Atuagagdliutit - 20.12.1979, Síða 16

AG
agdlagsimavoK angerdlartaria-
KartoK månåkut tåssanivfigissa-
mine atorfigssaKartineKånging-
mat, atåtåta tusarsimagamiuk
tåssane nåparsimassunik pårssi-
ssoKartoK amerdlasånik.
ilimartånine kipitlpå avangna-
mutdlo sivisåmik Kimugtuitsor-
nigssane autdlartitdlugo.
»nererusugkama Kimugtuitsup
initaisa ilånut nerissarfiussumu-
karniardlunga aulajangerpunga,
ilaussutdlo inait avKUsårtoravkit
tamarmik Kiviardlunga nåkupå-
nga. ånama nipå tusålerpara. o-
KarajugpoK ukissiumavdlunga
kigsauteKarångama taimailiortå-
sassunga inugsiarnersumik ku-
ngujulavdlunga. nungujugkavkit
Kungujomingitdlat, avdlamut Ki-
viåinarput.«
ingerdlavigssåta sivnerane
tingmissartut imamut mltartut a-
torneKarput Old Factory Riveri-
mut, tåssane ånå Katångutålo a-
ngut utarKivdlutik. tåssane åma
nåpipå angut tåuna inungornera-
nitdle uvigssaussutut isumaKarfi-
gineKarsimassoK. kisimileramig-
dle ånåta Minnie OKarfigå: »Min-
nie, angut tåuna inåKatigisinåu-
ngilat. eKiasugpatdlåKaoK, pinia-
riarångame tikiussissarnaviångi-
lan. pitsaussumik illniartitarsi-
mavavkit, iliniartitarsimångilav-
kitdle angumik eKiasugtumik åi-
paningnigssat pivdlugo. Kimagu-
tariaKarputit atuarfingmutdlo u-
terKigdlutit umiarssuit tikigpa-
ra.«
Minnie nikatdlungavoK sulime
atåtane ingminut agdlagsima-
ssok angerdlamussisimassordlo
nåpingilå, ånåtale suna pitsaune-
rusassoK ilisimåsavå, utomau-
nerssauvorme, Minnielo sujuner-
sorpå igdlune Nellie, Moose Fac-
toryme najugaKartoK sulilo su-
jornatigut nåpisimangiså orner-
Kuvdlugo.
»igdlo erKaimassåi-
nåusavoK.«
sivinganerssan sioråinaussoK ti-
kikavko unigpunga. talerpingmut
Kiviarpunga, åjuna nåparsimavik
ungatinguanilo igdlut ardlanar-
tut. såmingmut angutip tikuarfi-
gisimassånut Kiviarpunga, tamå-
niputdlo orpit avnusinerdlo amit-
sok. igdlora mikissume tupermi-
toK nåmagtorpara, namalo sona-
rane nunåinauvoK. tovnit Ki-
ssungnik natigdlit sungiusimavå-
ka. Kipit merssugkatdlo akornåne
igsiavoK, nålungiarssuarardlo sa-
niane emigsivigdlune sinigpoK.
kinaunivnik OKarfigåra. nuånår-
dlune ilagsivånga. malugisinau-
vara agsut kiserdliortoK. Inung-
nit Moose Factorymitunit kisiar-
tåuput, nåparsimavingmitut sa-
niatigut. sivnere tamarmik indiå-
neruvdlutigdlo qallunaajuput.
agsut ernarsauteKalerpunga.
igdlorma angajorKåve ånilåsaga-
luarput taimatut inunera takusi-
nausimagaluaruniko. nalungilara
igdluvingme inungordlunilo ag-
dliartorsimassoK. igtordluta OKa-
loKatigigpuguk. KasorKavdlunilo
nerissardlugsimarpalugpoK. Ka-
noK-iliordlungaldnit mångånit
autdlarniartariaKarpunga, ingmi-
kune nikatdlungåssutigssiorniå-
ngilara. uvia tikiupoK emarsauti-
kalo kipititdlugit. agssavnik isåu-
ssivigåra takuneralo nuånåruti-
galugo, tåssalo inerpon. ukiune a-
merdlastine ilisarisimasimavara,
nalungilaralo kamajassussoK.
ingminut mianerssorKUvunga i-
sersimatitdlugo KanoK-iliornig-
ssavnik Kanordlo OKauseKarnig-
ssavnik. naluvdluinarparame su-
mik pissutenardlune kamdlersi-
naunera, neriutigåralo Kanordlu-
nit pissoKaraluarpat ikingutitut
Kimagsinåusavdlugit.
igdlora taimatut misigissuse-
Karfigingilara. sagdlaitsåvoK, i-
nugsiarnersoK påsingnigtordlo —
arnat Inuit angutit tamarmik ta-
kordlortagaisa ilåt, tomigsisima-
nermik KularuteKånginermigdlo
tunisavdlugit kigsauteKarfigi-
ssait. taimatut itunik igdlora atu-
ganångilaK. tåssame unuk tåuna-
le kamagfigilerpå titugagssane
piarérsimångingmat. sumik o-
KausenångilaK, tiliorninilo inger-
dlatinarpå Kanordlo OKalungnera
anginerussumik mikinerussumig-
dlunit akuerssåginardlugo. ka-
magkungnaerpordle emailerami-
uk isersimaKataunera. tamavta i-
narpugut OKorutait stingitsut a-
tordlugit. unuaK tamåt Kiavunga,
sinilingitsiarnivnile erKarsautima
kingugdlersaråt suliagssarsiniar-
tariaKarnera atuarfingmutdlunit
uterKigtariaKarnera. iterpunga u-
via suliartornialersoK. nålungiar-
ssuk KiavoK. arpåinan iserpon
mérardlo ånoråminermik angilår-
tumik atortulerdlune amagkiut-
dlugo. makipunga atissalersor-
dlungalo anivdlunga silarssuan
takuniardlugo. avdlanigdlo tai-
mailissoKångikaluarpat Kilagdle
silarKingnigssamik neriorssui-
vok. kigdlut saniånltoK ornigpara
mardlåvdlunugdlo kiksitordlu-
nuk. KanoK pilerssåruteKarnivnik
OKalugtOpara, kinguningualo Ki-
måpara nåparsimavingmukarni-
ardlunga atuarfingmukarniardlu-
ngalo.
sujugdlermik atuarfingmukar-
punga agdlagfiuvdlo Kanigtuane
pårssuaussame sivisumik uni-
ngavdlunga. taimaitdlune suju-
ligtaissoK majuartarfigtigut ater-
poK. aperånga sumik kigsaute-
Karnersunga, OKalugtOparalo, tå-
ssanile atuarfingmut pisinåungi-
langa klassit 8-ånit anginerussu-
mik klasseklassenångingmat. o-
Karfigånga Sault Ste. Mariemut
autdlartariaKartunga sulivfig-
ssarsiordlungaliinit. atuarfik Ki-
måpara igdlormalo tovKanukar-
Kigdlunga, ingerdlatitdlungalo
emarsautigalugo matuma ki-
ngorna KanoK-iliornigssara.
tupermut tikiuterKigkama ig-
dlora nanginik agssåinarminik er-
rorsivoK amårniardlunilo. nålu-
ngiarssdtå tigujumavdlugo OKar-
figåra errortaisa inernigssaisa tu-
ngånut. taimaileréravta silame ig-
siavugut Kanordlo pisinaunika o-
Katdlisigalugit. misigivara suju-
nigssame sussagssaKarnanga, pi-
umångilarale tamåna ilisimåsagå,
kisiåne påsivå takusinauvdlugu-
lo. OKarpordlo tåukunanisinau-
ssunga Kanordlunit sivisutigissu-
mik piumassavnik, nauk malugi-
galuardlugo angerdlarsimavfing-
me taima pitsåtigissumltariaKå-
ngikaluartunga. tamatuminga i-
sumakulfiteKarKungilara påsing-
nigdlungalo Kungujugdlugo. tau-
va åiparingnermingnik OKalugtu-
tilerpånga KanoK ilungersunarti-
gissumik, isumaKarsimångisåi-
narsimavdlunilo taima ajortigi-
ssumik pineKalerumårdlune. nipi-
ane sujåraneKarpalugpoK. tupi-
gusdtigå inungmik kamajatigi-
ssoKarsinaungmat, ilåne pissutig-
ssaKarnane agdlåt. »kisiåne,« o-
KarpoK, »uvanga nangmineK u-
vavnut taimailersipunga, uvanga
nangmineK kukuneråra. atåtama
OKausinut, nålagsimåsagaluara-
ma atåtatdlo katitdlugo. ukiuti-
gutdlo nikingåssuseK ånilångå-
ssutigåra, taimåitumigdlo angu-
mik inusugtumik perorsarneKar-
tariaKarnerunermik pissariaKar-
titsissumik uvinigpunga. atåtat
sunguamigdlunit ajoringilara,
taimågdlåt ukiue. måna nåpikav-
kit tamåna ajussårutigåra. atåtat
angutausimåsaoK silatOK taima
pissuseKartumik paneKarsi-
naungmat. nalungilara taimåitu-
nik erKarsauteKartugssaunanga
angutdlo avdla emarsautivniler-
sisanago, kisiåne OKautigissaria-
Karpara. utomatsinigssavnut i-
maKa avdlamik periarfigssaKåså-
ngilanga.« tauva igdlatsiarpoK, o-
Karpordlo: »issigeriåsagingma,
nikatdlunganartut tamåko tamai-
sa pivdlugit ilingnut anånaunig-
ssamut nåmagtumik utorKåussu-
seKarpunga.«
KanoK atugaKarnine nuånersu-
ngortinarpå sårdlo Inuk kinalunit
taimailiusagaluartOK, taimåitor-
dle nalunångilaK nipåne sujårane-
KartOK. påseriatårparput tauvau-
na imailerérsoK, nikuipatdlagpor-
dlo ingnermigdlo ikitsivdlune tili-
usavdlune. takusinauvara åmia-
gigdlune inåniarnigssamut sungi-
ussisimassoK, arnat Inuit avdlat
åssigalugit avdlanik KanoK issi-
gingningnigssamut ilikarsima-
ssut, KanoK-ilivdlutik uvitik ma-
nigusavdlugit sungiusarsima-
ssut. ånaga ima OKariauseKar-
poK: utserssortiniaKinago. takor-
dlortarpå Kangutip KanoK-issusia
titorfigtut imermik ulivkårtutut
itOK: utserssortitsinak ingerdlati-
sinaugugko tauva inutsialåu-
saoK, utserssortitsiguvitdle tau-
va nåmagingningisinåussusia mi-
anerssutigisavat.
uvia sulisimavdlune angerdlar-
poK. tupåtdlautiginartumik ki-
masårpoK nuliata nuånårutigeKi-
ssånik. kinguningua anemigpoK
igdloKarfiliarniardlune. kingumut
arnat uvagut ingipugiit OKaluti-
lerdlutalo. OKarpoK Kangarujug-
ssuardle taima emigsinartorsior-
simavdlune, imaKalo kamajaner-
ssua uvanga noKisimårtikiga tai-
måinine uvavnut nivtåsavdlugo
kångusåtigigamiuk, taimalo ima-
Ka tåukunaninginarsinauvdlu-
nga. igsiavdlungalo emarsarpu-
nga. aulajangerpunga sungua-
migdlunit issertukumanago OKa-
lugtutdlugulo sulivfigssarsiorni-
ardlunga inimigdlo atugagssarsi-
orniardlunga pilerssåruteKartu-
nga, aussamigpatdlo umiarssuit
angalaorKilerpata angerdlåsav-
dlunga. påsivånga taimalo misigi-
ssuseKarnivne avorKårinanga. o-
Karfigåralo aKago uvdlånguaK
nåparsimaviliarniardlunga, inar-
pungalo. kingunerssuaringisåti-
gut åma tåuna inarterpoK. sinili-
ngajagdluinalersungalo uvia tiki-
upOK. nipaersåraniltiiut nipikiså-
ngilaK. imailitsiåinaK tovKup mi-
kissup ilua imigagssarsungnimik
ulivkårpoK. imigagssartorsima-
vok. ånilångalerpunga tusarsima-
gama imigagssaK inungnik silae-
rutitsissartoK. tåssanilo aulariå-
sananga uningavdluåinarpunga
sinigtåssårdlungalo. taimaitdlar-
dlune suna tamarme nipaitdlivoK,
singnardlugpungale.
sulivfigssarsivfigisinaussatua-
ra tåssa nåparsimavik. (ama Hud-
som Bay Company ajornångika-
luarpoK, tamånimiunigdle atorfi-
nigtitsineK ajorput). tauva pissor-
taussOK ornigpara OKaloKatigiu-
mavdlugo, tåunale sunguamig-
dlQnit perorsarneKarsimångillaK
OKautsimigdlo inugsiarnersumik
atautsimigdlQnit anitaKarane. ta-
kusinauvara ingminut sorssuarsi-
ugarivdluinartoK, tamånimiutdlo
KanoK atorfigigsårtiginerminik
pissauneKartiginerminigdlo taku-
tiniartuarai. atorfine umigå tåssa
KanoK pingårtutiginine kimitdlu-
nit påsineKångingmat. kinaunera
OKautigigavko tusångilånga, u-
ningnangale pivara: »agdlagfing-
me sulivfeKalerumagaluarpunga,
skrivemaskinamik minutimut o-
Kautsit 40 agdlagsinauvåka, na-
lungilaralo agdlagkat torKUgag-
ssat KanoK-iliorneKartartut.« u-
tarKisinåungitdluinartutut issi-
koKardlune OKarfigånga arnap
qallunaap maskinamik agdlang-
nermik misilisagånga. påpialalini-
arnerane ingitdlunga utamivara.
aulajangivigdlunga aulajangersi-
mavunga sulivfigssarsiniåsavdlu-
nga, taimåitumigdlo ånilåmissår-
nera tamåt anigorsimavdlugo.
tåssångåinardlune pissortau-
ssok iseraigpoK. agdlagtaisa ilåt
suliartornigssaminut tåkusimå-
ngilaK, mérKaminut pårssissug-
ssaerusimårsimagunardlune, pi-
ssortaussoK suaortaussåinavig-
poK: »qallunaamut nuliamut tå-
ssunga telefonerit maungnawuv-
dlugulo.« uvangalo tikuarpånga.
»unalo taikungnartiguk mérKa-
nik pårssissujartortitdlugo.« tai-
matut pissusilersornera erKainar-
tipara mérKamut piumassaminik
itigartitaussumut. agdlagfingmi-
nut iserKigpoK. malugisinauvara
arnaK una perKUsileKissoK, oKau-
sianume nålagtariaKarpoK, tai-
måitordle inugsiarnersumik pi-
ssuseKarfigiumavdlunga.
arnap inusugtup Moose Facto-
rymiup, Kanga atuartOKatigisi-
massama ilåt, arnap tåussuma ig-
dluanut ingerdlaKatigånga. OKa-
lugtupånga arnaK tåuna sapåtit
akunere tamangajagdluinaisa
mérKaminut pårssissugssarsi-
ssartoK, tamånalo erKumlpatdlå-
ngilaK. igdlo tamarme toringe-
KaoK, nateK pingussanik erruiv-
figdlo marrarnik atornikunik uliv-
kårput. atuaKatigisimassara ani-
vok. arnap sulissutagssama OKar-
figånga igdlo evKiluitsutitdlugulo
måmat ipitsunigssåt isumagisa-
giga amalo pårisavdlugit. neri-
ssagssiorsinaunersunga? taima-
nikut avdlanik nerissagssiorneK
ajorpunga taimågdlåt aulisagka-
nik, puissiminernik, arfiminernik,
nerdlernik Kérdlutunigdlo. igfior-
sinaunersunga? erKaimasinåungi-
laralunit Kapuit KanoK arrorsar-
neKartartut atuarfingme ningiug-
ssatut iliniarnerme iliniarsima-
nivtitut. pivfigssaKartingitdlui-
narpånga apemutaisa ilaisa aki-
nigssåinut, arnat atassuinarmik
akissutigssamik nålarninatik o-
Kalugtut ilagigamiko. tupigusuti-
gåra taimailinaK atorfinigtiniar-
manga mérKanilo mikissut uvav-
nut isumagissagssångortitdlugit
akissutigssavnik utamisinauna-
nilunit. nalunångitsumik agsut i-
lungersorpoK. Kinuvigånga uv-
dloK tåuna mérKane pårerKUvdlu-
git, sulivfingminukardlunilo.
tåssångåinartumik malugivara
angisumik akissugssåussuseKa-
lerdlunga. tamånale pemusåri-
nertut tiguvara ingminutdlo o-
Karfigalunga avdlamik sulivfig-
ssarsiornigssamut periarfigssar-
sisavdlunga sivisumigdlo tåssani-
naviångitsunga. takulerpåka mé-
rårnat mardluk nalaussårfingme
nungutdlarnikume igsiassut. ta-
kornartaussutut issiganga. ornig-
dlugit nalaussårfingmut saniånut
ingipunga. aperåka KanoK ate-
Karnerinik, OKalugtupångalo. ta-
marmik tulugtut nipeKardlutik o-
Kalugput anånamigtut. takutipå-
ka ersinångitsunga OKausilo ator-
dlugit OKalugfigilerdlugit. mar-
dlåvdlutik pingussatik sarKiime-
ralerpait takutikumavdlugit. pi-
nguåinigdlo soKutigingningnera
erssersikiartuinartitdlugo samii-
migait amerdliartuinarput, suna
tamarme pinguåinångordlune. ta-
kusinauvara ilagalunga nomat-
dlagkiartulersut. ineKutsauteKå-
ka. sisamanik ukiulik eKitårpara,
erngerdlunilo mardlungnik ukiu-
lik taimailerKuvoK. tåuna niviar-
siaraussoK åma taimailivara. åni-
långagiungnaeriartorussårpånga,
sumilo tamåne arpagtuinångor-
put matukut tunordlikut aniaKå-
tårdlutik. ingminiginarsimavåka
navianartQngingmat. sisamanik
ukiugdlip aperånga nåparsima-
vingmukarsinaunersugut atåtåta
sulivfigissånut. itigartitdluinar-
para. misiligpånga påsiniardlugo
piumassaisa nåmagsineKarnig-
ssånut KanoK angnertutigissu-
mik akuerssisassunga. emaisipå-
ka pinguåinik natermitunik, uva-
nga kulturivne ilikarsimassara
mérKat avdlamut såsarnigssåt
KanoK ingerdlatitariaKartoK ma-
ligdlugo. piarérsimångilangalume
atåtåta nåpinigssånut. nalunar-
dluinarpoK tåussuma KanoK-itu-
nera«. . , ,
(nangisaoK).
17