Atuagagdliutit - 01.04.1951, Síða 2

38
ATUAGAGDLIUTIT
nr. 7—12
nit suliarineKåsåput, neriugpugutdlo 1952-me au-
ssartinago atortulerumårtut. pinerdlugtuliorsima-
neK pivdlugo inatsisit Danmarkime pitdlaissar-
nigssamik inatsisinik taineKartartunut naleritu-
put, imaKardlutigdlo pinerdlugtuliornernut åssi-
gingitsunut navsuiautinik amalo aula j angersag-
kanik uniorKutitsisimassnt KanoK pineKartarnig-
ssait pivdlugit. erKartussissarnerme inatsisigssat
pinerdlugtuliornernilo inatsisigssat tamåkuninga
påsisimangnigdluartunit pendgsårtumik suliari-
neKarput kalåtdlitdlo landsrådinit akuerineKar-
dlutik.
aperKut 2: tusarnårtut naitsumik oKalug-
tutilårsinauvigit sukut erKartussissarneK måna-
mut atortoK nutåmigdlo årKigssussineK åssigingl-
ssuteKartut, nutåmigdlo årKigssussineK månamut
atortussumit nunane avdlane erKartussissarnerit
åssigineruneråt ?
a k i s s u t 2: åp, kalåtdlit nunåta nunasiau-
lerKårneranitdle erKartussissoKarnerit ni ar dl u-
ssut atortujuarsimåput, tåssa nålagkat (inspek-
tørit) kingornalo landsfogedit — Avangnåne Ku-
jatånilo nunap nålagkersorneKarneranut suju-
lerssuissunermik saniatigut — Kavdlunånut er-
Kartussissuput ericartussissårdlutigdlo Kavdlu-
nåt pissarnerat maligdluinardlugo. niuvernerme
atorfeKartut kingornalo erKartussissut kalåtdlit
nunane inuinarnik sungiusarsimångitsunik sule-
KateKartut måssåkutdlo sysselretit inungnik ka-
låtdlit inatsisåinut atassunik erKartussissarput.
pissutsit nutångorsarneKarnerånut ilagititdlugo
kalåtdlit nunåta kitåta nålagkersorneKarnera ta-
marme måssåkut landshøvdingimut Nungmitu-
mut tungatineKalerpoK. aussamut landsrådimut
atautsimut Kitå tamarmut atortugssamik Kinersi-
ncKåsaoK. erKartussissoKarnerup tungåtigut pi-
ssutsinik nutångorsainerup kingunerisavå syssel-
retit kingorårtait: erKartussissut mingnerit kalåt-
dlitdlo nunane erKartussissut Kutdlersåt Nxing-
mitoK oKautigineKarérsumik nålagkersuissunut
avdlanut åtaveKartugssaunatigdlo atorungnaer-
sitagssaujungnåisangmata (avdlanik Kutdlersa-
Kåsångingmata). kalåtdlit nunane pissutsit tai-
mailivdlutik nålagauvfingne nangminerssortu-
ne inugtaussut peKatauneratigut nålagkersorne-
Kartune Europame Amerikamilunit pissutsinut
åssinguneru j ugssuångorput. nålagauvfingne
nangminerssortune ilerKussarpoK nålagkersui-
ssoKartardlune pingasunik åssigingitsunik tamar-
mik ingmikut suliagssaKartineKartunik, tåssa:
inatsissartoKarpiit inuit tamarmik Kinigåinik
(tåssuna kalåtdlit nunane danskit inatsissartuinik
ilåtigutdlo åma landsrådinik). — nålagkersui-
ssoKarput inatsisinik maleruarKussanigdlo avdla-
nik inugtaussut sivnissortaisa isumaKatigissutigi-
ssåinik atulersitsissugssanik (kalåtdlit nunåta
tungåtigut statsministériamik atautsimutdlo nå-
lagkersuissoKarnermik nutåmik landshøvdingi-
mik pissortaKartumik), — kisalo erKartussisso-
Ktirput nålagkersuissut avdlat åtaviginagit inuit
isumaKatigingissuteKarångata sumik erKortug-
ssamilc aulaj angissartunik, imalunit inungmik
pitdlagagssångomussissoKarångat inuiaKatigit
inatsisåinik uniorKutitsisimanera pissutigalugo
erKartussissartunik.
avdlångortitsinigssardlo månåkut nåmag-
sineKartugssaK imåingilaK kalåtdlit nunane
sujunigssame erKartussissut avdlanik åtave-
Karnatik ingmikordluinalisassut, kisiåne åma su-
le inugpagssuit pingårtinerusinaussåinik, tåssa
erKartussissut nutåt inungnut tamanut månitu-
nut, kalåtdlinut Kavdlunånutdlo, lamarmiussu-
mik atortusåput.
aperKut 3: tamanut åssigingmik åma
nangminerssordluinartoK, tåssa erKartussivit ili-
sarnaKutigssåt, tåssalo ukiune 200-ne ilerKusima-
ssunut avdlångortitsissungmat, uvdlunik nutånik
pilersitsissutut imalunit ingerdlautsimik avdlå-
ngortitsissutut OKautigisavdlugit ingassåussineru-
ngilait. — erKartussivime tåuko erKartussiner-
mingne suna naj oi’Kutarissåsavåt, Kavdlunåt inat-
sisait imalunit Kangale kalåtdlit nunåne erKartu-
ssissarnerit — imaKalunit avdlauvdluinartunik
naj orivutaKartåsåpat ?
ak issut 3: soruname nalornissorvdigssa-
KartåsagaluarpoK, pissusilersox-nigssavdle tungå-
tigut akissutaussariaKarpoK una: soruname tama-
nit sujugdliutdlugit inatsisit nalunaerutitdlo
akuerineKardlutik kalåtdlit nunåne atulersitau-
simassut maleruarneKåsåput. agdlagsimassunik
maleruagagssaKångikångat kalåtdlit ilerKorissar-
tagait sule atorneKartartut nåpertordlugit erKar-
tussissariaKarput. tamåkuningalo åma malerua-
gagssaKångikångat, sordlo erKartussissut misig-
ssorniagagssåinik atortugssanik nutålianik, nu-
naKarfit agdlisiniarneKarnerinik avdlanigdlo
ajornakusorutigssaKalersimanera pissutigalugo,