AvangnâmioK - 01.05.1949, Side 11

nr. 2
AVANGNÅMIOK’
107
inussutigssarsiuteKarnermik pingitsailineranigdlusoK
nålagkersugaunermik tungå åssiglngitsukfltårdlutik
ingmikorfigilersaråt, kisa inussutigssarsiutitik pivdlu-
git kiingip tugdlertaKalersardlutik (aulisarnerup kii-
ngip tugdlertå, naussorigsainerup, niuvernerup, il. il.),
taimåitumik nalunångitdluinaKaoK åma måne nunav-
line (piartuinartugssamik) nålagkersugaunivta tungå-
gut åssigigdluinåinarmik atauslnaussumigdlo sang-
mivilingmik pineK ajornardluinåsassoK, taimaerKunå-
ngeKaordlume, tamatumalo kalålivtine agdlåt ersser-
nera misingnarérpoK, kommissionime ilaussortag-
ssarsiornerup igdluatungåinarsiornerata issorissag-
ssarsiorfigineKarnerujugssua, avdlatut itumik isuma-
Karsinaussut måtuterérdlugitdlusoK årKigssussineKar-
simagunarmat. maungåinaK taimak oKångitsunga ti-
mitaKartipara uvavnut tiingassumik. sujorna kiingip
tugdlivia Hedtoft K’utdligssanut pineK saperame o-
Karasuautikut oKaloKatigiumasimangmanga OKaloKa-
tigigavko, agssuardliutima ilai ama tåssunga tusar-
dliuterérpåka, OKautsimalo ilaisigut OKarfigåra (tu-
sarnårteKarama ugpernarsaissugssaKarpunga) kom-
missioneKartitsiniarnermine pissariaKartitariaKåsagå
avdlatut itunik isumagdlit tunganit ama ilaussorta-
KartitsinigssaK (kalåtdlit oKauseringisåt atorpara o-
KauseK: Opposition) kalåtdlit tamåkerdlutik lands-
raadit isumanatiglssutåta tunuanigunångeKingmata.
tåunale oKausera nugteineKarsimavoK: „Avangnå
puigorneKarKiingikiga". taimatut påsinarpoK oKautsi-
nut akerdliorpalugtunut „pilerssåriimut aulajangiii-
ssamut" avdlångfitausinaussut pinavérsitaorérsimang-
mata, avdlatut isumaKarsinaussut måtuterérdlugitdlu-
soK årKigssussineKarsimagunarmat, isumaKatigiginar-
nit suliagssaK ingerdlåneKarKuvdlugo, tåukuinaitdlo
tomartugainik ilaussortaKarKuvdlugo. tamåssa suline-
rup ingerdlanerane sulissut silatåinltuvtinit isumag-
ssarsiarineKartut tiingaveKarasuginartumik, OKautsi-
nigdlume ukiup ingerdlanerane tusagkanik ugper-
narsausigausimassut.
landsraadinut ilaussut ilait kiingip tugdliata
sarKiimigainut pakasartikasorigavkit isumaliutiging-
nerérsimånginasorigavkitdlo perKutigåra, ilaussortau-
ssut tamarmik radiiikut tusartautinik peKarsimagu-
nångingmata, tusarérsimagunångingmatigitdlo, taima-
nikut kalåtdlit avisivtinik taimatut imalingnik tåkii-
ssortoKarsimångingmat.
1946-me landsraadit autdlartitaisa Kavdlunåt nu-
tausinarmik nunap-nålagaKalerumanerat) akerdliuvfi-
gisimagavko Kulaiarparma, misiångitdluinarpungalu-
me. sormiuna tatdlimauvdluse atauslnaussunga sa-
perssautigigavsinga. imåingila taimane sarKiimiiissi-
nivsinut pissutiginiagkase såkukipatdlårmata, sunalo
pivdlugo taimane uvapga tiingavilersuinerma (aker-
dliunivnut) nusutai amerdlanerusimåpat? tåssa atau-
sinarmik pissortaKarneK (nålagaKarneK) sorssungne-
rup nalåne atorsimassarput „alångortaKarpatdlårasu-
gigavko", ajoKutailo amigautitut issigissåka sarKii-
mersiterniarsimavdlugit, sumilunit nålagkersuinerup
tungåtigut atautsimitut nangmingneK isumaKatigingi-
satik pivdlugit taimak pissarmata, akerdlerissaming-
nut tiiniutlnarnatik. tarnivme naliingissusiata aker-
dlerissånik iliorneK agssuarnartarpoK. sujunertariuar-
simavarame, pissortat angnerussut inuinarnut unga-
sigpatdlårnerat, tamånarpiardlo pissilvdlune kalåtdlit
Kavdlunåtdlo akornåne „KuvneK“alersitsissarneK pi-
ssarunarmat, pinavérsimatiniaraluåsavdlugo, siikutdlo
pissariaKalerfiatigut oKausigssaKarfigiumajuåsavdlugo.
sorssungneruvme nalåne atauslnarmik landsfogede-
Karavta — suliagssarpagssuitdlo pivdlugit angala-
juarsinåungitsumik — maKaissinartoKalersimavoK i-
nuinait sivnersait (kommuneraadit) Kaningnerpåmik
Kutdlersarissamingnit tikineKångitdluinarsimangmata
nunanarfingne ardlaligpagssuarne. taimåitordle tamå-
na atauslnarmik landsfogedeKarniarneK namagsine-
Karniarpat, taortitut itumik inuinait sivnersigissåinut
tamåkuminga Kanigdluartugssamik namaginartugssa-
mik tutsiiitoKarnane.
tagpineraraluarpånga kisermåussivdlune nålag-
kersugaunerup (monopolip) iluane pisinaulersimane-
rup erssernerinut. OKautsikale „Avangnåmiuliavne“
agdlauserisimassåka nangerKlnarumånginavkit uter-
tariaKångilåka, tåssane nalunaiarniarérsimagavko ki-
sermåussivdlune nålagkersugaugaluarnivta iluane ka-
låtdligut KanoK piginangulersortaKarsimassugut, ima
imalo itunik agdlåt atorfeKartortaKalersimavdluta. tå-
ssausimagaluarporme „kalåtdlit artiingisånik nag-
dlersQtiingortilsiniarneK" G. Egedep nangminerpiaK
åma tagpitdlitltiginago Daugaard-Jenseniugaluap o-
Kausinik issuainermine sarKiimersiniagai. uloriagine-
ruvaralo kalåtdligut ilarpånguavut „pisinåungikaluar-
tut“ pisinaussutut akissugssåussusermik angistimik
tunisavdlugit, pakatsinåinarKunago, kalåtdlinutdlo i-
nuiaussunut åssigigsumik erKartussissutauvdlunilo
„Kåvtigut ugpernaKutsiorneKautaorKunago*: „kalåt-
dlit saperput“mik agdlagartatut, sordlo ukioK måna
agdlåt igdluliagssanut inspektørip oKausé tutsiiitut,
nåne inatsissartunut OKaloKatiglssutigisimassåt (lands-
raadit 1946-me atautsimlnermingne isumaKatigissu-
tigisimassåt) atauslnarmik pissortaKalerumaneK (a-