Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 17.08.1993, Blaðsíða 16

Atuagagdliutit - 17.08.1993, Blaðsíða 16
Anfald af epilepsi Jeg er en 77-årig mand, der fik epilepsi, efter at jeg blev offereret for en godartet svulst i hovedet. Jeg blev henvist til epilepsi-afdelin- gen på sygehuset; men me- dicinen gav mig bivirknin- ger. Så udeblev jeg fra behand- lingen, selv om lægen ringe- de og bad mig komme. I stedet gik jeg til en kiroprak- tor, som tog trykket i hove- det; men anfaldene kunne han ikke forhindre. Kan De anbefale mig en behandling? , , Ældre herre Der findes en lang række tabletter mod epilepsi, og som De har erfaret, er det ikke altid så ligetil at finde det rette til den enkelte pati- ent. Det kan ikke klares af en lægebrevkasse. Men jeg synes bestemt, at De skal henvende Dem på epilepsiafdelingen igen. I de fleste tilfælde finder man en effektiv behand.’i ig. Jeg forstår godt, at De blev skuffet og gav op, når De fik generende bivirknin- ger. Men netop det er en god vejledning for lægerne i den videre behandling af Dem. Hvorfor lide med anfald af epilepsi, hvad enten det er i form af kramper eller andre symptomer, når De kan undgå det? NAMMINERSORNERULLUTIK OQARTUSSAT PISSARSIORPUT OVERASSISTENTIMIK ASSISTENTINILLU Akissarsialerivimmut Assistentinik Sulisoqarnermut Pisorta- qarfik, Akissarsialerivim- mi assistentitut atorfiit ar- lallit inuttassarsiomeqarput sapinngisamik piaartumik sulilersussanik. Atorfiit ilaatigut Akissarsia- leriviup qaammammusialin- nut immikkoortoqarfiani, i- laatigullu akunnermusialin- nut immikkoortoqarfimmi i- nissisimapput. Suliassat ilaatigut tassaapput Qitiusumik Akissarsialeri- vimmut KNAS-imullu akis- sarsianik nalunaarutiginnin- neq, taakkunaniillu paasissu- tissanik aniasunik nakkuti- ginninneq. 1. januar 1994- imiit qaammammusialinnut akunnermusialinnullu akis- sarsisititsisamermi akissar- sialereriaaseq nutaaq »A- KISSARS1AT« atomeqalis- saaq. Tamatuma kinguneri- saanik atorfiup imarisai al- lanngorsinnaassapput sulias- sanulluunniit allanut nuussi- soqarsinnaassalluni. Akis- sarsialerivik maannakkut 23- nik sulisoqarpoq allaffimmi pisortamit aqunneqartunik. Erseqqinnerusumik paasis- sutissat allaffimmi fuldmæg- tigimut Annette Christianse- nimut, tlf. 2 3000, lokal 4405, saaffiginninnikkut pis- sarsiarineqarsinnaapput. Qinnuteqaat erseqqissumik nalunaaqutserlugu INUT- TASSARSIUGAQ NR. 246, uunga nassiunneqas- saaq: Sulisoqarnermut Pisortaqarfik Box 1039 3900 Nuuk Atorfinnut taakkununnga atatillugu: Akissarsiat atorfinitsitsinerlu, tassunga ilan- ngullugit akiliunneqarluni angalasinnaatitaa- neq pisattallu angallanneqamerat Kalaallit Nu- naanni Naalakkersuisut, Aningaasaqarnennut Ministeriaqarfiup aamma S.I.K.-p imaluunniit HK-p akomanni isumaqatigiissutit malillugit pissapput. Inissaqartitsisoqarsinnaavoq maleruaqqusat atuuttut malillugit akilersomeqartussamik. Qinnuteqaat ilinniarsimasat siomatigullu suli- arisimasat pillugit paasissutissartalik, soraa- rummeersimanermut uppemarsaatit il.il. assili- nerinik ilalerlugu, inuttassarsiukkap normua- nik erseqqissumik nalunaaqutserlugu pisorta- qarfinnut pineqartunut nassiunneqassaaq. Qinnuteqarnissamut killissarititaq: Qinnute- qaatit atorfiniffigisassamut anngutereersimas- sapput kingusinnerpaamik 26. august 1993. Allagarsiuteqqitaq Qinnuteqaatit ikippallaartut tiguneqarsimanerat pissuti- galugu Ilagiit Kalaallit Siu- lersuisuini Overassistenti- tut atorfik inuttassarsioq- qinneqarpoq sapinngisa- mik piaartumik sulilersussa- mik. Atorfik forkontorimi Ilagiit Kalaallit Siulersuisuini/Vi- cebiskopip Allaffiani inissi- simavoq. Suliassat ilaatigut tassaapput oqarasuaammik paarsineq, allakkanik nalunaarsuineq, toqqortuineq, palaseqarfin- nut nassiussassanik suliarin- ninneq, allakkanik allaqqis- saarineq sulisorisallu allat- torsimaffiannik iluarsaassi- neq. Aammattaaq overassis- tenti vicebiskopimut allatsi- tut atuutissaaq. Allaffissor- nerup aaqqissomeqamerata allanngortitemeqameranik pissuteqartumik atorfimmi suliassat allanngorsinnaane- rat ilimagineqartariaqassaaq. Qinnuteqartunit pingaartin- neqassaaq patajaatsuuneq to- rersuunerlu. Marluinnik o- qaaseqamissaq pisariaqar- poq. Sulinermi Word Perfect 5.1. atomeqarpoq. Erseqqinnerusumik paasis- sutissat vicebiskopimut Kri- stian Mørchimut tlf. 2 11 34, saaffiginninnikkut pissarsia- rineqarsinnaapput. Qinnuteqaat erseqqissumik nalunaaqutserlugu INUT- TASSARSIUGAQ NR. 240, uunga nassiunneqas- saaq: Ilagiit Kalaallit Siulersuisui Box 90 3900 Nuuk Forkølelse er mange ting Hvorfor optræder forkølelse så forskelligt fra menneske til menneske? Min mands næse løber en dag eller to, og så er han ovre det. Sådan starter det også hos mig; men så kommer der sejt slim, som er svært at pudse ud, og lang tids hoste med slim i bronkierne. M.E.O. Den populære diagnose for forkølelse omfatter en lang række forskellige sygdom- me, der kan skyldes langt over hundrede virus. Det er den ene årsag til de forskelli- ge symptomer. Den anden er personernes lokale og generelle mod- standskraft mod infektion. Din mand har stor mod- standskraft mod infektion. Din mand har stor mod- standskraft, så infektionen lokaliseres til næsehule og næsesvælg og hurtigt hel- bredes. Hos dig vil jeg tro, at for- kølelserne hver gang kom- pliceres med en bihulebe- tændelse, der sender slim og materie ud i næsehulen og ned i luftrørsgrenene. Må- ske kan brug af næsespray (håndkøb) under forkølelse forhindre komplikationen, hvis du er heldig. Ellers må du behandles af en øre-næ- se-halsspecialist. Epilepsi-p takku- teriataartarnera Angutaavunga 77-inik ukiu- lik. Niaqqukkut ulorianann- gikkaluamik naasoornerma pilallugu peerneqasrnerati- gut kingornagut epilepsi-qa- lerpunga. Napparsimavim- mi epilepsi-mut tunngasu- mik immikkoortortamut in- nersuunneqarama nakor- saasiussaat kingunerluute- qartippakka. Taamaammat nakorsias- saarpunga, naak nakorsap sianerfigisaraluaraanga ag- geqqullunga. Tamatu- munnga taarsiullugu kiro- praktorimukarpunga, taas- sumalu niaqqunni naqisi- masututmisigisimasara ajo- runnaarippaa, kisiannili epilepsi-p takkuttarneranut qanoq iliuuseqarsinnaann- gilaq. Allatut katsorsarneqar- nissannut innersuussinnaa- vinga? Angut utoqqaq Epilepsi-mut akiuussutissa- nik iisartagarpassuaqarpoq, soorlulu illit misigereerit inummut ataatsimut taa- matut nappaatilimmut na- korsaatissanik pitsaasunik nassaarniartarneq ajorna- kusoortarpoq. Aamma al- lakkatiguinnaq nassaarto- qarsinnaanngilaq. Kisiannili isumaqarluin- NAMMINERSORNERULLUTIK OQARTUSSAT Kutureqamermut, Ilinniartitaanermut, Ilisimatusamermullu Pisortaqarfik pissarsiorpoq ASSISTENTIMIK Pisortaqarfiup allakkanik nalunaarsuiviani (joumaliani) assistentitut atorfik inuttassar- siorneqarpoq sapinngisamik piaartumik su- lilersussamik. Immikkoortoqarfirnrni sulisorineqarput allaf- fimmi fuldmægtigi ataaseq, overassistent ataaseq assistentilu ataaseq. Allakkanik nalunaarsummmi suliassaap- put ulluinnami suliassanik suliarinninner- mut atatillugu pisortaqarfimmi suleqatinut tamanut suliassaqarfinnullu tamanut atas- suteqarneq, allakkanik tigusineq, nalunaar- suineq, allattuineq nassiussuinerlu, suliassa- nik tigooraaneq toqqortuinerlu, kiisalu avii- sinik, cctuagassianik il.il. inniminniineq ag- guaassinerlu. Allakkanik nalunaarsuinermi sulianik ilisi- masaqameq iluaqutaassaaq, piumasaqaa- taananili. Qinnuteqartut sullissinermik ilisi- masaqartariaqarputtorerluartuusariaqarlu- tillu. Marluinnik oqaasillit salliutinneqaru- maarput. Atorfimmut atatillugu inissaqartitsisoqarsin- naanngilaq. Akissarsiat atorfinitsitsinerlu Kalaallit Nu- naanni Naalakkersuisut aammalu SIK/HK- ip akornanni isumaqatigiissut malillugu pis- sapput. Qinnuteqaat ilinniarsimasat siomatigullu suliarisimasat pillugit paasissutissartalik, so- raarummersimanermut uppemarsaatit suli- sitsisuniillu oqaaseqaataasinnaasut assiline- rinik ilalerlugu uunga nassiunneqassaaq: NAMMINERSORNERULLUTIK OQARTUSSAT Kultureqamermut, ninniartitaanermut Ilisimatusamermullu Pisortaqarfik Box 1022.3900 Nuuk Qinnuteqarnissamut killissarititaq: 30 august 1993 narpunga epilepsimut tunn- gasumik immikkoortorta- mut saaffiginneqqittaria- qartutit. Immikkoortortat taamaattut amerlanertigut katsorsaataasinnaasumik pitsaasumik nassaartarput. Paasisinnaalluinnarpara kingunerlutsitsinerpit kin- gorna pakatsisimasutit, taa- maammallu katsorsarne- qarnissat taamaatissimallu- gu. Kisiannili tamanna kat- sorsarneqarnerit ingerlaq- qissappat nakorsanut paa- sissutissaavoq. Sooq aamma epilepsi noqarlutik allatul- luunniit malugisaqarlutit nalliutsittassaviuk, pinngit- soortinneqarsinnaavormi? Hvad er en mulat Under overskriften »Hvid mor, sort far« skrev du, at børnene i et blandet ægte- skab altid bliver mulatter. Det vil jeg ikke give dig ret i. Jeg er neger, og min kone er hvid. Jeg vedlægger et fo- to af vore tre børn, så du kan se, at den yngste og den æld- ste er lyse som deres mor, medens den midterste er mørkere i huden, altså en rigtig mulat. Det har undret vor om- gangskreds meget. M.F. Difinitionen på en mulat er en person, hvis forældre er henholdsvis sort og hvid. Så er det ligegyldigt, om bar- nets hud er lys. Men du har ret i, at når man i daglig tale tænker på en mulat, har vedkommende ret mørk hud. Det er tre søde og kønne børn, I har. Men uanset far- ven kan ingen være i tvivl om, at du også er far til dem med lys hår. Det krusede hår, ansigtstrækkene m.v. viser det jo tydeligt. Mulat sunaana? Anaanaq qaamasumik, ataataq taartartumik ami- limmik qulequtserlugu al- lapputit aappariit taamaat- tut meerartaaraangamik meeraat tamatigut mulatiu- sartut. Uanga ilumoorne- rarsinnaanngilakkit. Qernertormiuuvunga nu- liaralu qaamasumik ame- qarpoq. Meeqqatta pingasut assigi ilannguppakka, tak- kunanilu takusinnaavat nu- karleq angajullerlu anaana- misut qaamatigisut, kiisalu akullequtitta amia taartuul- luni, taamaalillunilu mula- tivittut taaneqarsinnaallu- ni. Ulluinnarni tamanna avatangiisitsinnit eqqumii- gin eqartartoruj uuvoq. M.F. Inuit mulatimik taaneqar- tarput angajoqqaavisa aap- pat taartuugaanga aappaalu qaamasuulluni. Tassani apeqqutaaneq ajorpoq me- eqqap amia qanoq qaamati- ginersoq. Kisiannili ilumo- orputit ulluinnarni mulati- mik oqaraangatta pineqar- tup taartumik ameqarnera eqqar saatigisaratsigu. Meeqqasi inequnaqaat pinnerlutillu. Kisiannili me- eqqasi qanorluunniit ammi- mikkut qalipaateqaraluar- pata meeqqatit qaamasu- mik amillit ataataaffigigitit qularisassaanngilluinnar- poq. Nujai ilingaarartut kii- naasalu ilusiisa ersarilluin- nartumik takutippaat. GRØNLANDS HJEMMESTYRE Direktoratet for Kultur, Uddannelse og Forskning søger ASSISTENT I Direktoratets Journal er en stilling som assi- stent ledig til besættelse snarest muligt. Afdelingen er normeret med 1 kontorfuld- mægtig, 1 overassistent og 1 assistent. Arbejde i journalen indebærer daglig kon- takt med alle medarbejdere og alle sagsom- råder i direktoratet i forbindelse med løsnin- gen af de daglige arbejdsopgaver, modta- gelse, registrering, journalisering og afsen- delse af post, fremtagelse af sager og arkive- ring samt bestilling og fordeling af aviser, tidsskrifter m.v.. Kendskab til journalarbejde vil være en for- del, men ingen betingelse. Ansøgerne må være servicemindede og i besiddelse af stor ordenssans. Dobbeltsprogede ansøgere vil blive foretrukket. Der kan ikke anvises bolig til stillingen. Løn- og ansættelsesforhold i henhold til over- enskomst mellem Grønlands Landsstyre og SIK/HK. Ansøgning med oplysning om uddannelse og tidligere beskæftigelse, vedlagt kopier af eksamensbeviser og eventuelle arbejdsgi- verudtalelser skal sendes til: GRØNLANDS HJEMMESTYRE Direktoratet for Kultur, Uddannelse og Forskning Box 1022.3900 Nuuk Ansøgningsfrist: 30 august 1993.

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.