Atuagagdliutit - 25.04.1984, Side 13
Nioqqutissiorfimmi
meeqqerivik
•oqqutissorfimmi sulif feqarfiit
akornanniittumi meeqqeriviliorto-
jlarnissaa Aasianni Atassutip aker-
eraa, Kommunalbestyrelsemi ilaa-
s°rtaq Knud Aborg isumaqarpoq
angajoqqaat kissaatigisaat taper-
serlugu Blok 2-mi utaqqiisaaqallar-
umik meeqqeriviliortoqartaria-
Qartoq meeqqerivissarlu nutaaq
ommunalbestyrelsemi akuersissu-
■gineqareersimasoq illoqarfittaa-
f*1 Villy Brandtip Aqquserngata
,suani sanallugu.
Kingullermik ataatsimiinnermi
°mmuinalbestyrelsemi amerlane-
russuteqartut akuersissutugaat ni-
oqqutissiorfiusimasumi ulluunera-
ni paaqqinnittarfiliortoqassasoq.
Taanna suliffeqarfiit akornanniip-
poq Peter Siegstadip Aqquserngani
kommunep Entreprenørplads-iata
eqqaani.
Taanna umiatsiaanik pingaartu-
mik glasfiber-inik iluarsaasarfinn-
gortussaasimagaluarpoq, amerla-
nerv ssuteqartulli akuersissutigaat
sullivikoq alla illoqarfiup iluani al-
larluinnarmi Poul Bergsvejimi umi-
arsualivimmiit ungasilluinnartumi-
ittoq umiatsiaanik iluarsaasarfilia-
Tunumi nuna eqqis-
sisimatitaq TV-iikkut
takutinneqassaaq
Nunarsuarmi nunat eqqissisimatitat annersaat pillugu
TV-koorusiaq nunani tamalaani takutinneqartussaq
Qallunaaq filmiliortartoq Tue Rit-
*au 200-t sinnerlugit pinngortitaq
Pdlugu filmilioreersimavoq, maan-
aakkullu Tunup Avannaani filmili-
ulersaarpoq, filmiliassanilu atsersi-
mavaa »Verdens største Natur-
Park« (Nunarsuarmi nunat eqqissi-
S'matitat annersaat), tamannalu pi-
ersaarutigineqarpoq upernaamut
aasamullu pisussatut.
Filmiliassaq Namminersornerul-
ut'k Oqartussani Tusarliiviup sule-
lataaffigissavaa, puisit amiinik nu-
narsuarmi paasisitsiniaaneq tunuli-
aqutaralugu.
~~ Ullumikkut silarsuarmi ava-
|angiisitta pinngortitaq uumasunil-
,u illersuinissaq soqutigisarisoru-
Jassuuaat, taamaattumillu pingaa-
ruteqarpoq takutissallugu nunarsu-
armi nunap eqqissisimatitap anner-
saa Kalaallit Nunaanniimmat, taa-
ma oqarpoq Philip Lauritzen, Tu-
sarliivimmi pisortaasoq.
Nangipporlu: — Aammattaaq
nunarsuarmi ullumikkut pinngorti-
taq pillugu filmiliat nuannarineqar-
torujussuupput TV-kullu isigin-
naarneqartaqalutik, qularinngila-
ralu filmi taanna inuppassuarnit
soqutigineqassasoq.
Filmiliassami suleqataassapput-
taaq Nationalparkrådi aammalu
suliffeqarfiit sulliviillu, soorlu
makku: Illersornissami qullersa-
qarfik, KGH, Kalaallit Nunaanni
timmisartortitseqatigiiffik.
Filmiliaq ukiamut inissangatin-
neqarpoq.
Verdens største
naturpark skal i
internationalt TV
Film om naturparken i Nordøstgrønland skal præsentere
verdens største naturpark i udlandet
Den danske kortfilmsinstruktør
Tue Ritzau har lavet over 200 natur-
*|lm, og nu går han i kast med en
film om naturparken i Nordøst-
grønland. Arbejdstitlen er »Ver-
<*ens største Naturpark«, og opta-
gelserne finder sted her i foråret og
hl sommer.
Filmen bliver til i et samarbejde
med Hjemmestyrets Informati-
pnstjeneste Tusarliivik, der bl. a. er
interesseret i filmprojektet på bag-
Srund af sælskindskampagnen.
— I en tid, hvor omverdenen er
rneget interesseret i natur- og dyre-
beskyttelse er det vigtigt at vise, at
Grønland faktisk har verdens stør-
ste naturpark, siger informations-
chef Philip Lauritzen, Tusarliivik.
— Samtidig er naturfilm noget af
det allermest populære i internatio-
nalt TV, så jeg er overbevist om, at
denne film vil blive vist verden over,
tilføjer han.
Filmen bliver til i et samarbejde
med Nationalparkrådet og en ræk-
ke institutioner og virksomheder,
herunder bl. a. forsvaret, KGH og
Grønlandsfly.
Filmen forventes færdig til efter-
året.
rineqassasoq. Atassulli isumaqar-
poq pitsaanngitsoq sannavimmik
pisissagaanni suliffiuteqareerima-
gaanni, pitsaanerussasorlu kom-
munep iluarsaasarfiutaa kommu-
nep Entreprenørplads-iutaata eq-
qaaniippat.
Knud Aborg isumaqarpoq utaq-
qiisaagallartumik meeqqerivilius-
samaarnini kommunep aalajangiu-
tiinnarsimasariaqaraluaraa meeq-
qat utaqqisorpassuit paarineqarfis-
saqaleqqullugit.
Meerartallit eqqorpaat
Kommunalbestyrelsep aalajanger-
nera aningaasaqarniarnermut tun-
ngasunik peqquteqarpoq. Amerla-
nerussuteqartut isumaqarput ani-
ngaasat nutaarluinnarmik sanani-
ssamut sipaarneqartariaqartut.
Knud Aborg isumaqarpoq kom-
mune pingaartumik 1984-imi anin-
gaasaqarniarnikkut ajornartorsiu-
teqarumaartoq. Ilimaginngilaalu
taamatut aaqqiinermigut sipaaru-
teqarsinnaajumaartoq.
Oqaatigaa utaqqiisissamik piler-
saarutaaqqaaraluartoq paaqqin-
nittarfiullu nutaap ukiormanna
aallartinneqarnissaat kommune-
mut 1.587.000 kr.-inik aningaasar-
tuutaajumaartut saniatigullu aam-
ma utaqqiisaagallartup ulluinnar-
mi ingerlanneqarnera 600.000 kr.-
inik akilerneqassalluni.
Aaqqiissutissalli aappaani aalaj-
angiunneqartumi sannavik Poul
Bergsvejimiittoq 220.000 kr.-
ilerneqassaaq, illumullu inuutissar-
siutitaarniarluni taarsigassarsiniar-
tarfimmit taarsigassarsiaasimasut
illup inuutissarsiornermut atorne-
qartussaajunnaarnera pissutigalu-
gu tamakkerlugit akilerneqartussat
350.000 kr.-iupput, saniatigullu
sulliffissuusimagaluartup meeq-
qivittut iluarsaanneqarnera
850.000 kr.-inik akilerneqassalluni,
tassalu katillugit 1.420.000 kr.-it.
Aningaasat sipaarneqartussatu-
at meeqqat ukiormanna paarine-
qarfissaqalinngitsoornissaannut
tunngapput. Imaappoq sipaarutit
ilaqutariinnik meerartalinnik eqqu-
sussaapput, Knud Aborg oqarpoq.
Daginstitution
i industrihus
Atassut i Aasiaat er imod, at der
indrettes en ny daginstitution i et
industrihus, der ligger i et industri-
område. Kommunalbestyrelses-
medlem Knud Aborg (Atassut) me-
ner, at det er bedre at støtte foræl-
drenes akutte behov og indrette en
nødinstitution i blok 2 og så starte
opførelsen af en helt ny børnehave i
det nye boligkvarter på forlængel-
sen af Willy Brandtsvej, som det
oprindeligt var besluttet i kommu-
nalbestyrelsen.
Et flertal i kommunalbestyrelsen
vedtog på det sidste møde at indret-
te en ny daginstitution i industrihu-
set. Det ligger i et industrikvarter på
Peter Siegstadsvej lige ved siden af
kommunens entreprenørplads.
Dette industrihus skulle egentlig
være indrettet til et bådværksted,
specielt for glasfiberbåde, men i ste-
det har et flertal besluttet at købe et
falleret værksted i den anden ende
af byen på Poul Bjergsvej, langt fra
havnene, til dette bådværksted.
Atassut mener, at det er en dårlig
løsning at købe et værksted, når
man har et industrihus. Desuden
mener Atassut, at det er bedre at ha-
ve det kommunale værksted liggen-
de ved siden af den kommunale en-
treprenørplads.
Knud Aborg siger, at kommunen
burde have holdt fast ved den op-
rindelige løsning om at starte en
nøddaginstitution allerede her i vin-
ter, således af de mange børn, der
idag står på venteliste, kunne få en
pasningsordning.
Rammer børnefamilierne
Årsagen til at kommunalbestyrel-
sen vedtog den anden ordning var
økonomisk begrundet. Flertallet
mente, at det var nødvendigt at spa-
re pengene til en helt ny daginstitu-
tion.
Knud Aborg påpeger, at det især
er her i 1984, at kommunen får øko-
nomiske problemer. Han mener ik-
ke, at kommunen sparer så meget
på den nye løsning.
Han oplyser, at den oprindelige
løsning med en nøddaginstitution
og at man starter på opførelsen af
den nye daginstitution i år vil koste
kommunen 1.587.000 kroner plus
driften af nøddaginstitutionen, alt-
så 600.000 kroner.
Den anden løsning, der nu er be-
sluttet koster værkstedet på Poul
Bjergsvej, 220.000 kroner, et er-
hvervsstøttelån i industrihuset, der
skal indfries, fordi huset ikke læn-
gere skal bruges til erhverv, altså
350.000 kroner, samt 850.000 kro-
ner til indretning af børnehaven i
industrihuset, — ialt 1.420.000 kro-
ner.
Pengene der spares er faktisk
kun, at børnene ikke får nogen da-
ginstitution i år. Det vil sige, at den
besparelse, der er gennemført, kun
rammer børnefamilierne, siger
Knud Aborg. pk
Kujåssut
asassavta Kjeld-ip tOKunerane
misigingneicataussorpagssuar-
nut, ikiutunut naussorpagssuar-
nutdlo KujanaK.
ilaKutaussut
Taksigelse
En dybfølt tak til alle, som følte
med os ved Kjeld’s pludselige
bortgang.
Familien
ATUAGAGDUUTIX
NR. 17 1984 13