Atuagagdliutit - 01.07.1948, Page 10

154
nr. 13
ATUAGAGDL1UTIT
hoep tunitdlåussornera misigssortitdlugo nalu-
jungnaerpara arnaK inusugtoK atauseK sapåtip
akunerisa mardlugsunguit atuneråne angutinit
åssiglngitsunit 8-nit atorneKarsimassoK, avdlå-
taoK tåussuma åssingajai tåukunångalumt ajor-
nerussut navssågssåuput. plssutsit taima ftut
ima oKautiginartariaKarput: sualugtorssuarmik
maujungnartuliornerit. inungnik taima ftunik —
arnanik angutinigdlo — akunivsfne ilaKartitdluse
silagtorsfnåungitsunik silagtorumångitsunigdlo
inuiaKatigigtutdlo inoKatausfnåungitsunik inug-
tutdlo avdlatut inusfnåungitsunik tauva syfdisip
ajornångivigsumik kalåtdlit nunåt tigussarfsavå.
tamatumalo kingunere sordlo oKautigineKarér-
sok gonorrhoep kingunerinit tusintileriardlutik
ajornerusåput. nakorsat inungnut taima ftunut
pårssissukuluginarsmåungitdlat, tåssame nåpauti-
palåjungitsunik avdlanik nakorsat suliagssaKa-
Kingmata. pingårtumik ilivse nangmineK ingmiv-
sfnut ikiortariaKarpuse suliagssardlo ilivse nang-
mineK ilungersordluse suliariniardlugo ingmivsf-
nutdlo pårivdluardluse.
erKaimaniarsiuk inuiaKatigingnerme sumilu-
nit åiparingneK ilaKutaritdlo tungaviungmata ata-
titsissuvdlutik. kalåtdlit nunåt sujumukalerfmg-
mipoK, kalåtdlitdlo inuiait avdlat åssiginiardlugit
sujumukardlualerput. nåpautipiloKarnigssamut
ersinerfnaup nalingfnaK atoKatigigtarnerit mig-
dlisfnaviångilai, ilerKoringnigssardlo pivdlugo
inatsisit inuiaKatiglngne kfkunilunit toringajagtu-
ne atortdssut malingniagagssåuput, kalåtdlitdlo
nunånfsaoK inukitsume tamåko malingniartaria-
Karput.
sordlulo påserlsagigse pissariaKaKaoK kialu-
mt syfdisimik napautenalersup erngerdlufnardlu-
ne nakorsartilernigsså. tunitdlaisfnaussoK atau-
seK månérérsimassoK ilisimaneKalersoK tåssa
Karoline Jonathansen Kangerdluarssugssuarmio.
sujornatigut nalunaerutigisimavara kinalunit ar-
namik tåussumfnga ilaKarsimassoK misigssortf-
kiartorKuvdlugo. nalunaertoKarsimångilaK, ta-
månalo KujanåinarpoK ilumut arnaK tåuna kia-
lunit ilagisimångigpago. taimailiortoKarsimåsaga-
luarpatdle måna kingumut oKautigendsavara:
kisiåne ilagineKarsimagpat ilungersordlunga Kf-
nuvigåvse ingmivsfnut pivdluse amalo nunarKa-
tise tamaisa pivdlugit erngerdluse misigssortfkiar-
torKuvdluse. oKautigissara tåuna kikunutdlunft
tungavoK atoKatigmgnermut pisåtamikut kilerne-
Kartunut angmassoKartunutdlunit, Kinersinigdlu-
nit putdlagtitsissunut aniortunutdlunit imalunit
nalunaerKutaussunik avdlanik mana tusarigkav-
sfnik malugissaKartunut.
erKaimaniarsiuk, misigssortfneK kångunartu-
ngilaK, kalåleKatinutdle inuiaKatigmgnermutdlo
tamarmut ajortuliorneruvoK tunitdlagausimaneK
ilimagigaluardlugo misigssortfkiarsimångfkåine.
Danmarkime.
Savalingmiune nålagkersuinermut tungassu-
tigut nangminerssornerulernigssaK inatsissartune
isumaKatiglssutigineKarérdlune inatsisfngormat
avdlångortiterinigssame pissariaKartut Savaling-
miormiut nålagkersuinerme pissortåinut oKalo-
Katigissutigiartordlugit ministerit ilåt Vilh. Buhi
ministereKarfingnilo atorfigdlit Kutdliussut ilåt
Andreas Møller Kåumat migssiliordlugo Savaling-
miuniput, pingårtumik ukiune nagdliutugssane
Danmarkip Savalingmiutdlo ingmingnut sukut
atåssuteKarnigssait aulajangersåissutiginiardlugit.
rusit danskitdlo niuveKatigingnigssamik Julip
autdlartfneranit atulersugssamik isumaKatigissu-
teKarput Kaumatinilo 18-ne 160 mil. kruninik
naleKartut ingmingnut niuveKatiglssutigisavdlugit.
— amåtaoK Italia niuveKatigfsavdlugo isumaKa-
tigissuteKarfigineKarpoK 120 mil. kruninik nale-
Kartugssanik. — Ruslandip pingårtumik puneK
niorKutigssiatdlo åssigingitsut kisalo umiarssuit
pisiariniarpai ilåtigut Kissungnik taorteKartfsav-
dlugit. Italiamit pingårtumik aulisagkat orssu-
giagdlo pisiariniarneKarput Danmarkivdlo Italia-
mit pisiagssaisa ånoråmernit ilagfsavai.
karrit, kartotilit nautitatdlo infitigssat avdlat
aussaK måna pigssarsivfigivdluangårnigssåt ilima-
narpoK katerssuinerdlo Julip KerKata kingunfngua-
gut autdlarnfsavdlune. tamåna pivdlugo igfiat
KaKortuliat pisiagssautitaussut agdlineKarnigssåt
nålagkersuissut ilimasårutigåt.
Danmarkime rødekorsit danskit nakorsåinut
svenskinit norskinitdlo ikiorserneKardlutik ukiu-
ne mardlungne Europame nunane åssigingitsune
mérKat inusugtutdlo 40 miliunigdlit tuberkulose-
Karnerånik misigssortfniarpait. aningaussat atu-
gagssat 10—12 miliåneKartut inungnut tunfssuti-