Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 07.03.1995, Blaðsíða 5

Atuagagdliutit - 07.03.1995, Blaðsíða 5
Nr. 19 • 1995 5 GRØNLANDSPOSTEN BORGMESTERIT ATAATSIMIITTARFIAT INATSISARTUNUT QINERSINEQ naam- massivoq. Amat angutillu piukkunnarluartut nunarput 1999-ip tungaanut aquttussanngor- paat, ukulumi inuit assigiinngik. Aammami inuiaqatigiinni demokratimik ingerlatsiffiu- sumi taamaattussaavoq. Kinaluunniit qineq- qusaamissamut imaluunniit qinersinissamut akomusemeqarsinnaanngilaq. Taamaakkaluartorli... AG-p siusinneru- sukkut manna Kalaallit Nunaanni ajomartor- siutitut isumakuluutigalugu saqqummiuttar- simavaa: Arlariinnik qinigaaffeqartameq. Tassa inuit borgmesteritut qinigaasimagalu- arlutik inatsisartunut imaluunniit folketingi- mut qinigaasartut. AG-mi isumaqarpugut kommunimi qanor- luunniit mikitigigaluartumi borgmesteritut atorfeqartoq piffissaq suliffiusartoq naallugu suliffiusussaasoq. Taamatullu aamma Nuum- mi inatsisartuni ilaasortaaneq piffissaq sulif- fiusartoq naallugu suliffiusarpoq. Minne- runngitsumik Folketingimi atorfeqaraanni aamma taamaattarpoq, suliffimmi taanna Danmarkimiippoq. Kommunini, nuna tamak- kerlugu, naalgaaffeqatigiinnermi ajornartor- siutit aaqqitassat amerlaqaat, aammami poli- tikkikkut suliassaqarfinnut tamanut naam- mattorsuarnik pikkorissunillu qinigassann- gortittoqartaraluarpoq. AG-p demokratimik killilersuinissani kis- saatiginngilaa - tassa politikerit suliaqareera- luarlutilluunniit allamut qinigassanngortinni- araluarpata killilersuerusunngilagut ima- luunniit qinersisartut suliassamut pineqartu- mut piukkunnerpaasaminnik taasiniarpata taamaaliomsunnata. Taamaakkaluartorli po- litikerip ataasiinnaviup suliassaqarfiit arlallit isumagisarigaangatigit tulluussorinngilarput. Piffissaq paasiuminaatsoqarfiusoq pisariusu- nik aaqqiiniaaffiusartoq inuuffigaarput. Aaq- qiiniamemullu taakkununnga piffissap ilaan- naa atorneqarsinnaanngilaq. AAMMATTAAQ INATSISARTUT nuna ta- makkerlugu oqallinnissamut katersuuttarfit- tut eqqarsaatigineqarlutik tunngavilerneqar- simammata borgmesterit inatsisartunut qini- gaasamerisa ileqquulemissaat isumakuluuti- gaarput. Arfininngomermi martsip sisamaani inat- sisartunut qinersinissamut Kalaallit Nunaan- ni borgmesterinit 18-iusunit qulit qinigas- sanngortipput. Taakkunannga arfinillit qini- gaapput: Nanortalimmi Kristine Raahauge, Nuummi Agnethe Davidsen, Maniitsumi Si- verth K. Heilmann, Aasianni Knud Sørensen, Upemavimmi Niels Mattaaq aamma Tasiila- mi Anders Andreassen. Ila ingasappallaaqaaq. Inatsisartuni nuna tamakkerlugu politikki sammineqartussaa- voq. Tassa. Inatsisartut Kalaallit Nunaat sul- littussaavaat, illoqarfinni innuttaasut ataasi- akkaat kisiisa eqqarsaatiginagit. Borgmeste- rit arfiniliusut inatsisartunut ilaasortatut im- minnut oqaatigisinnaalersut taakku tunnga- vigisaat piginnaanerilu narruginianngikkalu- arlugit oqaatigerusupparput, suliassamik ajomarluinnartumik tigusimmata. Kommu- nimi politikkeritut tunuliaquttatik tunuinnar- lugit nunamut pitsaanerpaaq anguniarlugu suliniartussatut inissisimalerput. Borgme- sterillu qinigassanngortinngikkaluarunik nu- natsinnut imminerminnullu ajunnginnerpaa- sussaagaluarpoq. Borgmesterit arfinillit taak- ku ukiut marluk qaangiutiinnarpata, tassa 1997-imi ukiakkut kommunalbestyrelsimut qinersinissamut qineqqusaartussanngussap- put. Soorunami qinigaaqqissagunik najukka- minni inuiaqatigiinnut iluaqutaasunik piler- sitsisimasariaqarput. Taamatut saqqummius- sinissaminnut namminneq ataatsimiittarfim- minni periarfissaqarput, kisiannili aamma Nuummi inatsisartut ataatsimiittarfianniit imminnut iluaqusersorniarsinnaallutik. Taa- maattoqassappallu emumagisagut pilissap- put. AJ ORNARTORSIULLI TAANNA qanoq aaq- qinniarsinnaavarput? Aap, politikererpaalus- suit suliaminnik immikkoortitsiniartamertik ajomartorsiutigisarpaat. Partiillu arlaqartut borgmesterimik inatsisartunut qinigassann- gortitsillutik nuannarineqamerulernissartik anguniarlugu ussernartorsiulertarput. Taa- maammallu qinersisartut kisemgorupput. Uagummi qinersisartuusugut ajomartorsiu- titsinnik aaqqiiniartussatut qineriikkatta qi- neqqinnissaat pinngitsoomiarsinnaagaluar- pagut. Isumaqarpugullu Ittoqqortoormiini qiner- sisartut, martsip sisamaata tungaanut borg- mesteriminnik inatsisartunut qinigaqartarsi- masut taamatut eqqarsarsimasut. Tamatu- mami inemerisaanik ittoqqortoormiormiut borgmesterertik sivisoorsuarmik takusann- gilaat, naak Ittoqqortoormiini ajornartorsiuti- nik aaqqinniagassanik ulikkaassasoq isuma- qaqqajaanaraluartoq. Taamatut assersuusiomitsinni Ittoqqorto- ormiut eqqaagatsigit neriuutigaarput borg- mesterit Nuummi nuimasunik nerersuaqate- qarnissaminnit najukkaminni ajornartorsiuti- nik assoroorlutik aaqqiiniarnissartik kajun- gerinerulissagaat. BORGMESTRENES VAGTPARADE SÅ FIK VI OVERSTÅET valget til Landstin- get. 31 brave mænd og kvinder skal lede landet frem til 1999, og sandelig udgør de en broget flok. Sådan skal det også være i et samfund, der hylder det repræsentative de- mokrati. Ingen må være forhindret i at stille op, og ingen må være forhindret i at stemme. Og så alligevel... AG har tidligere på denne plads bekymret sig om det ganske omsiggri- bende problem i Grønland: Dobbeltmanda- teme. Dét at folk bliver valgt som borgme- ster, som medlem af Landstinget og som medlem af Folketinget på en og samme gang. AG mener, at der et et fuldtidsjob at være borgmester i selv den mindste kommune. Lige som det er et fuldtidsjob at være med- lem af Landstinget i Nuuk. For slet ikke at tale om Folketinget, som ligger helt nede i Danmark. Der er problemer nok at løse i kommunen, i landet, i rigsfællesskabet, og der er dygtige kandidater nok at vælge til hver enkelt politisk post. AG ønsker ikke at begrænse demokratiet - hverken ved at forbyde politikere, som alle- rede gnaver i et ben, at stille op til endnu et valg, eller at forhindre vælgerne i at stemme på netop den kandidat, som de finder bedst egnede til netop det job. Alligevel finder vi det ikke timeligt at lade den samme politiker beklæde flere poster. Vi lever i en komplice- ret tid, som kræver komplicerede løsninger. Dem finder man ikke på deltid. VI ER OGSÅ BEKYMRET for Landstingets grundlæggende idé som et forum for den brede landsdækkende debat, hvis tendensen med at vælge borgmestre ind i landstingssa- len bliver forstærket. Ved landstingsvalget lørdag den 4. marts stillede 10 af Grønlands 18 borgmestre op. Seks af dem blev valgt: Kristine Raahauge i Nanortalik, Agnethe Davidsen i Nuuk, Si- verth K. Heilmann i Maniitsoq, Knud Søren- sen i Aasiaat, Niels Mattaaq i Upemavik og Anders Andreassen i Tasiilaq. Det er bare for meget. I Landstinget skal der føres landspolitik. Basta. Landstinget skal arbejde for hele Grønland uden smålig skelen til lokalsamfundets kiv og kævl. Uden at beklikke motiverne og evnerne hos de seks borgmestre, som nu også kan skrive »Medlem af Landstinget« på deres visitkort, vil vi alligevel påstå, at de har påtaget sig en håbløs opgave. De erklærer sig med deres kommunalpolitiske baggrund simpelthen in- habile i ethvert forsøg på at løse Grønlands problemer ud fra hvad, der er til landets bed- ste. Og det fortjener hverken Grønland eller landets borgmestre. De seks borgmestre skal allerede om to år til eksamen i form af valget til kommunalbe- styrelserne i foråret 1997. Selvfølgelig skal de kunne udvise præstationer til gavn for lokalsamfundet for at blive genvalgt. Dem kan de skaffe sig i byrådssalen derhjemme, men de kan også prøve at score et par billige points i landstingssalen i Nuuk. Og så har vi balladen. HVORDAN LØSER VI dette problem? Ja, en lang række politikere kan altså ikke selv fin- de ud af at skille skæg for sig og snot for sig. En række partier kan heller ikke lade være med at falde for fristelsen til at trække en populær borgmester op på stemmesedlen til landstingsvalget. Altså er der kun vælgerne tilbage. Vi kan ganske enkelt lade være med at stemme på de kandidater, som har dagen booket op til løsning af de problemr, som de allerde er blevet valgt til at løse på vore vegne. Vi tror, at denne tanke har strejfet vælger- ne i Ittoqqortoormiit, der indtil den 4. marts havde stemt deres borgmester ind i lands- tingssalen i Nuuk. Resultatet blev, at Ittoq- qortoormiit i lange perioder ikke så deres borgmester, selv om man skulle mene, at der var nok af problemer at tage fat på i Ittooq- qortoormiit. Lad eksemplet fra Ittoqqortoormiit stå til skræk og advarsel for de borgmestre, som hellere vil spise kirsebær med de store i Nuuk end smøge ærmerne op og løse proble- merne i lokalsamfundet.

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.