AvangnâmioK - 01.04.1953, Side 4

AVANGNAMIOK’
nr. 1
52
alikusersuissut inigissartagåt igdliussaK iperssuarmik
tungmarnerdlunit KålertanangajagpoK. igaK KissfivoK
amiuteKångitsoK. name Kissuput najungartårnermit-
dlo tukerfigeKåtårneK ulorianåinauvdlutik. igsiavit
takisupajugssuit sorunalime igarfilersorneKångitsut
nunavtine katerssortarfipalånguanilunit atorneKarsi-
nåungitdlat. tunuleriårdlugit iliorarneKarsimåput, asu-
lo orråkuloKalutik. Kilårdle igdlugingnik tikerKumit
tikericumut siårtartuligauvoK KerKalo orpiliagssat a-
valeKutåinik niaKorutaussigauvdlune. danskitdie aug-
palårtuat igdliussapajup takutitsivigssavta tunuane
igkame ipertoKissume Kungujulårtutut issikoKarpoK.
påtagiaKångilaK, nauk nalunaerfigineKarérsimagaluar-
tugut noKartilingmik påtagiaKartoK. tåssame kalåtdli-
sut tugdléritdluta pingasutdluta erinarssortugssauvu-
gut uvanga noKartilingmik påtagtugssaugaluardlu-
nga. påtagiaussamik apencutigdligama mulumersut-
dlardlutik 12-nik Katitulikavsak erKupåt, asulo puae-
runikflgivdlune. ajornaKingmat KaerKussat isårérmata
tåssa autdlartlnalerpugut, nauk pakatsinerput tyskit
tamånltut maluginguatsiaraluaKigåt. tikitdluarKusse-
KåtårneKarérmat erinarssorneKarérmatdlo iliniartitsi-
ssup Askovimit ilagissavta H. C. Andersenip oKa-
lugtualiå: „kaisarip atissartåve“ tyskisut atuarpå. i-
nermat Jyllandimiut atissatorKatik atordlugit oKautsi-
tigdlo avdlanaKissut atordlugit allkusersuiput. tauva-
uvagut tugdlingutugut nalunaerutigineKarmat sumit
tamånga isuvssualungnerssuaKalerpoK, tåssame ka-
låtdlinik aitsåt takuvdlutigdlo erinarssortunik tusar-
riialeramik. atorpagut: ukuardluarisså; seKinerssuaK
inuvdluarna; uvdloK nåvoK! nunarput utorKarssuå-
ngoravit-dlo naggatårutigalugo. erinarssugagssarput
atortinago danskisut nugterniapajugtarpara, iliniartit-
sissuvtale ingerdlatlnardlugo tyskisut nugtertarpå.
agsut nuånarineKarput. iliniaKatigut nunanit sumit
tamånga pissut erinarssutsiartarérmata Amerikamiut-
dlo arnat mardluk asangningniutinik nuåninåvigdlu-
git erinarssorérmata unigkatdlartineKarpugut. rom ki-
ssartoK kandinut imiuneKarsimavdlune emuneKarpoK
imertarfttdlo savssarneKardlutik. evrnguneKaleriarame
nipaitdlisimårtuerupoK. silardlermut anitdlagkama i-
lagut båjanik pisisimassut nåmagtorpåka ilåtalo tu-
ningmanga imeravko åma pitsauvdluinarpoK. alaper-
naisilerdlunga sutorniartarfiup pissortå aperinialeKåra
ukiumut KanoK amerdlatigissunik iluanåruteKartarner-
sok. 40,000 markit erKåne iluanåruteKarstnaunerara-
luarpoK iluagtitdluartitdlune, taimåitordle agfai aki-
lerårutisut akiliutigissardlugit. kingorna alikuser-
suineKarKigtarpoK, nipåinarmigdlo folkedanseratdla-
rujugut (Kitatit itsarnitsat). kisa nal. 11,15 „Sig må-
nen langsom stiger" naggatårutigeriardlugo bussinut
ikerKigpugut angerdlalerdlutalo. avKutåne mardluli-
ssat aperåka „Sig månen langsom stiger" erinålunit
ilisimaneråt. angerdlutigdlo agplnarpåt, asulo erina-
geKalutik, inermata Amerikamiortagut aperigavtigit
tusarnarinerait, tusarnånginerarput tyskingoK erinar-
ssornerånut tusarnårumånginamik. sanilera avisit i-
låne årKigssuissussoK pugtorssuångortoK nalerisau-
ssårdlugo tomaivdlune navérserujugssuångerKarpoK,
ilame arnanut tåukununga tyskiussunut åma alarKa-
tunguatsiarame.
unuap KerKanut KiterKutdluariarå tikerårfivtinut
iseriatdlartugut. ila tupingnaralugtuan! nerriverujuk
kåginik pitsaunerpånik ulivkårdluinarpoK. linua-
me pitsaunerpåt åssigingitsut arfinigdlit! sordlume
uvagut Askovimiukulussugut silagut agssatdlagtut.
pugutaussat kågiliviussut imaertutdlo avdlarssuitdlo
sarKumerdlugit. periaraluaravta tåssa ulivkårpugut,
nauk nerigatdlarKuvdluta ilungersoraluaKissut. pujor-
tautitdlarsinardluta Kaliane ivigarssuarne inigssarput
takusaratdlarujarput. ateravtale inartinata silame a-
nartarfipajuk erKaivigtaKångitsoK sorunalume avisi-
kunik eKutigssartalik kingorårtautipatdlagkatdlarujar-
put. Kåumartartulerdluta majuaravta Kipigssuit nag-
satagut ivigarssuarnut siåriardlugit inakåneK autdlar-
tipoK igdlåunerssuardluåsit minitåuminane; ilame a-
tissamingnik tåmaissorpagssussaramik Kåumartartor-
dlo norKutinavigkavtigo. igdlautimersutdlardluta Kav-
sériardluta godnatéKåtåriardluta kisame nipaerupu-
gut atrertererpalungnerdlo akugtoKatigigdluarpaloKi-
ssok tusåmersutsiardlugo taimak tusarssaujungnaer-
poK. sinilerpugut.
uvdlåkut ateriaravta uvdlåkorsiordluatåvigpugut.
punei< nåmagissamik. sinigdluarsimanermit inuvdlua-
tåvigpugut, nauk sila nigdlasukulugkaluartoK ivigar-
ssuit toKorngit akorne OKorsisimårfigivdluarsima-
gavtigik. piarérsapatdlagtariaKarpugut ilagut Slesvigip
oKalugfissårssuane nåpitugssaugavtigit. ilagut sume
tamånltut katerssupatdlariardlugit tikerårtigut ajungi-
såKissut Kimagdlugit autdlarpugut avKutåinarmilo ka-
terssugausivik pingårtumik tingmissanut sugdli-
nernut åssigTngitsunut tusåmassaoKissoK iserfiga-
lugo. åreigssunera kussanardluinarKigsårpoK, ilame
sdrdlo tåssa silame nangmingneK najortagkamingni-
ginartut. sugdlinerpagssuit misigssuleravkit tupigu-
sungnerulerpunga. sunauvfa silarssuarme sugdlinerit
åssigingitsut taima amerdlavdluinartigiput. — Kimang-
navéraluarigut tuavisårneKardluta igsåpatdlagtineKar-