AvangnâmioK - 01.08.1954, Blaðsíða 9

AVANGNÅMIOK’
177
nr. 1
jornartorsiutigissåka tamaisa erKartorsinåunginavkit
uvavnut åssersfisiutdlunga ima oKardlanga:
påsissara nåpertordlugo imaKa ima oKåsaguma
kukuvatdlåsångilanga: måne Kavdlunåt nunåne per-
Kigsartugut 25-nit 35-it tikitdlugit ukioKartugut amer-
dlaKaugut. ajoraluaKaordle taima utorKåungitsigaluta
ilagut ikigtunguåinait Kavdlunåtut påsingnigsinaung-
mata. sulilo ikingnerussut OKalugsinauvdlutik. tamanit-
dle ajorneruvoK uvagut amerdlaKaluta påserusutara-
luavtinut piginåussuseKångitdluinaravta. tåssame ki-
sime uvdlut ilåne ilungersunartaraluartoK sualung-
mik OKalugteKångitsune suliaritisimavdlune. encar-
sautigingitsornerme ajornartaKingmat. tamatumunå-
kut påsinarpoK atuartitaunivta KanoK angnikitsigisi-
måssusia sualungmik asimioKarfingmiussuvtinut. Ka-
Kugumutdlunlme amigautaujungnaernaviångilaK nu-
navtinik kalåleKativtinigdlo sulisstississugssaK.
neriutigisavarale sianitsup oKausé sianisumit
tapersersorneKåsassut pitsauningordlugit. atuartug-
ssatdlo kikugaluartut ikingutingnersumik inuvdlua-
ritse.
Ole Johnsen, Skørping sanatoriet
Skørping.
tapersiussaK.
avisime „AvangnåmioK“me februar nr. 2— 1954
agdlagaussut mardluk: „puissip niaKua", åma: „su-
lisinauneK pissariaKarpOK“, nuånaringåravkit Kavsi-
nik uternerpåka agdlagtut silatorpaloKissumik Kåu-
marsainermut suleKatauvdluartutut påsisorigavkit.
taperserneKarérsimagaluarpatalunit (tapersernia-
riaKartutume issigigavkit), uvangåtaoK ajukukaluardlu-
nga agdlagaKalårumavunga naKiterneKarumåsagpat,
akerdliussoKarsimåsagpat isumaKatausinåunginama.
KåumarsainiaKatigime isumaKatigissorssfigavkit, nauk
taimåitunut ilausinåungikaluardlunga atuarumatuvdlu-
ngale. nalungikaluarpara åiparlnik ardlaligssuarnik
taimåitoKarsinaussoK måne kalåtdlit nunåne. sulile
taimåitut amerdlanerussariaKarput. imlsugtutaoK a-
merdlasut taimåitariaKaraluarput, (tåssa Kåumarsai-
nermut suleKataussut). inusugtume måna tamalånik
allkutaKalernermit tamatumunga suleKatåungipatdlå-
lerput.
tauva KuleKutaK: sujugdlermik „puissip mama."
puissivmiuna niaKua nuitsfvdlugo pisanganartorujug-
ssuaK.. sordlume Dalagere agdlagtoK, tamanime ator-
figssaKaKigame. sulime månåkut Kajåinåungikaluanit
piniarneKartorujugssuvoK. kisiåne måna angatdlatit
såkugissait pissuvdlutik tikerKåmit nalåne, tåssa pu-
jortulérKanik malerssornerme kivioraisitsinerssuaK tu-
sartardlugo mamianaraluaKaoK, avdlatutdle ajornar-
sivdlune. sujulerssuavtame angatdlatåinit avdlauga-
luaxigamik nipiliortukasiugivdlutigdlo anordlersumilo
puissiniutigalugit atorsinaunatik, nauk sujulerssuavta
anore piniarfigiumanerussaråt. ilumume nunavtine
Kåinatut sanavdluagkatut pitsautigissumik piniuteKar-
sinåungilaK. taimaingmatdlo piniardluartut amiåkuisa
sule igdlersorumagaluarpåt, åmalume piniartungika-
luit Atuagagdliutitigut agdlagtartut sule atorneKar-
nigsså kajumigsårutigissaraluarpåt. unale uvanga i-
sumaliutigissartagara sarKumilårusugkaluarpara, pui-
ssip niaKuanik agdlagtup Kåinamik piniarneK nungu-
tiniardlugo isumaKarunångilaK, unale pivå: amigssai-
leKineK pivdlugo Kåinamik piniarnermut sapilersut
eKiasugtutdlo aulisarnermut avdlanutdlunit iluanår-
fiusinaussunut kåmagtoramigit; åmalo silarssuarmiut
avdlat takujumassaKingmåssuk kalåtdlitdlo åssutait
åssiliumassaKalugit. agdlåtdlume atarKinartorssuit
kungikut tikerårmata kalåtdlit åssutåinik pussugka-
nigdlo angutit pikorigsut suliåinik imarmiunit pissu-
nik nuånårutigeKissåinik tunisinauvdlugit. tamåkume
kalåliussusermut ilisarnautauvdluarmata.
unale pivara: tamåko taissama nungutsailineKarnig-
ssait pissariaKavigsutut issigissaravko. issigtormiuv-
dlunime pingårtumik ukiume OKortunik atissaKarnig-
ssaK pissariaKaKingmat, gigtipalårssuaK ajoKutaoKi-
ssok pitsailiorneKarsinaorKUvdlugo åmame nakorsa-
gagssåungitsupajungmat. åmalume måna pivdlugo
danskit amérikarmiutdlo atissautait ilåne OKortorssuit
akisoKissut, sule kalåtdlinut pitsfinerussunut aker-
ssue KaKissåungikatdlarmata, nauk pilerinartorssusi-
magaluartut. kalåliviuvdlunile silarssuarmiut avdlat
atissautait atusavdlugit taKagsinarineKartarmata, (ig-
torutigineKartarmata).
tauva KuleKiitap åipå. „sulisinauneK pissaria-
KarpoK.1' åma normume tåssane februarime agdlagau-
ssok. tåunåtaoK agdlagaK asigssugagssåungivigpoK.
uvanga ningiut peKatigtt suliait naluvdluinaraluarpåka
(angutårssugamame) atuarumatunivnutdlo pissutiga
imaingmat: silarssuaK tamåt KanoK ingerdlaneranik på-
sissaKarfigiumavdlugo pingårtumik kalåtdlit nunåt.
agdlagkat taima isumaliutigivdluagautigissut, agsut
taperserusugtaraluaravkit, ajukutuåinardlungale. må-
ssåkutdle sulisinaujungnaeraluardlunga avdla allku-
tariungnaeravko atuarneK, nauk inunivne tamalånik
suliaKangårtarsimagaluardlunga, sulisinåussutsivdlo
iluaKutåussusia misigivdluinarérsimavdlugo. tåussu-
ma agdlagkap ilumuvigsup tamanit atuarneKardlune
påsivdluarneKarnigsså, åmalume suninigsså iluaKu-
tauvdluarsinaussoK kigsautigissariaKaKingmat. Kula-
riumångilara anånaussut arnånguanik perorsagagdlit
„ningiutdlo peKatigtt" iluaKutigivdluarsinaungmåssuk
agdlagaK atuardluarsimaguniko.
Mette Dalagerip agdlagkamine taiugai ilumordlui-
naramik sordlo imåitoK: „sulineK naviattångilaK". u-
vanga akivunga: ilumut oKarputit. sordlo måna er-
Kaiguvtigo: sujuligut silagssoringåramik piliartartor-
ssfivdlutigdlo pilianut Kimatulivingnut torKortarpait
nalunaerssorérdlugit ukiutdlarpat perdlulingmik piniar-
nikut perdlugsiulerunik, imalunit piniagagssardliu-
lerunik atugagssatik. imalo aulajangersarérdlugit: å-
juko Kåumåme tåssane atugagssagut „ilailo ilångut-
dlugit". martserssuardlume angnerussumik pigssi-