AvangnâmioK - 01.04.1950, Side 12
€4
AVANGNÅMIOK’
nr. 2
pissutse erKaileramiuk taima nalunaerpoK. „utornåu-
nginama ingminut mérKavnutdlo inOssutigssarsiorsi-
nauvunga".
majip 13-åne 1906-me Sorbonneme ilisimatoKa-
tigit isumanatigigdlutik aulajangersåiput Pierrep pro-
fessoriunerigalua Mariemut tuniuneKåsassoK, tåuna
laimailivdlune Frankrigime arnanit sujugdliuvdlune
professoringusangmat.
Marie misigerpiarsimångitsutut itdlune tusar-
nårpoK, ilame soKutigissaKångingajagdlune, taimane
sakime suliagssaminik ajornaKissumik tamatuminga
nangmineK ingminut pivdlune erssiutariaKaligkame
ilungersornåssusianik navsuiauterKigsårmane. OKaut-
simik atauslnarmik akivoK; „oKåtåsavara."
uvdloK tåuna Sorbonneme sujugdlermik ajoner-
suivdlune atuåussisangmat ine tusarnårtarfinguaK tå-
tOnarsivdlune ulivkårpoK; tusarnåriat torssfissangnut
agdlåt ulivkåraramikik ilait agdlåt igdlorssflp kauja-
luissånlput. madame Curiep isernigsså arajutsiumå-
ngikaluarnermik tåunaKa tasisukårdlutigdlo Kunga-
seriatsialerput. professorip nutåp tåussuma Hanor-
me tauva ilivdlune tusarnårtitsivdlune atuvfåssinine
autdlartitdlåsavå? ministere universitetilo Kutsavigisa-
nerdlugit? Pierre Curie OKalfiserisanerdlugo? s6ru-
name taimailiusaoK; ilerKutonaussut uniornen ajor-
nartaningmata sujulerisimassatik nersutdlarnårdlugit
aitsåt pimfllersarput. . . .
nalunaenutan mardlumut KiternupoK. ... tu-
nuatungåne mato angmarpon, Marie Curielo kate-
derimut Kanivon tusarnåriat agssatik påtagtorssfltit-
dlugit. niarnuminik sikfmatdlagpoK — aulariamini-
palåraluarporme, tåssalume ilagsingnissumik isuma-
KarniaraluarpoK. Kernlnardlune utarnilerpon perpalug-
torssuit nipaitdlinigssånut. tåssångåinarssuardlo ni-
pangenaut.
tusarnårtorpagssuit nianue nulautinardlugit Marie
sujumuinaK issigivoK onardlunilo: „pingortitat pissu-
sJnik misigssuinerup ukiune kingugdlerne Kuline su-
juariarsimåssusia Kimerdloråine, pingårdlugo tupigi-
ssariaKarpoK stofit elektricitetilo pivdlugit takordlfiiv-
dluta isumaliortarnivta agdleriarsimåssusia. ..."
madame Curiep ajonersuivdlune atuåussissarne-
rit kingumut nangipai OKausenatigit Pierrep naggå-
mik onauserisimassai atordlugit. tusarnårtut malugi-
lerput sunauvfa issitik imermik ulivkårtut.
Mariep onalåserissane tusarnitsumik avdlångu-
jaenissumigdle nipenardlune någamigit tåssångåi-
narninåH tuavioKalunilo matunguåkut tåssflna iser-
fingmigut taimak ama anivon.
ELEMENTE PANERTUT
DANSKIT ANGALASSUT
atortarpait
HELLESENS ENKE & V. LUDVIGSEN A/S
KØBENHAVN
madame Curiep tusåmassåussusia sérsartutut
såkatigalune Kutdlariartorpon silarssuan tamåt Kåu-
mardlugo. agdlagartat nersuiniutit nersornartitsissu-
terpagssuitdlo nunane avdlane ilisimatflnit penati-
gingnit ardlaligpagssuåkfltårdlutik tikiussorput. ilisi-
matorssuit penatigit ilaussortariumavdlugo ilånguti-
ngikaluaråine — Marie tainenaraluarame taissinermik
atautsimik amikikame — taimåitoK tåssunga taor~
siutdlugo Sverigep nersornauserpå Nobelip aningau-
ssåussuinit kemimik ilisimalussusia pivdlugo ukiu-
me 191 l me. angut arnardlunit avdla tåussumatut
namagtisimångilan nersornaut tamåna infinermine
mardloriardlugo tigusimavdlugo.
Sorbonneme universitete Pasteurivdlo (ilisima-
toK kapuissarnermik atulersitsisson. P. D.) institutia-
ta penatigigdlutik radium institut tungavilerpåt mar-
dlungnik ingmikortulik: radioaktivitetimut laboratori-
a!ik madame Curiep sujulerssugånik åipålo tåssa (1-
måssuseKartunik misigssuissarfik kræftemutdlo akiu-
ssutigssanik ujardlerlik nakorsamik pikorenissumik
sujuliglaissulik. ilanutamik tamarmik sujunersordluar-
niaraluaråine Mariep 1 gram radium, nangmineK
Pierrivdlo pigssarsiarisimassartik, laboratoriamut tu-
nissutigå — tunissut tåuna guldfrancit millionit k<1-