AvangnâmioK - 01.10.1954, Blaðsíða 14

230
AVANGNÅMIOK’
nr. 2
ne isumatut sule amiåkoKarmata — sumik nutau-
ssumik sarKumersoKartitdlugo uisåtdlångitsortoKarneK
ajoraluarpoK, perKigsumigdle isumaliorsinauneK sivi-
sorssuarmik sungiusarneKarsimångitsoK pissutigalu-
go Inuit sumut navsuiardluarneKångitsumut akueri-
lertorslnaussarput, nauk påsivdluarsimaguniko taima
akuerilertusångikaluarunardlutik, una nutåK OKaltise-
rineKartartitdlugo tusartarérsimagaluaruniko.
suna nutåK iluaKutåusangåtitaK nåmagsiumagåi-
ne navsuiåsavdlugo okausigssat [sipårtariaKarunångit-
dlat, OKauserissat oKaluserissardlo påsinardluarpata
årna Inuit nangmingneK erKarsautigssarsivfigssauv-
dluartunik oKauseKaleriatårsinaungmata. tåssamiuna
sineriangmiussugut sujulivta kinguåringmatigut ta-
mangajagdluinavta perKigsumik tupatdlagåungitsu-
migdlo isumaliulertoriarneK ajorajugtugut, pissuseK
sungiusimalersimassarput taimaingmat. påsitineKar-
dluaruvtale åmalisaoK ilåne oKautsinik isumatunik
OKarsinaussoKartarpugut.
ukiune Hans Egedep Grønlandimut pineramt
1910-p tungånut Grønland nunanit ingmingnut i-
ngerdlatitunik inulingnit ungasemoK. taimane nu-
narssuarne avdlane KanoK pissartut tusåmångeKalu-
gitdlo naloKågut. nunarKatigut Danmarkimitarsima-
ssut inuit danskit nålagkersuinikut KanoK ingerdla-
titaunerat pivdlugo tusarfiussångitdlat tamåkua piv-
dlugit sigssuigaKartarsimagunångingmata. åma tai-
mane Grønlandime KanoK ingerdlatitaunerput måne
Inuit erKartusanagulo igpigingitdluinarpåt, tamånalu-
me pivdlugo OKartoKarsimåsagaluarpat oKausé nå-
lagkersuissunit soKutigineKåsagunångitdluinarput.
danskit nunavtine atorfeKaraluartut palasiungitsut
nakorsåungitsutdlo danskinit måna tikiutalersunit ni-
påineruvdluinarput inunerup ilungersunartuinik er-
Kartuisitdlugit tusarfigssåungitdlutnartut.
sorssungnerssuardle sujugdleK 1914 autdlartisi-
mavdlune 1918 soraermat kingorna nunarssuarnit
avdlanit tusagagssanut siutigut angmanerulerput
pisimassunik tusartaleravta, tamåkualo åma uvagut
nangmineK aperKutigissaleravtigik.
sorssungnerssuvdle kingugdliup 1940-me aut-
dlarnerdlune 1945-me soraersup atatitdlune ekérsa-
vigsoraluarpåtigut; erKigsinerdle nagdliungmat åsit
ilerKunguarput kingumut tiguvarput amerdlanerssa-
gut siningajålermata ilarpagssuagutdlo pissorssuit i-
lårdlugit KanoK iliorusuleKingmata agdlåt Grønlandi-
me Inuit tungmerKane sordlermissusiat puiordlugu-
Iusok. åmame avativtinit kåmagtorneKalernerput tå-
ssångåinatalårmat.
ukiune kingugdlerne ikigtoralånguinarne sug-
dlugissagssåungitsumik danskinit åtavigissavtinit su-
jumut kåmagtorneKalerpugut, ilame ukiune måku-
nanerpiaK ingassangajagdluinartumik. taimaingmat
tupingnångilaK ikingitsut angumangniarneK sapiu-
ssarmata. arrinerulårtumik — kisiånime Kangatut
arritsigingitsumik pinata ingerdlatineKaraluaruvta
ilauvdluarnerusinaugaluarpugut.
inuiait sujumukardluarsimassut akiinermingne
KanoK pissarnere uvavtinut nutauvdluinartut måna
tusakulåleKågut, miserratigssåungitsumik påsivdluar-
nagit sunersut Kanordlo ingerdlatagssaunersut. nuå-
nårtorissarssordlunilo pissarneK åma inugpagssuit i-
lerKoriniartarpåt ilåne iluaKutigalugo ilånilo Kuianau-
tiglnardlugo. taimailiornikutdle nålagkersorneKarniv-
tigut ingerdlatitaunerput akornusisaguvtigo tamavti-
nut iluåsångitdluinarpoK.
taimaingmat Peter Nielsenip, Nungmiup, „ka-
låtdlit-nunåne Fremskridtspartip pilersineKarnera“nik
agdlagå (takuk AvangnåmioK april nr. 1-1954) atua-
ravko neriugsimagaluarpunga, kingunerilerpat tamå-
na pivdlugo ardlånit Avangnåmiumut ilångutugssa-
mik tigussaKarumårdlunga. sumigdle Kinarpatdlagto-
KångitsoK ukiåinalitdlarmat, tainåna pivdlugo uvanga
isumaga mauna nalunaerpara nålagkersuineK piv-
dlugo utersigissalingnut atuarKuvdlugo.
ukiut hundredingajait matuma sujornatigut pår-
ssissoKarneK pivdlugo perKiissutit „aulajangersagau-
gatdlartut“nik taineKartut atulersitaunerånit måna ti-
kitdlugo miserratigssåungitsumik nålagkersorneKar-
nivta KanoK ingerdlatitariaKarneranik påsissaKarpat-
dlårsimångilagut puissåinarnik -ngajagdlutnarnik inu-
ssutigssarsiuteKarnerput tamånalo pivdlugo niorKu-
tigssianik tunissakipatdlårnerput erKarsautigssanik
angnertujånik tum'ssuteKarneK ajormat inuitdlo ta-
mardluinangajanginik atuarfikut anersåp plnik i-
måipoK Kanermut tugtugssåungitsunik — iliniarti-
taunerat angnikitsoralångfingmat utersigineKangårna-
nilo. kisitsissarneK isumaliutit tugdlerigsarnigssånut
sungiusautauvdluartflssoK nalugavtigo, månalume ti-
kitdlugo sule sapiussardlugo.
ukiut 1900-t autdlartisimalerneråne palase dan-
skiussoK C. W. Schultz-Lorentzen Grønlandime Kåu-
marsaivdlune sulilermat tårsiornivtine KaumassoK a-
vativtigut tåkutilerpoK. tåussuma pårssissut suatdla-
ngårnatik sivisorssuarmik atasimassut nalujungnaer-
silerpai inungnit Kinigausimagamik KanoK sulisassut.
nunavdlo nålagai ilungersorfigilerdlugit pårssissunik
nåkutigingnigdluinarnigssånik. ilungersortarsimaKaoK