Atuagagdliutit - 20.12.1979, Page 19

AG
atuartartut agd/agait. læserne skriver
i'
erjsaimassat Kagfartilårdlugit
nåparsimavingme inangavunga,
nalavdlungalo inunivne nuånitsut
åmale nuånersorpagssuagdlit sar-
ssuassutut issigingnårdlugitdlu-
sok ingerdlaortipåka. nåparsima-
nerme misigissaussarput, Kagdli-
kut ilordlikutdlo suniuteKardlu-
tik taimatdtaoK tarnip pinut tu-
ngåssuteKalersardlutik. inup
inardlutenalernera, timip nåpåu-
mit sunerneKarnera tarninganu-
taoK suniuteKångitsorneK ajor-
poK, ilåne mingnerussukut ilånilo
angnerussukut. erKartugagssa-
mininguåka mardlugsuit pissu-
tigssaKartilersimavåka, nauk pi-
ginarusugkaluardlugit ernarsau-
tigssamalo tikeriarmanga misigi-
simassama ilångue soKUtigineKå-
sagpata »AlikutagssiaK«mut ilå-
ngutilårniarpåka, ukiut 50 matu-
ma sujornatigut misigissama ilå-
ngue, någdliuperålårsinardlune
kingorna silåinarigssuaK naju-
ssordlugo pivdluåumernermik mi-
sigissaKartarneK — silarssup tu-
pingnartup emigsinartua.
sikorKålernerane nagssusersu-
patdlarérsimavunga. kingunerile-
rå avunga Kuvdlorssuarmut K'å-
rusuligdlo kigdligfigalugo inusug-
tuaraugaluardlunga Kimugser-
sauvunga. uvdlorpålugssuit tåva-
nérérdluta tikikavta uvdloK atau-
seK uningariardlunga Kagssusiar-
punga, nalungivigdlugit sikorusi-
måsassut, tukatagssamårérdlu-
nga. Kagssuserfigigajugpåka nu-
naKarfiusimassup »Kingigtup« a-
valé Kenertat, sikuat ivssugtiku-
måtårnerussarmat tårnerup nalå-
ne kinguit fimardluarsimårta-
ningmata napitortama ilarpålue
kingugtarsimavait saunikuinå-
ngordlugit agdlåt. mardlugdle a-
jungitdlat nauk nianue Karsorsi-
magaluardlutik, ilaitdlo sivniku-
minigdlit Kingminut iluatigalugit
tiguvåka. angerdlamut ilullssa-
nut Kagssusersutigåra. tårsiler-
sok ikutagssåka kingugdlit nivi-
ngarniarssårika nuissipatdlagto-
rujugssuvoK, sulilo iningikika a-
nordlileKalune kigångamik per-
sertorssuångordlune. taimåitit-
dlugo ingerdlaniåinarniånginama
ilulissap orKuanut pivugut. ning-
mit kingungnikunik nerisipåka,
avguisitdlungalo sugaluarnersu-
nik tamussertardlunga. kingung-
nik akonarsimåsagaluartut ma-
mardluinatdlåraut. taKuaaångi-
kaluardlunga perdlilersorssdngi-
langa, taimågdlåt imerusungnalå-
rame. nåtigorssuara tugtup amia
tilugtordluariardlugo ativara
Kingmimalo akornånut, ingor-
aavnik atdleKUtsersimassavnut
natdlarterdlunga. inarterfigile-
ravkit ajornaKaoK Katimågkå-
ngaminga. ilåt ersinarniartugame
atine K’inguluk emutiniartarsi-
mavdlugo. akornånut inartinar-
punga inugigaminga såssunaviå-
ngingmånga. sinivigsutdlardlu-
nga iterama anorikitdlisimassor-
ssOvok. klnama avsså igdlikartit-
dlugo takuvåka uvdlorissat er-
ssertitilersimassut. unuartunår-
narpoK ardlåt »februar« atutileré-
raluartOK. uvdlångoriartornera-
nut atdlåmigsorssuångormat uv-
dlorissanik navsinik kisitseriara-
luarnerpunga. uvdlorissat asinga-
lermata KaumaneK Kagfalerunar-
dlune åmalume nakasualenigama
OKorussuanit magssiterpunga. ti-
pigigsautigdlissarnerat såkortu-
ssaraluarpoK, silåinarigsumlka-
male Kångiutilertortardlune. Kau-
marngup nuivfigsså tarrisimati-
låravko alåkarpara, tugdleringne-
re kussanaaaut, Kulåne tåK, tau-
va KaumanerussoK, atdliuvdluni-
lo augpalorujungneK, tauva Kau-
manerpå, seKerngup nuilerune
Kaumanigsså. anoraerutdluinar-
simavoK. igpagssaungmat tuka-
tagsimavdlunga tatdlika eKar-
put. peKitårdlugitdlo isueKåtårti-
påka, puåkalo silåinarigssuarmik
imeKåtårdlugit. siko Kångortara-
luartoK aserortiaitsumingmat år-
dlerisimångilanga. Kåumariartor-
nera ilutigalugo angerdlamut i-
ngerdlavunga, Kasuerdluinarsi-
mavdlunga, nuånåjumernermik
pivdluåumernermigdlo misigissa-
Kardlunga. ilåka isumålorujugsi-
magaluartut tikipåka, nuånårput-
dlo. — tamåkulo månarpiaK ta-
kordlorpåka.
tingmissat måniliorugtulerput,
juni KiterKutdluinarpoK. Agpar-
ssuarnut atausiardluta månilia-
rérsimavugut, pigssarsigaluaKa-
lutalo sulile ernivdluarsimånging-
mata ivnartornigssamut uverisåi-
navingnarpoK-åsit. OKalualårto-
KartarpoK Agparssuarnut Kajåi-
narnik måniliartoKartartoK åma-
lo ivnåkut nåkartOKarsimassoK
Kaj åinarmérsumik.
uvalivdlune KatsordluarpoK,
månalo manigssuaK. Pamiua er-
Karsautigåra agpanut sarssua-
ssunut unioKåtårfigiartorniardlu-
go. anånagalo ilisimatipara nat-
sungåinåsagpat neKertaK tåuna
angingåtsiartoK kaujatdlagdlugo
puissiniarnigssavnik. Påmiune
Kavsikåtangnik sernordlunga isu-
maga nangagssaujungnaerpoK
Agparssualiarniardlune. Agdlu-
naussaligssuårtugarput månili-
aravta nutåmik agdlunaussalersi-
mavarput. Kåinamik niuvfigsså
Kaersortan uvingajåginauvoK,
maningneranile niuvdlunga. Kaja-
ra tivfariardlugo akuilisaralo ti-
guvdlugo månigsarniarfiginiag-
kavnut Kanerårpunga. isumavkut
tuaviorama issiginewaraluaruma
ama aulavdluartutut issigirieKå-
sasimagaluarpunga. månilior-
dlualersimåput, katerssåkalo ni-
nginiåsavdlugit ajorilerpara ivna-
mut tagiutdlutik aserortonarpat-
dlåsaKingmata. taimaingmat ag-
dlunaussarssuan Kajangnånging-
mat akuilisara talerpivnik tiguv-
dluåinardlugo såmivnigdlo agdlu-
naussaK, atertipatdlariarama ajo-
raluångilan, narninerårpunga. nå-
maginåsagaluardlugit tuviliga
mangutarigavko amuinariardlu-
go åma Kumut, agdlunaussan nu-
tåjuvdlune isugutassumikaluar-
dlune sule Kuajaussisimånging-
mat tigumiuminartitdlugo maju-
alertorpunga. katerssinialupat-
dlarnigkama kiagkiutdlugo su-
jugdlernit ikingnerujugaluartut
nåmaginardlugit, sisukalåpat-
dlagkama Kåinama sanianérérpu-
nga. akuilisara KingOKutsiuteriar-
dlugo Kåinama kingua avalagsår-
terérdlugo imerpara kisitdlugit-
dlo. tuaviornermitdle imaKa
2000-ngulerdlugitdlo puigor-
toravkit kisikungnaiginarpåka. i-
kigama kingora soruname isersi-
målårpoK. akuilisara KingorKUt-
siusimagavko kiagigaluardlugo
tuvitdlinarpunga. agpat ineKar-
figssuata avangnénguane agpar-
dluit inåt sarssutilerdlugo Pa-
miuata tungånut ikålisavdlunga
takuvåka pujortånguit avatåne
naujorartut. nalungilara pujor-
sarnångualisassoK. Pamiua anga-
sigungnaeriga anorssångualer-
poK. Pamiua anorip sangmingma-
go tinigkiartorneranitdlo sarfalu-
kangmut Kajalukarpatdlagdlu-
nga nakorKatåvigsoKaunga. ano-
re taimaiginarmat nuata alångua-
Atuagagdliutit kigsautigåt atu-
artartut agdlagarissait amerdla-
sut sapåtit akunere tam aisa
sarKumiutarumavdlugit. tai-
måitumik Kinutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarnuvdlu-
git. ilångutagssiat onautsit 200
sivnersimagpatigit amerdla-
nertigut årKigssuissoKarfiup
nailisartarianartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilånguneK ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
narsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnausinar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk tinga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
nut orKuinarpunga atorssarumit-
siså. tåssane atorssarorsivdlunga
uernalertarniardlungalo, — serfå-
nguvdle eKérsitarpånga tamåne i-
neKarame mlkiartoraluarångama
nujuaralunga uteKåtårtuarmat.
— tåssamtitdlunga erKailerpara
Gulumåtdlo ajoKiunerup Hans
Hansenip ernera uvavnit nukar-
dliutsiartOK sule aperssortinata
Kajårarssortugut ilagissaråtigut,
asugOK kaligtugssamautigaluta.
KeKertaK tåuna kangiatigut i-
ngerdlarérdlugo Pamiua uiarniar-
titdlugo avangnånguardlune ma-
joragsimårtoK, majoragsimår-
tOK, åiparssuara kingusupalår-
ssdgame ånåussiniaKataussupa-
luvdlunga ndata orKuanut pissu-
teriardlugo Kajå imaersarparput
ajorata uiartupalåvarput. anori-
kitdlileriarmat autdlamigpunga,
taimåitaordlime sule nakorKtå-
vigsorssuvdlunga tikikiartulerpu-
nga, Orssiviuvdlo atånut kanger-
dlunguamut kisauna pulatdlartu-
nga. anérsuartut ilaisa aterfiorå-
nga Agparssuarnisimaneråinar-
punga månigsardluarsimaKalu-
nga. iseramale anånavnit navérsi-
lårpunga.
tamatuma kingorna Upernavik
Kimagsimaleravko tusångilanga
Kajåinarmik Agparssuarnut må-
niliartoKarsimanersoK. — taima-
ne tikisimatsiardlunga ermigto-
riardlunga OKalugfingup sanianut
anivunga, avKutigalo issigingnår-
dlugo. måkulo erKarsautivniler-
put: piniartup uvdluinarne ind-
nermine pingortitaK pissauneKa-
KissoK akiorniardlugo inuniartug-
ssauvoK. anorit, magdlit issilo sa-
pitdlune aitsåt akiorniagagssåu-
put, indp silaKåssutse nukinilo
atordlugit aitsåt akiorniagagssa-
rai, nangmineK ilagissanilo ataju-
mavdlutik. imaK inuvfigå sor-
ssugfigalugulo imavdlo perorsag-
kane angutingortitarpai. inup pi-
ssariaaagainik imaK tunioraissu-
vok, taimåitordlo anguterpag-
ssuit imame nåpisimavåt nåpi-
tuåsavdlugulo imarsiortoa toKU-
mutaoK piarérsimassugssauvoK,
Gute tåssaungmat nalungisane a-
norit imavdlo nålagåt, sukutdlu-
nit ornigsinaussane. Kasuimivu-
nga nuånåjatdlagdlungalo, isera-
malo nerigama uernåumilerpu-
nga, inaramalo eraarsautivkut
pivdluåumingårdlunga sinileriar-
tuårpunga, någdliuperålårsima-
galuarpunga, peraigdlunile iteråi-
ne angalanigssaK pigssarsiornig-
ssardlo pilerinåinarumårput, pig-
ssarsingikaluaråinilunitdlo tar-
neK timilo pigssarsiumårput. —
Knud Olsen.
Sisimiune oktoberime,
20