AvangnâmioK - 01.06.1953, Blaðsíða 2

94
nr. 1
AVANGNAMIOK’
skit Inuitdlo åiparingnikut erKardlerigsorpagssuångor-
simåput; suleKatig'lngnigssamut akornutigssaKångila-
gut. uvagut sapigkagut danskinit iliniåsavagut dan-
skitdlo Grønlandim.e sapigkatik uvavtinit iliniåsavait.
Danmarkime kungit Grønlandime Kåumarsai-
nermik sutiaK igdlersordlugo autdlarKautånitdle må-
na tikitdlugo ingerdlataringmåssuk Grønlandime i-
nuit danskit kunginut inoKutainutdlo asangnissusiat
ilumussnsiatdlo aulajaitsflvoK nakussagtfneKarsimav-
dlunilo Christian X-ata dronning Alexandrinevdlo
Grønlandimut 1921-me tikerårneratigut Danmarkiv-
dlo tigussausimanerane aulajaitdlutik maligagssauv-
dlutigdlo sulisimaneratigut, kisalo kungip Frederik
IX-ata dronning Ingridivdlo Grønlandimut inuinutdlo
asangm'ssusiatigut 1952-me tikerårneratigut misigi-
ngågkavtigut.
tamåko tamaisa avdlarpagssuitdlo matuma su-
jornatigut pisimassut sulissutigineKarsimassutdlo pat-
sisigalugit åmalo Danmarkip tigussausimagaluarne-
rata Danmarkimut atajumanerput nakussagtitdlufnar-
mago, ajunginerutisimavarput Danmarkimut ataju-
manerput inatsisitigut aulajangerdluåinarneKarpat
danskit Inuitdlo Grønlandimiut åssigingmik atautsi-
mut kattnardlugit.
kigsautigissarput tamåna uvdlume 5. juni 1953-
me nåmagsineKarpoK Danmarkime inatsisit tungavé
nutarterneKartut kungip atsiormagit Grønland inuilo
nunasiaujungnaersitdlugit Danmarkip nålagauvfianut
ilångutitdlugit. suliaK tamåna silatusårneruvoK silar-
ssuarmilo nunasiaKarneK pivdlugo oKalugtuagssame
naleKarsimagnnångilaK. danskinut agsorssuaK Kuja-
vugut, Inirit avdlanit nikanarnerunasugalutik isuma-
nerdlutait tamatumuna soråisangmata, uvdlume Dan-
markip nålagauvfiata ilagåtigut. sujunigssarput Kåu-
manerulerpoK.
uvdlume 5. juni 1953-me Danmarkip uvavtinut
Inungnut tunissutå angisorssu-
vok atarKinardlunilo Kujanar-
toK, Danmarkip nålagauvfiup
inugtainut tamanut naligiting-
matigut.
uvdlume pisimassoK piv-
dlugo KUjamasuinartugssau-
jungnaerpugut, uvdlumimltdle
autdlartitdluta inuiait Kåumar-
sagaunerpaussut ingmingnut
akuliungmatigut suleKatauniar-
dluta autdlartitariaKarpugut.
nalussuseK, eKiasungneK, so-
KutigigtåineK, ipermiuneK pi-
kataunerdlo taimaitikiartorniar-
dlugit ilungersortariaKalerpu-
gut. inuiait eKiasuitsut aula-
jaitsumik perKigsårtumigdlo
piumåssusigdlit taimaeKatigile-
ravtigik taimailiortariaKarpugut
taimailiusaugutdlo, piumångit-
sut seKajussutdlo nangming-
neK pissussugssångorput nag-
dligineKåsanatigdlo. Kåumar-
sainermigdle suliaK angnertu-
sisaKaoK. Danmarkip nålagauvfiata danskit uvagut-
dlo åssigingmik piumavfigisavåtigut. Kanga uvavtinut
tungångitsut måna ilånguvfigågut, danskisut suli-
ssugssångorpugut Danmarkip nålagauvfiata inuisa
måna ilagingmatigut. sule åssiglngikaluaKaugut, ki-
siåne sujunigssame danskisut iliumavugut.
måna danskerpagssuit Grønlandime kivfartor-
dlutik sulissorssuput. åma Inuit anguterpagssuit -
arnatdlume — tåukua saninguåne kivfartordlutik su-
liputaoK. tåkuk, danskit unisanatik sulissut. tuavl-
narssuaK sulingikaluarput, suliåtdle ingerdlavdluar-
pOK. nålagkamingnit issigineKångfkaluarput sulia-