AvangnâmioK - 01.06.1953, Blaðsíða 8

100
AVANGNÅMIOK’
nr. 1
magaluaKaoK atåtungåne — ilame åma Kutsigsume
agdlåt taimane såkut KanoK nikanarsimatigissut Kar-
marssuit oKalugtuarait. pisigsinut emarfiliat tåssa
taimane pissutsinik oKalugtuartut. — narxup ater-
ssuanut pigåine — pingårtumik parnaerussivit Sven-
skekælderinik taineKartartut iserfigigåine ivsångunar-
dluinarput Karmarssuit tamåne atituvdlm'navigsorput
igalåjussauniaraluartutdlo Kutsigdlutigdlo mikingåra-
mik iniussat tårtulnangajaussarput asulo isugutav-
dlutigdlo silåinaloKalutik. tamaunga måtussauleråine
niaKOK seKumipatdlåinaråine ajunglnerusaoK erdloKe-
Kalune aujartorussårnermit. Kanga svenskit Christian
IV-ata nalåne tamåne parnaerussaussarsimåput. Kuli-
mingne kunglkormiut nuånårdlutik ajorssauteKaratik
Kaumassumilo inuvdluartitdlugit svenskit sorssung-
nerme tigussat erdloKingårdlutik tamånlsimåput. u-
jarKat igsiavigissartagausimassut, nateK Igardlunlt ila-
me Kiviagkat tamarmik erdloKinermik nipeKarput-
dlusoK. —
takordlugkat amilårnarsiartuinåsangmata igdlu-
ssårssuakorssuaK Kimåinaratdlarparput Skamlings-
bankilo ornilerdlugo. 12 km-inarnik ungasissuseKar-
poK nalunaeKutavdlo akunerata agfarlngisålunlt tike-
risavarput.
KagtuneK tåuna 113 m-nik portussuseKarpoK.
Kavsinik erKåissutigssiartaKarpoK. uk. 1840 ingerdla-
nerine KagtuneK tåuna danskit inuiaKatiglgtut inger-
dlausiåne puiorneKarsinåungitsumik atautsimivfiussar-
simavoK. tåssane tyskit nunåta avangnåtungånltut
Slesvigip avangnåmiut danskiutuinarumavdlutik pe-
Katigigsut pissortarissartik Lauritz Skau oKaliutdlu-
go danskiutuinarumanertik nalunaerutigisimavåt —
ilame atuarfingne, nålagkersuissut atautsimlnerine
agdlåt tyskisut oKalorKuneKardlutik pingitsailineKa-
riartaraluaramik. inuiagtutdle danskisut naKitaujumå-
ngitdlat, OKautsisigdlo inuiagtut ilisarnautigissatik ner-
sornaKalutik pigituinarumavait. uk. 1844 inuit 10.000
sivnigdlit amerdlanerssarssue Sønderjyllandimiussut
tamåne atautsimisimåput Grundtvigilo atautsiméKa-
tausimavdlunisaoK nauk kungip nuliatalo utorKalini-
ne pivdlugo inertersimagaluaråine. OKalugfigssaminut
pigame KinerKåtdlarsimåsaoK Ribep OKalugfissårssua
Knivsbjerg, Frøbjerg Bavnehøj Lillebæltivdlo ikårtar-
figssua inugpagssuitdlo katerssorsimassut mérKami-
sut tamaisa issigitigalugit, Kulangiussardlugime oKa-
lugssuatårsimavdlune inuiait danskiussut anersåkut
eKilerKuvdlugit sulissutuarsimassane måna taima e-
Kérsimårtigilersimassut Kujåssutigitigalugit, OKautsi-
nilo ilasimavai: „inuit danskiussusermik pigingnig-
tuinarumassut, sorssugtut danskiussuseK igdlersor-
dlugo, tigdluainatigdlo Kitsuainatik, kisiåne umåmik
orKamigdlo danskiuvdluartumik —“.
tamåko erKainiardlugit napassuliaussarssuaK
1853-me nåparneKarsimavoK åipåguanile tyskinit
KaertineKarsimavdlune. kingornale åma nåpamingne-
KarsimavoK månåkutdlo sule atavdlune.
tåssångånlt avangnamut såginaratdlarpugut Ska-
genimukåsavdluta. avKutånile åma sangujorålårat-
dlartariaKåsaugut nunaKarfit ujåkartulårumassagut u-
jåkartulårtariaKaravtigitaoK.
Vejle: tamatuma erKå tupingnapajugtumik alia-
nåissuseKarpoK. Kagtorngit KorKutdlo issikivigeKi-
ssut orpigpagssuagdlit KorKutdlo naussorigsaissut
igdluinik Kungujulåinavigsutut isslkulingnik pinersau-
sersorsimassutdlusoK issigileråine nukingernigssau-
galuaK puiordlugo emarsautaerutdlune Kinerussårta-
riaKalersarpoK. aliånaersårumagåine Grejsdalen, Nør-
reskov, Bybæk, Gyldinghøj, Ørnebjerg Munkebjergi-
lo ornigtariaKarput. kisalo Jelling åma Kångmarne-
KarsinåungilaK tåssanlngmata GormitorKap nuliatalo
Tyrap iliverssue Kagtuniussut Europame ilerfit itsar-
nitsat tamarmik angnerssait ujaragssuarnik agdlang-
nertalingnik mardlungnik kussagsauteKartitaussut. —
Vejle igdlorpagssuaKarfik nangmineK nutårpasig-
suinangajangnik igdloKarpoK, taimailisimavordlo i-
kuatdlaKåtårtarsimavdlunilo nungunerssuaKarfiussar-
simagame. saviminiliorfeKarpoK, ånorågssaliorfeKar-
poK, imiorfeKarpoK, margarinaliorfeKarpoK, KaKorsau-
siorfeKarpoK pulukinutdlo toKoraiveKardlune. kisalo
åma Vejlefjordip ilåne sakiagdlutilingnut perKigsar-
tarfeKarpoK, kalåtdlitdlo perKigsariartordlutik avalag-
tut ilait tåssanltarputaoK.
Horsens: avKutåinarmlngmat unigfigitsiarparput.
åmame takussagssartaKarpoK. igdlorpagssuaKarfiuvoK
pisoKarssuaK, 1100-Karneranile igdlorpagssuaKarfig-
tut pingåruteKartutut ilisimaneKarérpoK. OKalugfeKar-
poK pisorKanik sisamanik atauseK katutdlit oKalug-
fiat. atuarfigssuaKarpOK gymnasiumimik. alutornar-
nerit ilagåt pitdlagkat inåt Karmanik ungaluneKarsi-
massoK sananeKarsimavdlunilo uk. 1847 -56. suliv-
figssuarpagssuitdlo tåssaniputaoK. åmalo Bygholm-
slot Kagtunerdlo Erik Menvedip igdltissårssuakor-
ssuanik igdlukorssuartalik tamånikujortaoK.
tåssångånlt Skanderborg avKutigalugo Silkeborg
tusåmanaKingmat kalålerpagssuitdlo perKigsariartor-
tut Silkeborgip sanatorianltarmata toråglnaKaugut.
taimåitordle åma Danmarkime Kagtunerit portunerssåt