissarpordlo nuja-
niarnine takutikumagångamiuk.
taimaitdlune igsiassalerpon ig-
dluvtinilo ingerdlatsinerput pi-
ssarnermisut ingerdlajartorpoK.
ånama atåta åjuna ånuaugaluar-
toK OKarfigerpatdlagptarpå: »Ir-
ningai? Irningai? ernera asassa-
ra? ernera asassara?«. sapåtip a-
kånerine kingugdlerne pingasune
taimailiortarsimavoK ajånginera
tusardluarumavdlugo. atåtama a-
kissarpå: Ee, ee, åp, åp.« taimait-
dlune akerpatdlagpå nipimik åni-
auteKarpalungitsumik, påsivara-
lo måtutigssamik sinupertaling-
mik sapiserdlunga atuiniarsima-
gama emortuliorsimavdlunga.«
ukiånerane tugdliussume Minnie
inoKUtimine angerdlarsimavoK.
Katångutå angut atåtane ilagalu-
go piniariartualerpoK. tauvale
Minnie nåparsimalerpoK umiar-
ssuåkutdlo sujugdlikut Fort
GeorgemukartineKardlune nåpar-
simavingmutdlo unigtineKardlu-
ne.
»nalunangilax sor-
ssugtartusimassut«.
»uvdlut ilåne aperivunga Kanig-
tåkut angerdlåsånginersunga.
taima apemuteKarnigssara nå-
parsimassunik pårssissup utami-
simåsavå, akungnagtornanime
navsuiailerpoK: »Minnie, atuar-
neK autdlartingajalerpoK, atuari-
artorKigtalisautit sapingisarnig-
dlo amerdlasånik iliniagaKarniar-
dlutit. inuiaKaternut amerdlaså-
nik tåniåssaKarsinauvutit. piv-
figssaK tamåt iliniaga_Karnigssar-
nut atåsavat. ungasigsorssångit-
såkut inuianatitit amerdlasånik
atorf igssaKartitsili såput.« påsi-
ngilara tamåkuninga OKalungner-
mine suna isumaginerå, kisiåne a-
kerdlilingilara. uvavnut tångatit-
dlugo påsivara putdlatine pissari-
neKardlunga. uvanga nangmineK
angerdlarnigssara nåmagsisinåu-
ngilara. isumaKarpunga KanoK
misigissaKarnera påsigå, tåssame
aKagungormat palasit ilåta ornig-
pånga måniginarnigssamigdlo o-
Kalugfigalunga aussame tugdler-
me angerdlarumårama. piuma-
ssamingnik pisinaulerpånga tai-
maingmatdlo OKausenångilanga.
igdluvtinik erKarsautit tamaisa
igdluartipåka. pilerssårusiorne-
KarsimaneK maligdlugo tåssani-
ginarpunga septemberiulermat-
dlo atuartunut ilångutdlunga.«
atuartut ilait ilisarisimassato-
Karåka, åmale iliniartunik nutå-
nik ardlalingnik tikitoKarpoK,
tingmissartordlutik Point Blue-
mérsut. tåssa Montaignep indiå-
nere. tåuko indiånertut nangmi-
nerissamingnik onauseKarput å-
male franskisut agsorssuaK piko-
rigdlutik. niviarsiarnat tåuko ilåt
Minniep ikingutitårå, kisiåne na-
ngale någdliugtitsissorissartagå-
ta åssigingitsutigut akornuser-
sorniartaraluarpå.
»taimailiorneKarnerit tamaisa
nåmagåka, ikingåmale igdlersor-
niarpånga tamanutdlo ersserKig-
sumik onalugtuaralugo taimaili-
ortitsissoK kinaussOK nangminer-
dlo tåuna KanoK isumaKarfigigi-
ne. Kanordlunit iliordlune ikingu-
tivnit avigsårtiniaraluarpånga, i-
luagtitsingilardle. tauva tamatu-
ma akerdlianik iliåseKarpoK, iki-
ngåmale akerdlilersorpåt, pinera-
ta åssinganik akissardlugo, ing-
mingnut avdlatdlo pivdlugit ag-
ssortordlugo. nalunångilaK sor-
ssugtartåsimassut. *<
ukiume tugdliussume Minnie i-
lanutaisa atuarfingmit Kimagusi-
materKigpåt, åmale ukiune tug-
dliussume Fort Georgeme atuar-
tångomigdlune. Minniele atuar-
tunit avdlanit utomauneruvoK,
Kåumatitdlo mardlugsuit Kångi-
ungmata nåparsimavingme suli-
sineKalerdlune. tåssane påsine-
KarpoK puangmigut såmerdlikut
KernertortaKartoK. tauva Mooso-
neeme nåparsimavingmut aut-
dlartinenarpoK tåssångånitdlo
Moose Factorymut, åmalo tåsså-
ngånit kujåmut Hamiltonime sa-
kiagdlugtut nåparsimaviånut
autdlartinenardlune.
»igdlorput
erxarsautivtfne
torKortarårput.«
»Inuit indianeritdlo atåssutenar-
figiligkåka tamaisa nugterutar-
påka. tamarmik tusartarpåt su-
mik sumik ajoKuteKarnertik, su-
nik nakorsautigssineKarnertik,
Kanordlo sivisutigissumik måru-
nigssartik nautsorssåtigisinau-
gåt. uvangame? uvanga utarKi-
narpunga.
qallunaat ineKatigissama ilu-
ngersordlutik kajumigsårtalerpå-
nga avdlatutdle Kanugo auerti-
nigssara aperKutigemuvdlugo,
taimailiornikut sumik nåpaute-
Karnera nalujungnaerneKarniå-
sangmat. OKaramik: ivdlit-una ti-
mit påsisavdlugulo pisinautitau-
vutit. kultureKarnikut ilerKut pe-
roriartornivne atorsimassåka
tåukualo kajumigsårinere emar-
sautivne akåtigigkiartulerpuut.
kulturima pingitsailivånga ape-
rerKunanga, taimatåme atuga-
Karnerme inuit uvavnik ikiuiniar-
tut KanoK pissusilersornerat av-
dlångåteKartitdluinarsinauvara,
sunigdlo pissoKarnerit akuerssi-
ssutigisavåka agssaitdlo uvanga
KanoK pineKarnigssavnik tigåmi-
ssut pingitsailinagit. nautsorsså-
tigåra piarérunik tamatuminga o-
Kalugtflkumåsagånga. tarrar-
ssordlunga åssilerKigpånga, auer-
senåtårpunga misigssugagssanik
aperssorneKarKigpungalo. nåpau-
teKarnerdlunga ima pissariusima-
tigissumik naluvdlugulunit Ka-
noK-iliorfigisavdlunga? naggatå-
tigut tusardlerneKarpunga puav-
kut såmerdlikut KernertortaKar-
tunga. tamånale Fort Georgemile
nalångerérpara.«.
»uvdlut ilåne nalunaerfigineKar-
punga nakorsap agdlagfianukar-
Kuvdlunga. avdlaunaviångilaK a-
ngerdlåsaunga! nakorsap uvav-
nik OKaloKatigingnigkumanera
avdlamik pissutigssaKarnaviå-
ngilan. agdlagfingmukarpunga
nakorsanik nugteråssivfigissar-
tagkavnut. init sanerKuagavkit i-
laisa niamutik putukaluartuinau-
vait. angutip qallunaap uingiar-
ssugfigånga. misigivunga narrut-
sagtikånga, uvagume aitsåt ui-
ngiartanåtårtarpugut autdlaini-
ardluta tingmissat sagdlonitar-
dlugit Kaningortiniarångavtigik.
soKutigingitdluåinardlugo ag-
dlagfingmut ingerdlåinarpunga.
iserpunga. nakorsaK agdlag-
fingmine igsiavoK. ingernuvånga
Kanorinersungalo aperKutigalu-
go. pilerpordlo: »måne agsut ikifl-
sinauvutit. nunagissarnit nåpar-
simassut tikiutartut amerdliartu-
inarput. åraigssusinauvarput nå-
parsimassunik pårssissugssatut
iliniarnerit autdlartisinauvdlugo,
nåparsimassunik pårssissut ig-
dluåne najuganarsinauvutit, tai-
måitångornigssatdlo soKutigiså-
ngikugko angerdlåinarsinauvu-
tit.« sunauvfauna tamatumingåi-
naK! »ajungilaK, tåunauna OKau-
tiginiariga,« OKarpoK, uvangalo
anivunga.
sinigfivne igsiavunga agsutdlo
erKarsautenardlunga. agdlag-
fingmukarama agsut pisangasi-
mavunga, månale påtsivérutdlui-
narsimavunga. nåparsimassut i-
nenatigissåka nakorsamlnivnik a-
perssorput. åma inimlpoK nåpar-
simassunik pårssissoK sinigfilior-
dlune, tåussumalo tamanik nav-
suiaivfigai. nalungitsutut ipå su-
junigssara KanoK ingerdlatineKå-
sassoK. igsiatitdlunga ernarsau-
teKartitdlungalo tusarpara ima o-
KarpatdlagtOK: »tåssame inuia-
Kataisa ilumut måne agsut ator-
figssaKartipåt.« erKarsautersso-
rungnaerpunga. nalångilara Inuit
amerdlångitsut taimane tulugtut
onalugtartut. emarsautigalugo
saperpara maungnartarnigssåt å-
ssigingitsunigdlo sunigdlånlt atu-
gaKartineKarnigssåt påsisanagu-
lo suneKarnertik. åma erKarsauti-
gåra inuiait pissåtitagssauner-
mik misigititseriausenartut ator-
figssaKartilerångamitit. pissåti-
tagssaussutut misigisaunga Inu-
it indianeritdlo uko tamaisa Ki-
måsaguvkit. uvavtinermiut ing-
mingnut ima sivisutigissumik iki-
orsinausimåput uvanga pingika-
luardlunga. utammarpåt uvi-
ningnigssara. tamatumångale su-
le piarérsimångilanga.«
Minniep iliniarnine autdlarner-
på, misigisimavordle pivfigssaK
tamåt nåvdlugo månlnaviarnane,
ikingutigssarsiornanilo.
»nåparsimassunik pårssissut
aitsåt OKalugfigissarpånga OKa-
lugtigssamik atorfigssaKartitsile-
rångamik. tamatuma avatåtigut
avdlauvdlungalo tåukununga ta-
kornartauvunga. inuit sulenatigi-
ssåka inugsiarnerput, tåssale ta-
marme. ilaliutdlunga suliner-
mingne påsissatik pivdlugit OKat-
dliseKatigineK ajorpånga, nang-
mingneK akånermingne taimaili-
ortarnermigtut.
issigingnårdlungalo tusarnår-
punga. ardlåinåinigdlånit OKalug-
tåssaKångilanga KanoK misigi-
ssuseKarnivnik pakatsissutigi-
ssavnigdlånit. taimatut atuga-
narnera nuånarigaluardlugo ilini-
artineKarnerdlo angussaKarfigi-
ssagssautikaluardlugo, taimåi-
tordle sumik amigauteKarpoK. i-
nugpalussusermik pissariaKarti-
tagssatut perorsarneKarfigisima-
ssavnik penångilaK. taimåissu-
seK manaissigåra, åmale illkarpa-
ra taimåissuseK penångititdlugo
KanoK nautsorssåtigissariaKå-
ngitsåssoK. uvavnut OKarfigitu-
arpunga uvavtinut aitsåt anger-
dlarsimarKileréruma atorKilisav-
dlugo malugerKisavdlugulo.«
ukiut mardluk Kångiåtut atå-
taminit agdlagarsivoK, tåssanilo
llulissat kommune
Assistent
llulissat kommune søger en samarbejdsvillig assistent for-
trinsvis til tolke- og sekretærarbejde i vores erhvervsstøtte-
afdeling. Pågældende må have kendskab til brevskrivning
efter koncept samt et vist kendskab til regnskaber. Det vil
være en fordel med erfaring fra lignende arbejde indenfor
erhvervsstøtten, men ingen betingelse.
Stillingen bliver aflønnet i henhold til gældende overens-
komst imellem ministeriet for Grønland og SIK. Til stillin-
gen ydes et tolketillæg, der for tiden udgør 180 kr. pr. må-
ned.
Eventuelle ansøgere bedes inden den 14. januar 1980 ind-
sende oplysninger om uddannelse og tidligere beskæftigelse
vedlagt eventuelle udtalelser til:
ILULISSAT KOMMUNIAT
Box 120.3952 Jakobshavn
16