AvangnâmioK - 01.10.1954, Síða 18

234
AV AN G NÅMI OK’
put ånaivdluinåsagaluarparput socialdemokratisk parti
kisiat isumavdlutigssarilerdlugo.
ajungilaK danskit pissusé matuma kingornamut
akornavtine pissusiulerstnaujumårtut avisitigut nuna-
Karfingnilunit sunre tamåne erKartorneKartarpata ag-
ssortussutigssatutdlunit oKatdlisigineKartarpata. kisiå-
ne Grønlandip inuvé politik pivdlugo sule påsissa-
Kardlualeriångitsut akornavtine partiliorniarssarileré-
ruvta „inutigssarsiortut sulissartutdlo kalåtdlit-nunåne
landsrådime irigmlkut Kinigkamingnik ilaussortaKaler-
nigssåt“ angujumavdlugo, tauva nalunångilaK Kinig-
kat taimåitut inuit avdlat avdlatui inutigssarsiuteKar-
tut piumassait nangmineK piumassaniitut landsrådit
atautsimineråne igdlersornaviångikait pingårtumik i-
sumaKarunik ingmingnut KaKiatdlautigssåungitsumik
pissuseKartut.
åmame susaugut nunavtine parté atausinavig-
ssuaK danskit Inuitdlo ilångiissorfigigaluaruvtigo. på-
sinardluarpoK Danmarkime inuit partikutårtut pivdlu-
git partit tamåkua akunermingne kigdlinge Grøn-
landime ardlåinavtalunit sule påsislmångikait.
statsminister Hans Hedtoft 1948-me Grønlandi-
me tikerårame OKautigisimasså „kalåtdlit iriunerata
KagfagsarneKarnigsså" danskit inuiait tamarmik kig-
sautigigåt, ilumut taimåipoK, uvangalo aussaK tamå-
na Danmarkimikama danskinit påsivdluarpara. piu-
massaK taima ajungitsigissoK uvagut måne Kujåssu-
tigalugo ilagsivdluartariaRarparput; kisiåne isumaKå-
ngilanga nåmagsinigssåt angujumaguvtigo partilior-
Kårdluta pissariaKåsassoK. danskit inuiait tuniukuma-
ssåt kajumigdluta isumaKatigigdlutalo ilagsissariaKar-
parput iluaKutigisagavtigo.
Grønlandip inuisa Kåumarsagaunigssånut sule-
Kataujumavugut inusugtut pingårdlugit pikorigsaru-
mavdlugit, Peter Nielsen taima oKarpoK piumassar-
put erKorKfnårdlugo, kisiånimiåsit tåssa aningaussat
tamatumunga atortugssat ajornaKutaussåinåsåput a-
merdliatdlåsanatigdlo fremskridtsparti imalunft avdla
pingorsimalisagaluarpat.
nalungfkaluaKåra åssiglngitsumik inutigssarsior-
fit nunavtine ardlalikasfngorérsut, kisiåne nunap inue
sule ikigpatdlårtut partilersusavdlugit iluaKutausinåu-
ngilaK. ukiut ingerdlaneråne politik pivdlugo Kåu-
maissaKarnerulernigssarput perKårtarianarparput ta-
matuma partéKarnigssap pissariaKarnigsså kinguneriu-
mårsinåusagpago.
angutit arnatdlunit slkissårtut nunaKatimigdlo
nunaKarfingme atausTnåungitsume inutigssarsiutit Ka-
noK ingerdlåneKarnerånik sigssuersut landsrådinut
nr. 2
ilaussugssatut KinerneKarsfnåuput. inuitdle tamatu-
munga piukunarsfnaugaluartut nipåipatdlårnerssuat
Kinersissartutdlo nangminigssarsiorumatussusiat pi-
ssutiginardlugit landsrådinut Kinigaussartut ilait tu-
påtdlavigdlutik misigissarput sunauvfa inutigssarsior-
tut åssiglngitsut sujunigssåt landsrådime oKaluserer-
Kuvdlugo Kinigausimavdlutik.
partilersfltdlugo inunialfsaguvta aulisartut pi-
niartutdlo amerdlanerssåuput, avdlatutdlo inutigssar-
siuteKartut nuiiertorsfnåusångitdlat tauva. tamåkuale
tamarmik iluaKutåussusertik nåpertordlugo ingerdlå-
niartariaKarput landsråditdlo atautsimineråne OKalUf
serineKåsagunik åssigingtnik igdlersortariaKåsavdlu-
tik piumassait atortugssat aningaussakitdliorneruvdlo
akornuteKartlsångigpatigik.
åssiglngitsumik inutigssarsiuteKartut nunavtinl-
tut foreningit iluamik årKigssutdluarnigssartik soku-
tigerKuvdlugo norKaivigineKårnigssåt KåumaissaKa-
riartornigssåtdlo pissariaKardlufnarpoK; tåssa tamå-
korpiait KaKtigo nunavtine partiKarnigssamut autdlar-
Kautigssauvdluinarmata. tamåkuko politikimik Kåu-
maissaKal.erunik partiKarnigssaK pilersitagssåt, ukior-
månåungitsoK, kisiåne ilaussortatik amerdligpata ing-
mingnutdlo ingerdlatinertik årKigssorérsimaleruniko
pinguakulugtut soKutauvdluångitsututdlo isumaKarfi-
giungnaerdlugo.
nålagkersugaunivta ingerdlatineKarneranut aitsåt
ilumorutdlugo suleKataunialerpugut. taimåitumik i<i-
nigaorusungnerinaK patsisigalugo pissariaKångikat-
dlartunik sujiinersuteKarnavérsåtsiaratdlartariarunar-
pugut nålagkersuinerdle sujunigssavtlnik årKigssui-
ssok KanoK ingerdlatineKartoK alapernaisernerugat-
dlartariaKarunarparput.
Grønland
pisimassunik itsarnitsanik OKalugpalågssartaKå-
ngitsungikaluaKiss'OK tamåkua akornavtine ilisimane-
Kardluartungingmata inuitdlo ilarpagssuinit utersigine-
Kartorsstingingmata amerdlanerssarssuavta naluvait,
mérKatdlunlme atuarfingne Grønlands historiamik a-
tuartineKartaraluartut OKalugtuarfigineKarneK ajordlui-
narput sut Grønlandime KangarssuaK pissarsimassut.
Inuit avdlanit tamanit sujugdliuvdlutik tatnaunga
nunasisimagunartut agdlangneK nalusimangmåssuk
pisimassut erKaimassatik kingulimingnut oKautigl-
nartarsimavdlugit, tamåkunfnga erKaimassaKartut nu-
ngusimalerångata pisimassut Kanganisaunerussut