AvangnâmioK - 01.06.1953, Síða 17

nr. 2
AVANGNAM10K’
109
«*■
ukioK måna februar Kåumat autdlartitsiartoK tusarpugut Hollandime kanangner-
sorssutitdlugo imap slnåne sapussuit ulingnerssup aserorsimagai Hollandivdlo nunap
pukitsup ilarssua ulerssuartoK inugpagssuit ajunårutigissanik. åssilissarne takugssåu-
put sapussuit sipisimanere iluarsarniarneKartut ulingnerssuaK migdlisarniardlugo.
isumaKatiglngnermik atausiussusermigdlo ersser-
sitsissuneranut tugdliutdlugo, sujugdlermik tamåna
pissuteKarpoK kiavdlunit ilumortumik oKautigisinåu-
ngingmago, danskit sulissartut peKatigit puiorsima-
gåt, inoKatigit tungaisigut naligititaunigssamut aper-
KutaussoK unaussoK, pissugssåussusermik misigisi-
maneK akissugssåussuserdlo.
danskit sulissartut peKatigit uvdlut ardlåne isu-
ma tåuna Kimåsagaluarpåssuk danskit inoKatigit a-
seroriartulisåput pissutsit tatigissagssaujungnaerdlu-
tik, tamånalo kalåtdlit nunånisaoK malungniukumår-
poK.
taimåitumik åmåtaoK danskit sulissartut kalåt-
dlit nunåne pissutsit pivdlugit oKalugtunut kagdlu-
tariaKarput, Kularingivigparalo kalåtdlit nunåt piv-
dlugo atautsimititat isumaliutigsslssutimingne tikuar-
simangmåssuk kalåtdlit sulissartut akigssarsiaisa su-
livflnilo pissutsit aulajangerneKarnigssåt — kigsauti-
ginartutut issigiumavåt kalåtdlit nunåne peKatigit a-
tautsimlnikut angussaKardluarsinaussut pilersineKar-
nigssånut kajumigsårinigssaK, danskine pissutsit piv-
dlugit påsissat tungavigalugit tamåna pisinaorKuv-
dlugo.
taimåitumik naluneKångi-
laK danskit pissortat Danmarki-
mltut kalåtdlitdlo nunånitut so-
Kutigingnigdlutik tapersersui-
ssumigdlo isumaKardlutik ka-
låtdlit sulissartut tamatuma tu-
ngåtigut ineriartornerat malig-
tariniaråt.
sulissartut peKatigigfiat av-
dla suliagssamut tamatumunga
piukunauteKarnerungilaK, so-
KutigineKarmat. sujunigssame
akigssarsiat åmalo sulivfingme
pissutsit pivdlugit atautsimltar-
nigssat måne kalåtdlit nunåne
sulissartut peKatigit ilagalugit
pissåsassut.
sulissartut peKatigigfiat a-
kigssarsiat pivdlugit oKaloKati-
gingnerne ilaussuinåungilaK,
åmale erKartussissut tungaisi-
gut atortfivoK isumaKatigingi-,
ssutit nåmagsiniarneKarneråne
peKataussartoK, saKitsåunerit
navsuiarneKarnerisigut, åmale
sulisitsissut sulissartutdlo akor-
nåne isumaKatiginginerit pilersimassut suliarineKar-
neratigut.
tillidsmandit, peKatigit OKausigssaKartitait, ag-
ssortutut akunermingne Kinigait akuerissaitdlo avKu-
tigalugit, agssortutut pissutsit taimailiusavdlune pi-
ssutigssaKarnarsorissat pivdlugit måtdlateKarsinåuput.
taima pisinautitauneK soruname igdluinarsiortu-
ngilaK Kanordlo pingåruteKartigilersinaussoK pissute-
KåsaoK, agssortutut suliagssanik KanoK itunik isu-
maKarfigingningnerånik.
danskit sulissartut peKatigit kalåtdlit nunåne su-
lissartunut peKatigiliornigssamik akuerissaussumik
tungaviussugssanik tusardlerumavdlugit nunamut ta-
maunga autdlarsimavunga suliagssap tamatuma Ka-
nimut misigssorneKarnera autdlarneriartordlugo.
tamatumunga tungatitdlugo minitaKarumananga
tailara, autdlartitaunera angalaornera månlnera ta-
marmik samvirkende fagiorbundimit akilerneKartoK,
taimåitumigdlo avdlanut tungåssuteKångitdluinar-
tunga.
tåssa KaerKuneKarsimångilanga autdlarnigssav-
nutdlunit kajumigsårneKarsimananga, autdlarsimavu-
ngale kalåtdlit sulissartut Danmarkimitut ilalerinera-