AvangnâmioK - 02.11.1946, Blaðsíða 13

99
nr. 11
AVANGNÅMIOK’
stikutdlfimt pivfigssaKarfi'kut atuapatdlåinarnago er-
KarsauterssfitexarsinaunigssaK pissariaKartikaluarpar-
put. taimåitumik akilersinangoraluaruvtigo ImaKa
aitsåt pigissaKavih'sagaluarpugut. „AvangnåmioK“me
akeKalerniardle kikunitdlunit soKutigingnigtunit pi-
siarinexarsinangordlune. igdlunui'naK nautsorssfitig-
ssåungilaK infivdle kialumt katerssugauteKarusugtup
pissarslnauleruniuk nuånårutiginerusavå. — amalume
kisiåne kommfininit avguåuneKartartugssiaugivdlune
taimåitfissume ilarpagssue atuagkeritfissångeKigamik
tikikaluarångat nunaKarfingmiut nangmingneK nor-
Kailingikångata avguåuneK sapingajagtarpåt, tamå-
ssalo ama namaginångitsox.
ilagssaKardluarsinaugaluaxissoK taimaiginarat-
dlardle isumat avdlåtaoK tusaruminåsaKaut. tamåna-
me ama „Atuagagdliutit“nutaoK tugtineKarsinauvdlua-
raluarpoK.
Peter Storch:
atomip Kårtartup OKalugtuarissaunera piner-
dlugtorsiornermik OKalugtuatut
pisanganartigaoK.
atomip Kårtartup navssårtuisa ilåt, professor Ar-
thur H. Compton, pingortitat pissuslnik ilisimatfit
fysikerit måna suliamik pfsanganaKissumik tamatu-
minga nangitsisassut ilåta, Amerikame ilisimatfit ka-
terssoKatiglgtarfiåne tusarnårtune ilane navsuiåuniar-
simavai atomit KanoK amerdlatigalutigdlo påsigssåu-
ngitsumik mikivdluinåssusé pivdlugit. åssersfitigi-
niardlugo Kinersimasså erKumérKinårpoK imåitoK:
„ukiut mardlungnik tfisintilingajåt matuma sujornati-
gut Cæsar (Romame kaisariusimassoK) toKuvoK, sor-
dlulo nalungfkigput OKausé kingugdlit imåiput: „iv-
dlit åma, ernera Brutus!" ukiune untritilingne tåu-
kunane Kångiusimassune atomit tåuko åneKalune
taima oKardlune nivdlerdlune naggåmik anersårne-
) ranitut nunarssuarmut tamarmut siaruarput. anorer-
ssuarpagssuit sarfatdlo kiagtut nigdlertutdlo atomit
tamåkua silarssflp nunatainut tamanut angatdlåpait.
soruname tamåkua ilait ikigtuinånguit inime matu-
mane manåkut ikaluarput — åipagssånigdlo ilung-
mut anersåruvit Kularnångitsumik Isuvatit atomit ta-
måkua ilait Kulit Cæsarip naggåmik anersårame su-
pussaisa ilait.“
tåssa 1931-me Compton taima OKalugiarpoK.
kisiånile taimanile tåussuma fysikeritdlo avdlat Kav-
sérssuit påsivdluarérsimavåt atomit — KanoK miki-
tigivdluinartigigaluarunigdlunit — tupingnardluinar-
torssuarmik nukigssuaxartut. Compton oKarpox:
„atomit nukinge tamåkua uningassut inuit Kilerussaer-
sinauleraluarpatigik imex (imlnaK) kuseriarnerit tat-
dlimat pissaunera namåsagaluarpoK igdlorpagssua-
Karfigssuax KåumarKutigssamik, nukigssamik kissag-
sautigssamigdlo uvdlormut unuamutdlo nåmåsassu-
mik peKartisavdlugo..........“ tusagax ugpernångi-
ngårmat ilisimatorssuit tusarnårtut ilarpagssue tamå-
ssa Kungussatålerérput.
uvdlumile Kungdssatangitdlat. Compton, Niels
Bohr, Fermi, Lise Meitner, Chadwick avdlarpagssuit-
dlo misigssuissut tusåmassat ugpernarsarpåt atomit
Kårtarniminingue malungnångingajagtut nangming-
neK laboratoriamingne (misigssuivfingmingne) pi-
sitagkatik pissutigssat erxortut nåmagtordlugit pi-
ssflgunik apussuartut sisortutut agdligalugtuinardlu-
tik ingerdlassugssaugaluartut — periånguarputdle
atomip Kårtartup ingnåtdlangnertut pilertortigalune
igdlorpagssuaKarfigssuaK pujoralåinångordlugo ar»
ssakuinångorérå.
inflp infinera sivnerdlugo sivisutigissumik på-
siarssungneKariartorsimavoK atomit Kanox issikoKar-
siinåsassut. Lord Kelvin, utorxaK pingårtorssuaK,
isumaKarniarsimavoK atom pujunguatut itflssoK ni-
galik, avdlatdle åma imåinerarpåt tåssa nivgfissami-
nérånguatut issikoKarnerusagunartoK. aitsåtdle inå-
sugtoK Ny Zealandimio (maneragssuarme) Ernest
Rutherford iliniarfigssuarme Mc Giil Universitetime
OKalugiartalermat isuma måna ajugaujartuinalerpoK,
tåssa atom seKine-systemérånguatut *) „Planet“imit
imalfinit elektronimit atautsimit ardlalingnitdlunlt
sukasorujugssuarmik „sexinertaminik" imalunit ilu-
leKutamik ungatågut kåvineKartutut issikoKåsassoK.
kisiånile amerdlaxaut taima itugssamik isumaxarniar-
neK Kuianåinardluinarnerardlugo ilungersortut. tyskex
Schrodinger isumaKarpoK atom avdlåungitsoK kisiå-
ne elektricitetimininguaK, Heisenbergip atomip ilule-
KutaKarnigsså ugperingilå — avdlåusångilaroK kisiå-
ne elektronerpagssuit ingmingnut pårdlakautdlutik
angalassut. kiname tauva ugperisuvarput?
påsinarsivoK Rutherfordip atomimut åssiliå ku-
larnånginerpaussugssaussoK — pingårtumik Niels
Bohrip 1913-me pitsaunerulersingmago. tåssauna
danskip tåussuma tusåmassarssdp iluanårdlune på-
*) seKineK uvdlorissat angalassut kåvigkåt systemimik tai-
neKartarpoK. årKigss.