AvangnâmioK - 01.08.1952, Blaðsíða 6

i 26
AVANGNÅMIOK’
nr. 1
kut tikingineråne tamaisa nåmagsissarérumavdlutigik.
takujuminarsagagssat ardlaliuput — ikingitdlåme. nu-
naKarfik piorsarneKartariaKarpoK, igdlunguagut issi-
giuminarsartariaKarpagut igdlorssuitdlo amerneKar-
tariaKarput augpalårtulerfigssatdlo piarérsimassaria-
Karput.
naKiterivik Grønlandime naKiterivit avangnar-
dlersåt åma kungikut iserfigissagssaisa ilagisimavåt,
tåussumalume ilagå Avangnåne landsrådeKaratdlar-
mat atautsimitarfiussartoK. tamåko saniatigut naKite-
riviup initai ukiune ardlaligssuarne åmigssorneKarsi-
mångi'namik aserfatdlagsimaKissut takujuminarsarta-
riaKarput. åmåtaoK Avangnåne atuagausivik ilångut-
dlugo kungikut takussagssarisimavåt. ulapitsialerpu-
gut tamåko tamaisa kungikut tikivfigssåt sujorKut-
dlugo piarérsimajumavdlutigik. taimailiorpugutdlume;
kisiåne nålauserdluleraluaKinarpoK naKiteriviup ma-
skmå isaterdlugo salingneKartoK ikussoraluardlugo
saveKutaisa KigdlaKutinguisa ilåt inardlugsisimagat-
dlardlugo ingerdlatineK ajornarsigaluaKingmat. påtsia-
leriatdlardlugo åreigkatdlardlugo iluagtiparput. Ka-
ngale uvagut naKiterivingmut tungassut encigsiatdlak.
suliagssarpagssuit piumårpujussågkat ernglna-
ralånguamut inertiterput. kungikume tikerårniarnerat
kajumigsautitut nuåneKissutut ipoK.
suliagssat tamåkua saniatigut åma noncåissuti-
gisimavarput nålangnartut nuånarisinaussåinik K’e-
Kertarssflp pigissåne inuit najugaKartut tamarmik
kåtutdlutik tuniussagssåinik pigssaKartikumavdlugit.
K’eKertarssuarmisaoK ningiut peKatigit kungikut mé-
rait ingmikut sapangårKanik nuilarmiuaragssåinik pi-
nernersiugkanik pigssaKartikumavait. kungikunut tu-
nissutigssångordlugit piarérneKarput kungip ajåupi-
agsså Kilalugkap Kernertap tflgånit sanåK Kissung-
mik mångertumik såmigut Kilalugkap Kernertap tu-
gågdlip åssinganik ikussivfigisimassumik tigumivilik
isua nånup niaKussaligaK aorfip tflgånit sanasima-
ssumik. dronningimut tunissutigssauvoK poKåtak Ka-
sigissap amianit merssugaK matuata sinå sitdlarta-
mik avitagaK ilualo uniminermik Kaugdlorigsumik
ilupaKUsigaK, perdlaussagkamik nangmautalik. sulia-
rinere tamarmik kussanarput.
KanoK iliornigssagut avdlat tamarmik oKaloKati-
gigtarnertigut tugdlerigsarérsimåput. aulajangersima-
vugut nålangnartut kungikut tamaunamutisagpata nuå-
nårdluta sapingisavtinik ilagsivdluarniarumavdlugit.
tikerårtugssat tikilerpata aliånaersårumaniartugut
silap akornusingigssaivåtigut. kisa tikiuvfigssåt aKa-
gupoK sule sila pitsauvdluinarnigssånik ilimanå-
ngitsoK. inugpagssuitdle kigsautigeKissåt månåinaup
arajutsisimångitsutut isimavå.
julip 21-åne ulåputit nungutingue inersimang-
mata ereigsivdluta inarpugut kungikut tikinigssåt a-
Kagumut pissugssaK neriugivdluinardlutigo Kilanåre-
Kalugulo.
aKagukut 22-åne uvdlånguaK itilerpugut seKiner-
ssup kangivtinit Kaugdloréråtigut. kigsautigissarput
erKordluinardlugo silarssuaK uisimavoK pinerdluinar-
torssuvdlune. Avangrrarssuata asassavta pinissutse
nivtarsimavå nuånernermit nivdliumingitsorfigssau-
jungnaerdlune. atdlåncik, seKinarik månalo kiak. Ilu-
liumanerssup imarssua KassajåssånguarpoK, åjukulo
kungip umiarssuå Dannebrog sorssut Holger Dan-
ske maligtigalugo kangivtinit samunaråtdlak kimu-
kårussårtut. tåssame apulerivigpåtigut. igpagssardle
unulerneratigut umiarssuaK „UrnånaK" sorssutérar-
dlo „Hejmdal“ umiarssualivingmut tikiuterérsimåput.
magdlorasuarpugut niuvfiugagssarput Kilanårnarpat-
dlårmat. uvdlup pisimassugsså pingårtorssfivoK Ka-
Kutigorssuåinardlo pissarpoK. kungip dronningivdlo
KavångarssuaK nunarput ornigsimavdlugo sineriag-
ssuarputdlo avungangårssuaK sinerssorsimavdlugo a-
vangnavtinit kujåmukariartordlutik avKUsårfigåtigut.
KimanaKaoK.
aulisartut piniartut peKatigit pujortulérarpagssuit
parssiåiput.
nalunaeKutaK 8-ngormat kungip umiarssuå „Dan-
nebrog" K’eKertarssuarme umiarssualiviup Kiterpia-
nguanut avatinguavtinut såneminårdlune kisarpoK,
Kaugdlorik, seKinarigssuarmut sarKiutdluinardlune.
nålagaKarfitorKap sigssarssue augpalårtunik pinersar-
simåput, kungikutdlo avKutigssait naKiteriviup niu-
vertoKarfiuvdlo tungånut taima åma augpalårtorpag-
ssuarnik nåpåtiterivfigineKarsimåput. taimåtaoK OKa-
lugfiup tunuane mérKat atuarfiata såne narssårKing-
nerssånguame igsiavit mardluk ilerérsimåput naju-
gardlo augpalårtulersorsimavdlune tåssane inuit tu-
nissutigssait kungikunut tuniuneKartugssaungmata.
nalunaeKutaK 10 kungikut ikårtugssaungmata i-
nugpagssuit månimiut K’eKertarssuvdlo pigissånit
nunaKarfingnit avdlanitdlume tikiussorsimassut lands-
fogedeKarfiusimassup igdlorssup sånut katerssoriar-
torpugut. nalunaeKutaK KulingortoK kungikut ikåler-
mata inuit niuvfiortorpagssuit erinarssordlutik agpi-
put atordlugo K’eKertarssuaK pivdlugo erinarssut, a-
joKip V. Villadsenip taigdliarisimasså: „KeKertat pi-
ngårnerssaråtit".
inuit kungikut ilagsissagssait torKarneKarérsima-