Atuagagdliutit - 03.01.1980, Side 2

*0 llulissat • Jakobshavn ^

Avangnåta provsterKåva Jørgen Sverdrup, palasitut sujuarsaissututdlo agsorssuaK
llullssanut pingåruteKarsimassoK.
Nordgrønlands første provst, Jørgen Sverdrup. Han fik stor betydning for Jakobshavn
som præst og foregangsmand.
mutililingnit pingasunit. Kavdlu-
nåt niuvertugssamik holland-
imiunut ikårtitsiput kalerriartor-
tumik, umiarssualivik Kimamuv-
dlugo kigdleKarfiup iluinarssua-
ningmat. hollandmiutdle taimai-
liorumångitdlat OKardlutigdlo nå-
lagkamik akuerisimagåtik Kalåt-
dlit-nunåne sumilumt niuvernig-
ssamut.
mianerssorKUSsutinik mar-
dlungnik igikaluaramik iluaKU-
tåungingmat Kavdlunåt emåussi-
lenaut minutit 75 sivisutigissu-
mik. katitdlugit 100 sivnerdlugit
igitOKarpoK. hollandimiut umiar-
ssuait tamarmik ajoKUserneKa-
ngåtsiarput. avatdleK mardlung-
nik erKorneKarpoK tåssa itsiner-
me Kulågut nåparumigutdlo, tai-
mailingmatdlo aitsåt hollandi-
miut erfalassoK amuvåt tuniutT-
narnertik nalunaerutigalugo.
hollandimiut umiarssuait ta-
marmik tigussarineKarput K’asi-
giångualiåuneKardlutigdlo ajoKU-
sersimanerpåt mardluk niuverto-
Karfingmut KimangneKarput av-
dlatdle mardluk iluarsapajoriar-
dlugit igdloKarfingmut Halsimu-
kåunenarput, Ålborgip emånut,
taimane nunavtinukartautit u-
miarssualivigissanut.
arKa avdlångorting-
måssuk
ukiut pingasut Kångiutut, tassa
1741-ime Hans Egede ernera
Niels Egede sujulerssortigalugo
tungavilerneKarpoK »aussaunera-
ne ajoKersuiartortitaKarfik«.
K’uikasingme måna umiarssuar-
nut talitarfeKarfiussup ernåne
KuerssualiortoKarpoK igdluliorto-
Kardlunilo aitsåtdle ukiut ardlag-
dlit Kångiutut »ukioK kaujatdlag-
dlugo« ajoKersuiartortitaKarfi-
ngorpoK »aulaj angersumigdlo«
niuverfiulerdlune. hollandimiut
taigutåt Maklykout nanasissut
taorserpåt Jacobshavnimik niu-
vertorssuaK Jacob Severin, tai-
mane nunavtine niuvernermik ta-
marmik ingerdlatsissoK atsiut-
dlugo.
ajoKersuiartortitat sujugdlit o-
Kautigåt kalåtdlit iliniarusussusi-
Kartdssut iliniartikuminartussut-
dlo ånangnigssamungoK avKut
ilisimassaKarfigivdluarpåt. ajo-
KersOtitåmutdlo soKutigingning-
neK mingnerulingilaK 1750-ime
atuarfingualiortoKarmat Sermer-
miune.
ugperissatoKardle tåssångåi-
naK tåmarsinåungilaK ilemutor-
Katdlo uterfigineKartåinardlutik.
1764-ime ukiunerane ilisitsunik
toKutsissoKarpoK. arnat utomait
pingasut ilisitsussorineKardlutik
unerdldtigineKarput nåkigtaeKi-
ssumigdlugOK inuartarineKardlu-
tik angåkut pernussisimåput tåu-
ko toKuneKamuvdlugit tamatu-
manilo kuisimassut ardlagdlit pe-
Katausimåput.
ajoKersuinerdle ingerdlav-
dluarpoK. 1772-ime nalunaeruti-
gineKarpoK ajoKersuissoKarfing-
me kuisimassut 204-ngorsima-
ssut. ukiup 1800-p migssåne kui-
simångitsut ardlaKångitsuinå-
ngorsimåput.
Carl Dalagerip
sujuarsainera
Christopher Carl Dalager, taima
atenarpoK angut niuverfigtåmik
sujuarsaissoK. 1746-ime niuvertu-
tut atorfinigtineKarpoK ukiunilo
tugdhutune 38-ine Kangerdluat-
såme emånilo suhvdlune. erninaK
Dalagerip påsivå hollandimiut u-
ngavarsimårtisagåine, Kånger-
niutdlugit aitsåt pissariaKartoK,
tåssame upernåt tamaisa umiar-
ssuarpagssuvdlutik tikerartuar-
put erKåineKarsimanertik sugssa-
ringitdluinardlugo.
Dalagerip suhssutigingningne-
ratigut 1770-kune arfangniarfing-
mik pilersitsissoKarpoK umiar-
ssualiviup avangnå-tungåne, a-
mortåussup månåkut inigissåta
migssangajåne. tåssane sulissut
angutit Kuliussut ilait uko iluhar-
miut sujuaissarilerpait: umiar-
ssuarmioK Abraham Fisker, iga-
ssok Simon Jensen sanassordlo
Jørgen Reimer.
ukiune tugdliutune arfangniar-
neK Dalagerip angnertusarpå.
Agdlugtume hollandimiut arfang-
niarfigissarsimassåne pilersitsi-
vok arfangniarfingmik tåunalo
sujulerssordlugulo ingerdlåpå er-
nine angajugdlit mardluk arfang-
niatut pikorissusertik sapissuser-
tigdlo pivdlugo tusåmassaussut
peKatigalugit. arfangniarneK ima
ilungersutigå agdlåt sujunersdte-
Kardlune llulissat OKaitsunut
ndngneKarnigssånik ivssuisang-
neragOK taimalo Kissugssailatsi-
narnera pissutigalugo. Dalageriv-
die emarsautå unausimavoK
Onaitsunut nungnigssaK tåuna
Agdlugtumut ukiukut imauga-
jugtumut arfangniarfigigsumut-
dlo Kaningnerungmat.
Dalagerip pikorigdlune sujuler-
ssuineratigut niuverneK sujuari-
artordluarpoK. KangerdluatsiaK
Avangnåne niuvertOKarfingnit
tamanit tunissamigut sujuartå-
vok. tupingnångilardle åma tai-
mane nunavtine inugtunerpauga-
me Sermermiut ilångutdlugit
600-it sivnerdlugit inoKardlune.
niuverfingmik avdlamik taima
itumik sujumagagssaKångilaK
1782-imilime KagfagtineKarpoK
taigdteKalerdlune niuvertOKarfik.
OKalugfiup Kalia aKer-
dlorigåt
arfangniarnerdle kinguariartuler-
poK. ukiup 1800-p migssåne ar-
fangniarfik niuvertoKarfingmitoK
taimaitineKarpoK. 1785-ime kupi-
mik nåpaulanerssuaKarpoK kuisi-
massuinait akornåne 166-it toKti-
ssutigissånik. taimåikaluartordle
niorKutigssiorneK avdlångungå-
ngilaK puissinut sikukut Kagssu-
serssortoKaleratdlartitdlugo. Da-
lagerip ernera nangmineK akilig-
kaminik igdluliortitsivoK piniari-
artarfingmik llulissat kanger-
dluåne 1790-milo ukidnerane
KGH-mut tunisimavai nåpar tat
20-it orssoK, Kasigissat amé Kulit,
åtårssuit amé 41-it, agdlagtdt
amé 23-it natsitdlo amé 100.
åmåtaordle niuvertortåK Mar-
cus Myhlenphort sikukut Kagssu-
serssornermik ukataKardluarpoK.
kivfai pissaKamavdluarput O-
Kaitsune nålagkamik ivssumik
Karmahngmik igdluharititåne
ukinermingne.
ukiutdle pissårfiussut Kångiu-
put, tamånalo pivoK 1806-ime
upernåkut ikuatdlagtitsineK pe-
Katigalugo. taimane nunguvig-
dlune ikuatdlagpoK niuvertoKar-
fiup orssivigssua imarissailo or-
ssut nåpartat 60-it atortugssar-
pagssuitdlugoK. OKautigissarpåt
orssivik ikuatdlagtineKarsima-
ssok kalåtdlimit tikeråmit niuver-
tumut narragsimassumit. angut
tåuna erninaK kujåmut autdlarsi-
mavoK aussavdlo ilågut Påmiune
tigussarineKarsimavdlune, må-
ssale ilungersortumik kigdlisior-
neKarsimagaluartOK ikuatdlang-
nerup pissutå påsineKarsimångi-
laK.
1807-ime tuluit Kavdlunåtdlo
sorssutilernerata uvdlut artor-
nartut niuvertoKarfingmut nag-
dliuput, peKutigssaileKineK »pat-
ronigssaileKineK« pissutigalugo
ajoKersuiartortitaK akuerssivoK
OKalugfiup napassuliåta Kagdliu-
tå aKerdloK augtitdlugo iluligssa-
rineKarsinaussoK. napassuliap
Kagdliutå taorserneKarpoK ti-
ngerdlautigssiamik uvserutitig-
kamik. OKalugfiup igalåvisa kati-
terutait aKerdlåssut åma pérne-
Karput inåtigssarsiornerme ator-
neKarniåsangmata.
kisiånile taima iluagtitåriniara-
luarneK nåmångilaK. ajorssarneK
angingårmat kalåtdlit niuverto-
Karfingmiut mardluk ausiang-
miumik atautsiamik ilaKardlutik
misiliumatdlerput OKatårneKarsi-
mångisåinartumik Sisimiunut Ki-
mugserniardlutik paugssarsiniar-
niardlutik aKerdlorsiniardlutig-
dlo. uterpumigoK pingnalårsi-
mavdlutik.
pissutsit taima ajornakusorti-
gititdlugit Kavdlunåt niuverto-
Karfingmiut ardlagdlit uteritdli-
ssarsimåput sulerusugkungnaer-
dlutik ilaitdlo tuluit arfangniutåi-
KØBMAND KNUD PEDERSEN JAKOBSHAVN A/S
KOLONIAL. MANUFAKTUR. FODTØJ. LEGETØJ . KOSMETIK
POSTBOX 225.3952 JAKOBSHAVN . GRØNLAND. TELEX 91205 . TLF. 4 33 30
Agdlugtume arfangniarfik niuverfiutigissoK.
Hvalfangst — og handelslogen i Klokkerhuck.
»kalåtdlit pigingnerssait.« Peter Grætzikut igdluata ilua llullssane.
»De mest velstående grønlændere«. Det indre af Peter Grætzes hus i Jakobshavn.
2