AvangnâmioK - 01.05.1949, Síða 18

114
AVANGNÅMIOK’
nr. 2
utorKait ernermingne nukardlerme najugaKartut, På-
ngo mérKame ardlånut pinialerångat amårdlugo ki-
siåne pissaråt nulia tåuna méraunerusimangmat ta-
siordlugo angatdlåkait takussarsimavåka. tåuko utor-
Kait sujornagut kuisimångitsfisimåput inersimalera-
mik aitsåt kuisisimassut. kuisikamik sujulivta ugpe-
rissait agdlerneratdlunit ilerKoriungnaersimavait, ta-
måkuninga tusarfigineK ajornarput. sujugdliarssuko-
rutinik ilerKuerutdluinarsimåput, mérailunlme tamå-
kuninga tusarfigineK ajoravtigik sujugdliarssukoru-
tåinik emartugagssaKångilanga.
Pångo kuisimångikatdlarame ateKarsimavoK A-
vio-mik, kuisikame Gabrielimik atertårsimavoK, ki-
siåne uvanga ilisimåupara Pångumik taissalersima-
gåt. Tasiussap avatinguane KeKertame Pångutser-
me nunaKarsimangmat nunagissånik atipalåKartiler-
simagåt angumeråra. Pångo infisugkame piniartor-
ssfisimavoK, amame ernere. ernere tatdlimausimaga-
luarput, ernera angajugdleK nugkame ilåt ilagalugo
autdlåiminik autdlartorfigalune inflsugtflvdlune tOKU-
simassoK inortoravko angumeringilara. Pångo nuå-
nersunik oKalualåKaraluarnersoK uvanga méraugama
sigssuerpiånginavko OKalualårutainik ardlalingnik er-
Kaimassakångilanga. taimåitoK OKalualårutai mar-
dluk atåtavnut OKalugtuai ilångutisavåka, imåiputdlo:
nangmineroK Pångo ingminut inuarsimassumik
nautsorssusinauvoK, mérauvdlune sule kuisimanatik
inuartunik issigingnårame (imaKa uk. 1812 — tak.
AvangnåmioK 1932 nr. 7 niuvertoKarfik UmdnaK
Kup. 59 toKUtaK Neruak). toKutsissumik issiging-
riårsimavoK Såtune niuvertoKarfiup Omånap pi-
gissåne. upernåkungOK erKåmiuisa ilåt Kimugsi-
mik Satune panigssaminut uvilingmut tikerårmat
kisiåne angerdlamut autdlalermat niuvfiortunut ilau-
simavoK, sunauvfagoK toKutsissugssaK natserminik
igdlugtut Kumigsimavdlune ilaussoK, sunauvfa sa-
vigssuaK kapfltigssane Kumigusimavdlugo. autdla-
lersoroK Kingmiminik alåingartorsimagame tugsa-
pigtortoK Kaniortut noKimårtut pasitsåunagit autdlar-
tup Kingmime ilåt iluarsiniardlugo orneriarmago to-
KutsissugssaK igdlugtut årtariardlune savigssuane
sarKiimerdlugo tunuanit arpagkamiuk Kitersivdlugo
tigtltigalugo tamaunga sikuinarmut nalutdlugulo Kag-
dleramiuk sordlugoK-una ivigtartuånguartoK, tåssa
tamaunåinaK timåtigut kapuleramiuk. taimagOK ka-
poråne atausiåinavigdlune kapugå ilåne kaping-
mane nipine tamåt nivdlerpoK, sukutsinigoK erKor-
nermago taima tusarKornartigissumik nivdlerpoK. to-
KoréramikugoK KerKatigut naplnardlugo tamaunga
sikuinarmut Kimangmåssuk nangmineroK mérauga-
luardlune ingmingnilerame linugseramiko méraKå-
milo ilåt unungmat utorKait sinilermata takujartora-
miko misigssordlugulo (sunauvfagoK inflp akuamer-
na ivssoKaoK).
tåssa oKalugtuå kuisimanane takusså. kuisima-
lerame Pångutserme nunaKalerame nalautåta åipåta
OKalugtuagssartå imåipoK:
pingorsimalerame nuliaKaleramilo avangnarpara-
me Tasiussap avatinguane Pångutsermilerame (på-
ngutsit mana taima taissalerpåt) ukiorigtitoK ilane
uvdlåkut iterame avangnamut Kimugserardlune nå-
nungniardlune autdlarsimavoK Kulinik KimugtoKar-
dlune, tåukugoK Kimugtigalugit namagissaramigit.
avangnarpardlune arpalerålersimavoK, arpalerårniar-
dlune sujumufnaK narajugsilersimavoK ernerdlune i-
kineK ajulerdlune. Kingmine nanorsiutaungmata na-
liingilå nanoK naisitdlugo. åri'me nånup tumerssue
atuatdlagpai. tamånagoK apusissårmat nånup tumai-
nut måukartarnerinut Kingmine pikardliortaleriarma-
ta ikisiinavoK tåssalo nutangortikiartuinaramigit nanoK
ungasingitsumltoK nalujungnaerdlugo. kisa pérsari-
ssagkane nånumut pialersimavai. naluvåme nåneri-
ssane perdlernerugame sumik flmassumik tikineKar-
nigssåinarminik utarKingmat neriniardlugo. piailera-
me pérsane nakimångingårmata nånugtagssaminik
åsit Kularane piaisimavoK. nanoK ersseramiuk nalu-
gamiungme Kingmine tamaisa pérpai, taimåitarame.
nanoK tikisilåramiuk aitsåt malugilersimavå Kimå-
ngitsorssuarmik mana nånerilerdlune. pérsåta sujug-
dliup angungmane nånup KingmeK sågsimavå, tåssa-
lo uiartoramiuk nerriserdlugo, asulo Pångup autdlai-
så ingnagtautilik nalautsorame serKorneK ajulerdlu-
ne ikumåinartortardlune. Kingminilo perssarissalit-
dlarai nangmineidlo upaleraluatdlarmane ajornarto-
rame tåssa avdlamut KimåniåinalersimavoK. taimåi-
torme autdlåine serKorneK ajortoK tåuna kisiat så-
kugalugo Kingmine nånumit avigsåititagssåunging-
mata Kimåinardlugit angerdlamut Kimåvdlune arpåi-
naK autdlarsimavoK. ingerdlåmersordlune kingumut
Kiviaraluarame malingingmane nakertlnarpoK. kisa na-
noK Kingminilo åungarpai. ingerdlagame ingerdla-
game arpåinaK nunaminut igdluarame KeKertånguit
Såtunguanik pissagait nagdleramigit sikumut pat-
dlordlune kingumut sågdlune ivsånguersilårame, tå-
ssånga nikuikame unerKigane nunaminut tikisima-
vok. Pångup taimane Kimåvdlune arpagå 6—7 milit
migssiliorpai.
Kingmé tikftoKångingmata aKaguane igdloKatine