AvangnâmioK - 01.04.1950, Blaðsíða 4

AvangnâmioK - 01.04.1950, Blaðsíða 4
56 AVANGNÅMIOK' nr. 1 madame Curie. (nangitaK.) nersornautigssåta tugdlia Sverigemit pivoK. 1903 me novemberip 12 ane Stockholmime ilisima- tut nalunaerput ukiup tamatuma Nobelip aningau- ssautainit fysik pivdlugo nersornautisiagssat agfait Henri Becquerelip pisagai agfalo åiparit Curiekut pisagait radium poloniumilo navssårisimagainikik. aningaussat nersornautit tåuko låssa 70,000 francsil, tamåkualo tigiisavdlugit „ilisimatussutsip anersåvanut akerdliiingitdlat". aitsåtdlime taima pi- ssaiiaK kisame Pierre nalunaenutap akunerpagssui- ne iliniartitsissariaerupoK laimailivdlunilo perKigsar- niarnigssaminut pivfigssarsivoK! aningaussat tåukua tuniuneKarniariarmata tåunaKame pajugtilerput Pier- revdlo Katångutå angut Marievdlo Katångutai arnat taorsigagssarsisitdlugit, ilisimatusarfingnut taperser- suivdlutik, Polenimiut iliniartut pajugdlugit amalo Mariep méraugatdlaramile ikingutigisimasså pajug- dlugo. Marie ama igdlunguamingne „moderniussumik" uvfaifigtårpoK inivdlo igai nutånik påpiaralersortit- dlugit, pissariaKaKingmatame. kisiåniåsit tunissutisi- galuatdlarame malungnautigssaminik nasarlårusså- ngilardlunit nangminerdlo iliniartitsiungnaerane, nauk Pierrep fysikinstitutime sulissarnine taimaitlnåsagå nomaigigaluardlugo. mana tusåmassåussutsip taline tåukuniinga siå- ginartutut ilermagit tåunaKa nerrivigssuaK sulissar- fiat nalunaerasuautisiåinik imileraluarpoK; avisimut ilångutagssarpagssuit tusintilikfitårtut åiparitdlo atsi- ornerinik åssinginigdlo Kinuterpagssuit untritilikutår- tut tikiussorput; navssårniartut agdlagfigissarpait ra- diumilo pivdlugo taigdliat nuånårutigingnigpalugto- rujugssuit tigorKarpait. inuinaitdle sivitsuleriatdlartoK Mariekuk Pierrelo takuleraluardlugit ilisimassagssanik misigssuissut tåu- kua mardluk iluamik påsineK ajorpait. imaKame i- nuleramigdle aitsåt taima ilungersunardluinartigissu- mik takulerput: suliariniagartik sule namagsingilåt suliariniagkamigdlo nanginigssånut erKigsisineKarneK ajulerput. Pierrep Marievdlo sujunigssame anguniagåt tu- såmassaulernerata sutipatdlangilå. inuit ukua aner- såmfkut nukigtorKångitsut tusåmassaulernerup oKi- måissutse tamåkerdlugo nanertulermiai agdliartorne- ratdlo unigtiniarssarilerdlugo. åiparik Curiekut Nobelip aningaussåussuinit ner- sornautisinerånik nalunaerutip inuit milliflniligpag- ssuit isumaKalersipai navssårissax tamåna Kangale namagsissanut tåssa ilångunexaratarsinaussoK, uvfa misigssorneKarnera sule nalunartoKaKalune aitsåt i- ngerdlåneKarniaussålersoK. amerdlasorpagssuit tama- nut iliordlutik åiparit tåukua Kanigdlivdluinarniarssa- rait tåssame OKalugpalåginartutdlunit ilermala. taima uivernerssup Pierre Marielo silarssuarme tamanit angnerussumik kigsautigissatuanik aTsårdluinarpai, tåssa: erKigsitiermik, akornusersorneKånginermik —• isumaliorfigssamigdlo. upernagssarå 1904-me Marie agdlagpoK: . . . kipisuitsumik måne uivemerssuaKarpoK. inuit sa- pingisamingnik sulinavérsartipåtigut. mana aulajangersi- malerpunga inugsiarnitsujumavdlunga pulårlumigdlo a- tautsimigdlunit isertitsiniarnanga — kisiånimiåsit tåssa a- ma akornusersorneKangitsornaviarnanga. atarKissaunerup tusåmassauneruvdlo inunerput tamåt aserorpå . . . erKig- sivdluta sulissarninguarput sugssaujungnaerdluinarpoK. silarssuarmiut kigsautigissåt maligdlugo ilior- niaraluarame Marie någdliuinarpoK; nangmineK pi- ssuserivigkamiuk ingminut piumavfigerujugssuartar- dlune tusåmassångornigssaminut pissusilersfltigssar- pagssuit ildnik tiguseriarneK saperpoK sordlo Kimar- palugtungordlune inugsiarnersussårniardlunilunit i- malQnit inugsiarnitsflniardlune perrorpalungitsflssår- niardlunilunit. tåssame tusåmassaussutut iliorneK sa- pivigsorpoK. malugilerångame alapernaitsorpagssuit issikukane amilårdluinartarpoK. Marie Pierre Curielo pivdlugit oKalugpalårpag- ssuit ilåt atausinaK sarKumiusinauvara isumaKarama tåuna uitsattgineKarnerssuartik pivdlugo KånoK ilior- nerånut nalerKutdlufnartoK. åiparit tåukua igdlussår- ssuarmut Elyséemut KaerKuneKarput præsident Lou- betimut nulianutdlo kussanavigsumik uvdlup Kema- sioriartorKuneKardlutik. unup ilåtigut pulårtitsissåta arnap Marie aperilerpå: „grækerit nunåta kungianut såvssåukuvkit ilua- risagaluarpiuk?" Marie sumik ilimasugsimånginame inugsiarner- sitdlardlune akivoK, kisiåne ama pissutse uniungit- dluinardlugo: „sumut iluaKutåusanersoK takusinåungilara." pu- Iårtitsissinile augpitdlerpatdlåKissoK takuleriaramiuk oKamigkasuarpoK: „kisiånime soruna — ivdlit iluarigugko. ivdlit iluarissardl uf nagtut iliiisaunga". åiparit inflnertik tusåmassångornerup ajortitå- Kingmago tamatuma tungåtigut iluaKutigssarsissaria-

x

AvangnâmioK

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: AvangnâmioK
https://timarit.is/publication/5

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.