AvangnâmioK - 01.05.1949, Side 12

108
nr. 2
AVANGNÅMIOK’
Kavdlunåt suliartortorpagssuit (agssagssortut) kalåt-
dlit-nunåliartariaKarnerat pivdlugo oKarsimangmat:
„kalåtdlit sulissartuisa sapermatigit." tamånarpiarme
pivdlugo isumaKatigigtuarsimavugut, tamatumfinar-
piarlaoK iliniartitauneK perKårtariaKardluinartoK, „u-
jarak kivingneK sapigaK“ kivitsineK sapertunut tu-
niuneKajårpatdlårKunago, såkugssat pitsaussut tuniu-
terTngikåine. sordlulo oKarérsunga, årdlerigissara 3-
malo OKautigilara, angnermik kalåleKativtinut suli-
ssartunut tungatitdlugo, tåssa kalåtdlit kivfalukåinå-
ngoriartornigssåt, Kavdlunåt sulissartorpagssuit ator-
filigpagssuitdlo nunavtinut isåtitaunialerneråne, su-
kavatdlårtumik pilertorpatdlårtumigdlo pilerasugi-
ssavne.
kisalo usorssisimåssutigissfissåraluarsinardlugo
niuvertungorsimanera, „inatsisinik" uniuinerunerar-
på, sordlulo kinåussusersiornermut ikiugauginar-
nermutdlo tungassumik taiumagunardlugo. ajii-
nglnerusagaluarame „inatsisit sanerKutlnarnerag-
kane“ sfissut sumilo agdlagsimassut OKautigisima-
galuarunigit. isumalioraluarama perKiissutausinau-
ssut kalålivtlnut tungassut (itsarnisapajugssuarnut
agdlåt) pigissåka Karasarmiorinasugalugit, tairnåi-
toK inatslraik taima-itumik naluvunga. kisiatdlo er-
sserKingnerussutut ilisimagavko „niuvertugssångor-
slnaussugssat piumavfigineKarnerat" inatsisåungitsoK,
maligtarissagssiaK, sume Kangalo aitsåt atortfilersoK,
tåssa uvagut ukiorpålungne sulerérsimalersugut aitsåt
styrelsep aulajangersagå, tåssa sulissautsimut tama-
tumunga sungiusserugtulerérfivta nalåne sarKumer-
sok, uvagut angorérsimassavtlnik angussissariaKar-
tut anguniagagssåinik piumavfigingnlssutit inflsugtu-
nut Kavdlunaussunut niuvertugssångorslnåusagunik
pisi'naussagssåinik. uvagutdle nalivtlne inatsiseKarér-
simagaluarpat niuvertungornigssaK pivdlugo, G.
Egede-å, nalångitdluinåsavat åma, tauva itsamilåmit
niuvertungortartorpagssuit uvdluvut tikitdlugit (arKi-
sigut taigorniaraluaråine nåssagssåusångikaluartut)
ilaminlnångue KanoK ikigdluinartigissut kisimik niu-
vertungorsimåsagaluartut. nalungilat ussat una oKau-
siussartoK: „sungiåssivdluarsimaneK mistalingortitsi-
ssarpoK". inatsisinigdlo saniomutitsinikut niuvertii-
ngortitausimaguma, tauva kungerput atorfinigtitsissi-
ga saniorKutseKatigisimåsavara, kungip-tugdlialo nå-
lagarssuitdlo. sunalo pivdlugo niuvertungorniardlu-
tik utarKiussårtorpagssuit agssuardliutinik sarKumiu-
ssisimångitdlat Katimalulnaratik? inatsiseKaraluarsi-
massarångatdlo sunalunlt atorfeKarfik sulivfigdlunlt,
nungutdlune inungmit avdlångortineKarsinaussarput.
„inuk pingortitåungilaK sapåt pivdlugo", OKartoKar-
simagujoK. ila, åssersfltigisinaussarpagssuaraluåka
susa taigornagit.............! !
landsraadinut ilaussortat kinåussusé uvavnut sa-
ssiinerarpatit. ilame periauseK sunalunlt igpingnau-
teKarpatdlårångame inugtaKångitsorneK-una ajortoK.
sordlo OKarérsunga, radioavlsip redaktøriata o-
Kauseriumassama ilarpagssuinik arsårérmanga, oKau-
serisimassarnik miserratigisimassaraluarnik Kulaiaiv-
figalutit, uvanga tamatumunga tungassunik oKause-
KarKigtariaerupunga, ima oKåinaruma namagiumav-
dlugd, ilingnik ilisarisimangningnera tamatumfinåkut
agdliatdlåinartoK, pakatsingitsungalo sunauvfa atuag-
kåka tusagkåkalo taimane oKauserisimassatit pivdlu-
git ilumortfisimassut, taimalo utorKatsiumagaluarne-
ra pissariaerututut issigileriga.
inuit sujumut aulajangersaissarnerat maligdlugo
pisaguvta aussaro takusaugut oKaloKatiglgsinåusav-
dlutalo. tauvalo taimanikugssap tungånut inåvdluarit.
K’utdligssat, junip 30-åne 1949.
Fr. Lynge.
kikut ukiune måkunane edlerpat
kalåtdlit danskitdlumt?
uvagut kalåtdlit nålagkersorneKarnivtigut ing-
mivtinut sapersutut issigissarpugut. danskitdie nu-
navtinut pingmata nålagkersorneKarnerput tåukunå-
nga tiguneKarpoK. kalåtdlit Hans Egedip tikfnerata
nalåne sujornatigutdlo ingmingnut nålagaralutik nu-
narput isorartoKissoK angatdlavigiuartarpåt piniarfik
iluanårnarnerussoK ujartardlugo, inuiangnit avdlanit
nålagkersorneKaratik aperissaKaratigdlunit. Kavdlunå-
Kalerneranile tåuko uningassumik intiseKaramik ka-
låtdlit nunaKarfingne unigtikiartorsimavait, taima aua-
nltoK angalaorusungneK kivfåunglssuserdlo misigi-
ssåt åungartikiartulerdlugo kivfarilerdlugitdlo. tamå-
na niuvertoKarflt pingornerisigut nalungilarput. tai-
ma kalåtdlit unigkiartulerput niuvertoKarfingmiungo-
riartulerdlutigdlo.
taima uningassumik inQseKalernerme nålagker-
sugauneK danskinit tiguneKarpoK inuiaitdlo avdlat
siininerat kalåtdlinut malungnarsilerdlune; uvagut
OKalugtuarissaunerput maligdlugo nalungisarput. tai-
ma kalåtdlit nunaKarfingne uningåinalernerisigut i-
nuiaKatiglngoriartorneK agdliartortoK ilisimassagssa-
tigutdlo norKaineKaleriartulermat danskit kalåtdlinut
„ikiuiniarnerat" malungnarsiartulerpoK; Kujanartumik