AvangnâmioK - 01.06.1953, Blaðsíða 15

nr. 2
AVANGNÅMIOK’
107
1950-me inatsisiliarpålugssuit nutåt avKuti-
galugit AvangnånisaoK asimioKarfingmiut pingår-
tumik (atorfiliungitsut angnermik) maKaississa-
Kartalerput sujornatigut pigssarsiarisinaussarta-
garigaluamingnik, avgornersiatigut, piniutaerser-
nerit taorsivigineKartarnerånik piaivfigineKardlu-
tik il. il. måssåkutdlo pisiagssat akitsornerujug-
ssuåinånik taorteKartunik, nangminigssarsiordlu-
tik inussutigssarsiorniartunguit nagdlingnarsine-
rånik kinguneKartumik agdlåt.
landsrådimut ilaussortat månåkut atortussut nor-
Kainiaraluarpume piniutaersertarnerit nangmineK pi-
ssussuteKarfiungitsut taorsivigineKartalernigssåt suju-
nersutigigamiko (soruname kisiåne taorserneKartar-
tugssanik). kisalo Kavdlunåt nunåne atautsimitartut
(nunavtine niuvernermut sujunersuissutitat) sulia-
mingnut ilautipåt niorKutit avalagtartut akiliuteKarti-
tardlugit „sitdlimasersuissutinik", tåssa niorKutit a-
kikitdlerujugssuarnigssåt akitsorujugssuarnigssåtdlo
pivdlugo avdlångorarpatdlårnavérutigssanik (nunavti-
nilo niuvernermut pissortautitat åma taimailiortitaung-
mata isumagineKarpoK „avgornersiaussarsimassuga-
luit“ taortigssånigdlusoK sitdlimasTssutigssiniarmata).
tåssa aussap ilå „inatsissartunut Danmarkimltu-
nut ilaussortagssanik nunavtinit pissunik" Kinersi-
ssoKåsaoK. KanortoK-una sianisårtumik Kinersiniari-
lit, nangminigssarsiortungitsunik, kalåleKatimingnik
asangnigtunik, sapingisamik periautsinik måne —
nunavtine nunanilo avdlane — pissusiussunik pe-
riautsinigdlo påsisimassaKarsinaussunik, kisalo åma
mininago ilaglssutsip kristumiussutsivdlo tungåtigut
soKutigissaKarsinaussunik. tåssame Kinigagssat ta-
måko tåssåusangmata nunarput pivdlugo inatsisilior-
nerme peKataussugssat.
Frederik Lynge,
Ausiangmio.
kalåtdlit nunåta kitånit påsissat.
(kalåtdlit nunåta radiuagut 11/9 1952-me oKalugiaut.)
sulissartut peKatigit atautsimortumik sujuler-
ssorneKarfiåne agdlagtoK Carl P. Jensen.
(nugterissoK Jørgen Fleischer.)
sorssungnerssup sujugdliup 1918-me nånerata
kingornagut tamanit isumaKatigingneKarpoK silar-
ssuarme emigseKatigingnigssap påseKatigingnigssav-
dlo anguncKarnigssånut avKutaussugssaK tåssaussoK
inoKatigingnut tungassutigut årdlerusuteKångineK i-
nugtutdlo pivdluardlune misigisimaneK.
taimatut pissuseKalersinauneK sujuarsarniardlu-
go Kagfagsarniardlugulo taimåitumik encigseKatiging-
nerme isumaKatigissutinut ilångutdlugo isumaKati-
gingneKarpoK atorfeKarfingmik silarssuarme tamåki-
ssumik pilersitaKåsassoK, Det internationale arbejds-
bureau, agdlagiik sulissartunut tungassoK nunanut
tamanut angmassoK, tåussumalo nunat tamat peKa-
tigigfinit kisiine sorssungnerssuaK kingugdleK åtåpå.
ukiut tamaisa maunga nålagkersuissut, sulisitsi-
ssut sulissartutdlo sivnissue nunanit forenede nationi-
nut ilaussussunit pissut katerssutarput. tamatumuna
sujunertarineKarpoK suliagssaK sunalunit inoKatiging-
nut tungåssuteKartoK sujunertamik OKautigineKarér-
sumik tåssa inugtut pivdluarnigssamik sujuåtdlag-
titsisinaussoK OKaloKatiglssutigisavdlugo.
sulissartut peKatigigfiata sulineranut tungaviu-
ssok månauvoK, påsisavdlugo nunat atausiåkåt ino-
Katigingnermut tungåssuteKartut inatsisiliornerme mi-
nisagaluarpatigik, sulissartut pissagssaKartitaunerå-
nik isumangnaitdlisitsissugssat sulissartunigdlo ig-
dlersuissugssat, tamåna nunanut sujumukarusugtu-
nut akornutausinaussoK, tåssa inatsisiliornerup tai-
måitup aningaussat tungaisigut nangmagagssartaisa
sanaortorneK imatut ajoKusersinaungmago nagdler-
suniarneK piuminaitdlisitdlugo.
taimåitumik peKatigigdlune angnikinerpåmik piu-
massarissat åssigiåt norKåissutigineKarput. sulissar-
tut peKatigigfiat nunanut tamanut angmassoK soru-
name inatsisiliorsinåungilaK, kisiåne agdlagkatigut
kigsautigissat suliarisinauvai, nålagauvfingne ilau-
ssortaussune inatsisiliornermut tungaviusinaussut a-
ningaussarsiornerup nålagkersuissutigutdlo pisinau-
ssaK nåpertordlugo.
taimatut danskine inatsissartut inatsisiliortarne-
rat ukiut kingugdlit 30 ingerdlaneråne sulissartut
peKatigit agdlagkatigut kigsautigissåinit mikingitsu-
mik sunerneKarsimavoK.
måne umiartortunut inatsisit ardlagdlit taisinau-
våka, inugssarsiortarneK, umiarssuarnik ingerdiatitsi-
ssugssanut, maskinalerissunut avdlanutdlo sitdlima-
sersuinigssamut piumassarissat.
maligtarissagssat taimåitut måna silarssuarme
tamarme atorput nålagauvfik atauseK kisiat pinago,
tåssa nålagauvfiup tåussuma umiarssuautai nunane
avdlane umiartornikut angnertumik ingiarniussisi-
naungmata.