Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 03.09.1986, Blaðsíða 16

Atuagagdliutit - 03.09.1986, Blaðsíða 16
16 ATUAGAGDLIUTIT/GRØNLANDSPOSTEN NR. 36 1986 Avannarliit ministerii aalisar- neq pillugu mianersuuttut Nunani avannarlerni aalisarnermut ministerit ataatsimeeqatigeeqqaarnerat mianersortunnguamik aallartinneqarpoq ministerillu maannakkorpiaq aalisarnikkut ajornartorsiutit tamakkerlugit oqaluuserinngilaat oqaluuserineqanngitsunut ilagigamikkit Svalbardip eqqaani aalisarneq ammassanniarnerlu Nunatta erfalasortaava takussaavoq peqataatitaasut erfalasuisa akornan- ni. Det nye grønlandske flag ses blandt de deltagende landes flag. Nunat avannarliit aalisarneq pillu- gu ataatsimeersuarnerisa 20-issaat kingullermik ataasinngormat Aku- reyrimi aallarnerneqarmat islandi- miut nunat avannarliit suleqatigiin- nissaat pingaartinnerartorujussuu- galuarpaat, taamaattorli nunat a- vannarliit aalisarnermut ministerii, siullermeerutaasumik taamatut ka- tersuuttut, mianersungaarlutik i- ngerlatsipput. Malitsigitillugulu tusagassiortu- nik katersuutsitsinermi islandimiut aalisarnermut ministeriat Halldor Asgrimsson isumaqarnerarpoq a- taatsimiinneq aallarteriarfissaallu- artoq, tassagooq nunani avannar- lerni ministereqatinilu apeqquter- passuit suleqatigiissutigisinnaasa- tik oqaluuserisimagamikkit. — Soorunalimi aalajangigaqarsin- naasimanngilagit, isumaqarpunga- li aalisarneq pillugu siunissami su- leqatigiilluarnissarput tunngaviler- sorsimagipput, Asgrimsson oqar- poq. Aalisarneq pillugu atorfillit ataatsimeeqatigiit Ministerit nuannaarutiginerarpaat nunat avannarliit aalisarnerup tu- ngaatigut suleqatigiinnerat maanna nunat avannarliit ministerrådiati- goorlugu ingerlanneqarsinnaalersi- mammat aalisarneq pillugu atuk- kutunngitsumik ataatsimiittarner- tigut aammalu atorfilinnik ataatsi- miittartoqatigiiliortoqarsimammat aalisarnermut tunngasunik oqaluu- serinnittartussanik. Ministeri inassutigaat ataatsi- miittartoqatigiit taakkua aalisar- nikkut misissuinissat aalajanger- sartassagaat, aammalu nunat avan- narliit immamik iluaqutiginninne- rup tungaatigut suleqatigiinneerit sukasartarlugulu nunat avannarliit soqutigisaat tunngavigalugit sule- qatigiissutigineqarsinnaasut allat sulissutigisassagaat. Aalisarnermullu ministerit oqaa- seqaateqarput, immat mingutsitaa- galuttuinnarnerat isumakuluutigi- nerarlugu, pingaartuunerarlugulu tamatumap akiorniarneqarnissaa. Ilisimatusaatigalugu piniarneq Aalisarnermut ministerit ataatsi- miinneranniit ilisimatitsissutigine- qarpoq, islandimiut 1987-imiit ilisi- matusaatigalugu arfannialernis- saat oqaluuserineqarsimasoq. — Neriuutigaarput allattaaq ilisima- tusarluni sulinermi tassani peqataa- sinnaajumaartut, islandimiut aali- sarnermut ministeriat oqarpoq, ne- riuutiginerarpaalu nunat avannar- liit allattaaq tamanna mikinngitsu- mik soqutigiumaaraat. Norgemiut aalisarnermut mini- steriat Bjarne Mørk Eidem oqar- poq, norgemiut tungaanniit ilisi- matusarnermik soqutiginninneq o- qaatigineqareersimasoq, aammalu Norgemiit aallartitat angerlareeria- runik islandimiut saqqummiussaat oqaluuserissamaaraat. — Eqqar- saatigissavarput ilisimatuut Norge- miut Norgelu nammineq ilisimatu- sarnermi peqataassanersut, Eidem oqarpoq. Savalimmiormiut lagmandiat Atli Dam oqarpoq, islandip aalisar- nermut ministeri oqarfigereersima- gini ilisimatusarnikkut suleqataa- nissaq Savalimmiut soqutigigaat, aammalu Savalimmiut eqqaanni arfernik kisitsisoqassatillugu sava- limmiormiut pisinnaasartik tamak- kerlugu peqataasarumasut. Atli Dam oqaluttuarpoq sava- limmiormiut arfanniartarnitik suu- sulluunniit taamaatissimanngik- kaat — soorlu Savalimmiuni niisar- narniartarnerput. Tassungali tun- ngatillugu taperserneqarnissatsin- nik nunat avannarliit allat minister- ii qinnuvigisimanngilagut. Tassu- nga tunngasut nammineerluta isu- maliutigiumavagut nammineerlu- talu aaqqiivigiumallugit, Atli Dam oqarpoq. Moses Olsen, Kalaallit Nunaan- neersoq, oqarpoq imarmiunik aali- sakkanik miluumasunillu ataavar- titsinissaq nungutsaaliuinissarlu eqqarsaatigalugit suliniutaasut suulluunniit tamaasa eqqumaffigi- umagitik. — Oqartariaqarpunga is- landimiut saqqummiussugaat so- qutiginarluinnartuusorigikka, Mo- ses Olsen oqarpoq. Nunalli avan- narliit naalakkersuisutigut qanoq ittunik siunnersuuteqarnissaat u- taqqimaaqqaarallarumavara. Ajornartorsiutit eqqaaneqanngitsut Apeqqutigineqarmat aalisarner- mut ministerit ataatsimiinnerminni Svalbardip eqqaani pissutsit oqa- luuserisimaneraat, taava norgemi- ut aalisarnermut ministeriat naat- sumik akivoq: — Naagga, taamaa- liunngilagut. Bjarne Mørk Eidemil- li qularutiginnerarpaa tamanna pil- lugu kingusinnerusukkut saaffigi- neqartarumaarluni. Moses Olsen aperineqarami, norgemiut Svalbardip eqqaani a- jornartorsiutinut iliuusaat qanoq i- sumaqarfiginerini, akiinnarpoq, norgemiut naalakkersuinikkut aki- sussaaffiinut nammineq akulerut- tussaanani aammalu ilimagigini norgemiut aalisarnermut ministeri- at nammineq qanoq iliuutsiminut akulerunnavianngitsoq. — Isumaqarpunga tamakkua norgemiut namminneq naalakker- suisuisa aalisartuisalu qanoq iliuu- seqarfigisariaqaraat, Moses Olsen oqarpoq, isumaqarnerarporlu ta- makkununnga tunngasut nunat namminneq toqqaannartumik isu- maqatiginniarnerini oqaluuserisas- saqqinnerusut. Qallunaat aalisarnermut ministe- riat Lars P. Gammelgaard oqar- poq, neriuutigisimasagaluarini a- jornartorsiutit Svalbardimut tun- ngasut aaqqiissutissarsineqaru- maartut. Sunalu aaqqiissutissaq- qissutut isumaliutigisimaneraa ape- rineqarami akivoq: — Aaqqiissu- tissaq tassaajumaarpoq tamanit i- sumaqatigiissutigineqartoq. Ammassanut tunngasut oqaluu- serineqarsimanersut apeqqutigine- qarmat islandimiut aalisarnermut ministeriat akivoq, tamakkunun- nga tunngasut oqaluuserisimann- gikkitik. Norgemiullu aalisarnermut mini- steriat taamatuttaaq akivoq, apeq- qutigineqarmat Jan Mayenip eq- qaani killeqarfinnut tunngasut o- qaluuserisimaneritik. — Imaassin- naavorli aappaagu aappaaguagu- luunniit oqaluuserigivut, oqarpoq. Tusagassiortinik katersuutsiner- mi kingornatigullu nalinginnaasu- mik oqaloqatigiinnermi paasinar- sivoq, nunat avannarliit aalisarner- mut ministerii tamarmiullutik a- taatsimeeqatigeeqqaarnerminni as- sut mianersorsimasut aammalu a- jornartorsiutaanerusut eqqaanave- ersaarlugillu tooriartaarpasinne- rullutik pisimasut. Moses Olsenilli oqaatigaa island- imiut aalisarnermut ministeriannit qanittukkut allagarsisimalluni am- massat pillugit ajornartorsiummut tunngasunik. — Ajornartorsiutit aaqqinneqarnissaannut siunnersu- uterpaalunnik imaqarput, taa- maattumik naatsorsuutigaara ajor- nartorsiutit qaangerneqarnissaat eqqarsaatigalugu Halldor Asgrims- son oqaloqatigiumaariga, Moses Olsen oqarpoq. De nordiske fiskeri- ministre gik som katten om den varme grød De første formelle fiskeriministermøde i nordisk regi startede svagt op og ministrene fik ikke samlet diskuteret de aktuelle problemer som eksempelvis Svalbard og loddefiskeriet Reykjavik (AG): Selv om man fra islandsk side lagde op til et stærkt samarbejde inden for Norden, da den 20. nordiske fiskerikonference startede i Akureyri mandag i sidste uge, så bevægede de nordiske fiske- riministre sig som katten om den varme grød, da de senere samme dag samledes til det første formelle nordiske fiskeriministermøde, der også fandt sted i Akureyri. På et efterfølgende pressemøde oplyste den islandske fiskerimini- ster Halldor Asgrimsson, at han fandt, at mødet havde været en god begyndelse, og at han sammen med sine nordiske kollegaer havde drøf- tet mange spørgsmål, som de sam- men kunne arbejde videre med. — Vi har selvfølgelig ikke kunnet tage mange beslutninger, men vi tror, vi har lagt grunden til et godt samar- bejde inden for fiskeriet i fremti- den, tilføjede Asgrimsson. Embedsmandskomite for fiskerispørgsmål Ministrene kunne med glæde kon- statere, at der nordiske samarbejde på fiskeriområdet nu organiseres i nordisk ministerråds regie med af- holdelse af regelmæssige fiskerimø- der og nedsættelse af en embeds- mandskomite for fiskerispørgsmål. Ministrene anbefalede, at komi- teen gennemfører en kortlægning af forskningsaktiviteterne på fiske- riområdet, samtidig med at de til- skyndede til et intensiveret nordisk samarbejde på akvakulturområdet og andre passende projekter af inte- resse for de nordiske lande. Fiskeriministrene vedtog endvi- dere en udtalelse, hvori de udtryk- ker bekymring for den forurening af havmiljøet, der skader havets le- vende ressourcer, samtidig med at ministrene betonede vigtigheden af, at der gøres en stor indsats på dette område. Videnskabelig hvalfangst Efter fiskeriministermødet fremgik det, at man fra islandsk side havde orienteret om den videnskabelige hvalfangst, som Island vil starte i 1987. — Vi håber, at andre vil kun- ne deltage i dette forskningsarbej- de, sagde den islandske fiskerimini- ster, som håbede på, at der også i den andre nordiske lande var inte- resse for dette. Den norske fiskeriminister Bjar- ne Mørk Eidem sagde, at man fra norsk side havde givet udtryk for interesse for det forskningsarbejde, og at Norge gerne vil vurdere det program, som Island lægger op, når den norske delegation kommer hjem. — Vi vil så se, hvorvidt nor- ske forskere og Norge vil være med, tilføjede Eidem. Den færøske lagmand Atli Dam oplyste, at han havde meddelt is- lands fiskeriminister, at Færøerne er interesseret i et videnskabeligt ar- bejde, ligesom han havde givet til- sagn om, at Færøerne i en vis ud- strækning vil bruge nogle ressour- cer til at foretage optælling af hva- ler i Færøernes område. Atli Dam oplyste endvidere, at man på Færøerne er i den situation, at man ikke har opgivet den speciel- le form for hvalfangst — grinde- hvalfangsten, som man har på Fær- øerne. — Men vi har ikke været ude og anmodet de øvrige landes fiske- riministre om støtte i denne sag. Det er et spørgsmål, som vi har gjort op med os selv, og som vi så vidt muligt selv vil klare, tilføjede Atli Dam. Moses Olsen, Grønland, gav ud- tryk for, at man fra Grønlands side generelt er meget lydhør over for alle tiltag, der har til formål at for- bedre bevarings- og udviklingsfor- anstaltningerne for både pattedyr og fisk. — Generelt vil jeg sige, at de oplysninger, som Island har frem- ført, er meget interessante, sagde Moses Olsen. Men praktisk politisk er det nødvendigt for mig at afvente hvilke tiltag og hvilke foranstalt- ninger, man foreslår i Nordatlan- ten. Problemerne lagt på hylden På et spørgsmål om fiskeriministre- ne havde diskuteret situationen om- kring Svalbard, var den norske fi- skeriministers svar kort: — Nej, det har vi ikke. Bjarne Mørk Eidem fandt det dog meget sandsynligt, at der senere ville opstå muligheder for at drøfte spørgsmålet med ham på tomandshånd. Da Moses Olsen blev spurgt, hvad han syntes om den norske måde at håndtere problemerne om- kring Svalbard på, svarede han, at det ikke tilkom ham at blande sig i norske politiske anliggender, såvel som han ikke forventede, at den norske fiskeriminister blandede sig i hans dispositioner. — Jeg synes det er op til de norske myndigheder og de norske fiskere selv at håndtere disse sager, sagde Moses Olsen, som fandt spørgsmå- let bedre egnet til at drøfte bilate- relt, når der var tale om grønland- ske interesser. Den danske fiskeriminister, Lars P. Gammelgaard, gav udtryk for håbet om, at man kan finde en hen- sigtsmæssig løsning af Svalbard- problemet. Da han efterfølgende blev spurgt om, hvad en hensigts- mæssig løsning er, svarede han: — Det er en løsning, som parterne kan være tilfredse med. På spørgsmålet om man havde drøftet problemerne omkring lod- defiskeriet sagde den islandske fi- skeriminister, at det heller ikke hav- de været tilfældet. Det samme svar gav den norske fiskeriminister, da han blev spurgt om man havde drøftet grænse- spørgsmålet omkring Jan Mayen. — Om det bliver det til næste år, må vi se til næste år, tilføjede han. Pressemødet og de efterfølgende samtaler med flere af de deltagende ministre efterlod det indtryk, at de nordiske fiskeriministre på deres første formelle møde havde lagt alle de problemfyldte spørgsmål på hyl- den, at de alle gik, som katten om den varme grød. Moses Olsen kunne dog oplyse, at han fornylig havde modtaget et brev fra den islandske fiskerimini- ster vedrørende loddespørgsmålet. — Det indeholder nogle ideer om, hvordan man kan finde frem til en åbning omkring dette problem, og jeg regner derfor med, at der bliver mulighed for at forhandle denne sag med Halldor Asgrimsson og finde frem til en løsning, sagde Mo- ses Olsen. Lod-

x

Atuagagdliutit

Undirtitill:
Nalingínarnik tusaruminásassunik unikât
Gerð af titli:
Flokkur:
Tungumál:
Árgangar:
140
Fjöldi tölublaða/hefta:
5062
Gefið út:
1861-1999
Myndað til:
1999
Útgáfustaðir:
Lýsing:
From 1952 Atuagagdliutit is published both in Greenlandic and Danish.

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað: 36. tölublað (03.09.1986)
https://timarit.is/issue/268710

Tengja á þessa síðu: 16
https://timarit.is/page/3816690

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.

36. tölublað (03.09.1986)

Aðgerðir: