AvangnâmioK - 01.04.1953, Qupperneq 12

60
AVANGNÅMIOK’
nr. 2
marmik kussanangåKissunik suliåuput, taimåtaoK
Kagtorngit, tatsit naKingnerit avdlatdlo OKalugtuag-
ssartagdlit ilångussoncigsårsimagiput. tåussumåtaoK
igå pinersautinik avdlanigdlo ulivkårujoK.— inime
avdlamlpoK åma nunap åssiussarssua cementirnik
kuissaK suliarivdluagaoKissoK. tåssane umiarssup na-
nineKarfia avdlatdlo angatdlatit navssårineKarfé il. il.
nalunaeKutsersorsimåput. lgkame sikåviussamlput
marrait pisoKarssuit, matuersautit, kamigpaussat, u-
massut niaKue, aningaussatorKat, Kutdlit uvkusig-
ssat erngauserfigdlit — suliarineKarnere kalåtdlit Kut-
dlisa suliaussarnerinut emainaKissut. bronzemitaoK
sanåt igdlaigutit avdlatdlo tamåniput. inime avdla-
miput nunap åma åsserssua marrarmit sanåK igka-
mitoK. tåuna Kanga sorssugfiussartunik OKalugtuar-
poK. — ajornaKaoK pivfigssaerupugut. silativtine
bussit inugssaerutdlutik siggartartitsiussårpalugput
soKutigineKarpiarunaratigdle. nal. ak. åipå avitdlugo
tåssanisimagaluarpugut minutivdle åipå agfåinartut
sivikitsigaoK. aninialeravta Gottorpip inerssua nag-
dliutorsiortarfik avKUsårparput. kussanaKissoK inine
avdlane Kristusip åniarnera Kissungnik Kiperugkanik
sanåK kussanarneruvdlutigdlo kivdlingnarneruput. å-
ssilissat åssiglngitsut tamarmik sordlume ersserxig-
sumik OKalugtut. tauva KamångalusoK naKineKardlu-
ne nipe KagfarnialersarpoK: „pivdluarKussåussuter-
put — Kristuse inussuterput — agsut Kutsatigssa-
råra, — åniautitit tamaisa — pivdlunga atugkatit!"
nipaitdlivdluta anivugut. takussat mianernåssu-
sisa sajugpitdlagtisimavåtigut. tauva sukalissåKaluta
autdlarpugut Dannevirke tusåmassarssuaK tungmå-
riartordlugo.
Danevirke imalunit Dannevirke itsarssuardle Kar-
magarssuvoK tyskit nunåta Sønderjyllandivdlo kig-
dleKarfiata emånguane sananeKarsimassoK. pavånga
Slienimit samunga Hollingstedimut 17 km migssi-
liordlugit takissusilingmik suliarineKarsimavoK Kav-
slnigdlo ingmikut atsersorneKarsimavdlune. kanger-
piå „Halvkredsvolden“imik taineKartartoK najungav-
dlune Hadeby Norimik igdlersuiniartutut issikoKar-
poK. tugdlerå igdloKarfiup Slesvigip erKånguanltoK
„Kæmpedæmningen“, tugdliuputdlo „Dobbeltvolden",
„Krumvolden" tåussumalo kangiatungå Dannevirke-
migtaoK taineKartartoK. Krumvoldenime sipaussaKar-
poK Kangarssuardle taiinåitusimassumik „Øster Ka-
legat“imik atilingmik. Karmagarssup tåussuma sujor-
natungånlpoK agssagaussaK „Kograven" kisalo Slienip
Vindebyp Norivdlo akornåne måna påsinarpiarung-
nailérsoK „Østervolden". oKalugtuarineKartarpoK ku-
ngip GormitorKap nuliata Thyre Danebodip Karma-
garssuaK suliaritilersimagå, ilimanardluinarpordle
itsarujugssuardle akerKat tamavånga aggerniåinartut
pitsailiorumavdlugit patdligtailissaKarérsimassoK. Sa-
xop Gøtrik najoreutariniasagaine Kograven (Kovirke)
kungip Gudfredip agssagtisimavå kaisarip Kålerssup
såssusseriarnigsså ånilångatigalugo. kingornale ku-
ngip nuliata Thyrep KarmagarssuaK agdlisimavå Ka-
jangnaitdlisardlugulo. ukiutdlo 200 ingerdlanerine
KarmagarssuaK suliarerKingneKartarsimavoK pitsångor-
sarneKardlune KajangnaitdlisarneKartardlunilo tyski-
nut såssussiniartartunut igdlersutiginiardlugo. åmalo
kungip Nielsip nuliata Margrethe Fredkullep „Mar-
grethevolden" suliaritisimånguatsiarpå. ukiut 1300-
ngoriartornerisa KerKisa nalåne Kangatut pingårti-
giungnaeriartulersimavoK. taimåitordle sorssungnerne
1848 50 — pingårtumigdle 1864-me pingåruteKar-
tutut OKautigineKartåinarpoK. månalo „Thyrep Kar-
magarssua" Kanga danskit pingåssuserssuånik taku-
titsissuvdlune inuiagtutdlo naKisimaneKarumångissu-
siånik erKaisitsissuvdlune tamåne ipoK taimåitordle
takornartanit tigumineKardlune.
Rødekrop ereåtigut Kattegat avKutigalugo Val-
demarsmurenimut KaKigåine (kungip Valdemårssup
KarmarKigtitå) takussariaKarpoK inunguit sulisimav-
dluinåssusiat. Karmagarssup ilå åungaimåinarpoK. u-
nigdlunga Kimerdluivdlualerama sordlo nunagissa-
mut asangningneK KanoK nakutigisinaussoK påsiv-
dlualeriga. KarmagarssuaK atuardlugo nipaitdluta i-
ngerdlarKilerpugut erKarsautivtigut nunagissamut a-
sangningnigssamut eKérsagåunguatsiaKaluta.
tamatuma erKå angalaorfigivdlualeravtigo påsi-
lerpagut såkutut toKutausimassut ilane atautsimut
Kagtunerssuångordlugit iliverneKartarsimassut. — ilå-
nime sujumorparput KagtunerssuaK portusumik så-
ningassuligtalik. tamåne såkutut 209 atautsimut ili-
verneKarsimåput. ilåne erKåissutigssartåtigut ima ag-
dlangneKarsimavoK. „Tin einig volk, ein hirlig Band
gott fociheih vater land", sule ingerdlancigpugut
Hedeby avKUSårdlugo „forbindelsesvolden" avKutiga-
lugo Kagtuniliamut isordlerpåmut pivdluta. inugpag-
ssuvdluta katerssupugut unigdlutalo. Kagtunerugame
pavunga Slien tungånut ersserKigdluinarpoK. Isted
ungasigkaluaKalune uvaneralånguatut issikoKarpoK. i-
ssigisorårput umiatsiaK kungimik Erik Plovpenningi-
mik toKutsiartortunik inulik Slienip kangerdluatigut
silåmukårtoK. kingunitsiångua nipaitdlisimåmersor-
mata Slienip tungånit KiarpalugdlusdK tusåsoriler-
parput. — å, naujausimåsaoK kunge toKutaungmat