Atuagagdliutit - 21.05.1953, Blaðsíða 2

178
ATUAGAGDLIUTIT — GRØNLANDSPOSTEN
nr. 11
inérakavsauvdlunga Nanortalingme ilitsorilitdlarpu-
nga niuvertugssaK, ilaKutai kisalo nåparsimassunik pår-
ssissok kisisa Kavdlunårtåralugit. akugtuvatdlångitsu-
mik Kavdlunåt avdlat, nakorsaic atuarfingnigdlo misig-
ssuissoK K’aKortumit kisalo nunap åssiliordlutik anga-
lassut Nanortalingmut tikitsiararaut. pujortulérKap aku-
laussalingmik augpalårtoKartup erssertarnera uvdloK
måna tikitdlugo puiorneK ajorpara. nunaKarfiup inui-
sa amerdlanersait — mingnerungitsumigdlo' mérieat
peridgsut tamarmik -— sigssiugkamut katerssutarpugut
issigingnårdlugulo nunaKarfiup „akimanertai“sa nunar-
Katimingnik tikitdluarKUssinerat oKautsit påsisinåu-
ngitdluinagkavut atordlugit.
niuvertugssaK niuvertugssaKarfingme sulianik ta-
manik sujulerssuissuvoK, nåparsimassunik pårssissoK
nåparsimavingme; atuarfingnik misigssuissoK atuarfiup
ingerdlatineKarneranik nåkutigingnigtuvoii; kisalo nu-
nap åssiliordlutik angalassut Nanortalingmut tikitsiar-
tarput kalåtdlinik nangmagtugssanik imalunit Kissung-
nik nalunaeKutsersutinik tigumiardlutik usserarfigi-
neuarsivdlutik nikorfassartugssanik ikiortigssarsiordlu-
tik.
takussartagkat tamåko pis'sutigalugit tupiginagag-
ssåungitsumik mérautitdlunga Kavdlunåt inugtut uvav-
tiningarnit akimanerussutut issigilersimagaluarpåka.
isumaliortarsimavunga Kavdlunåt tamåkerdlutik suju-
lcrssuissusoralugit erKarsautigilårnago Danmarkime na-
linginaussunik sulissartoitartariaKartoic. tamåssåuput
Kavdlunåt tungånit malugissåka sujugdlerpåt.
taimaitdlunga uvdlut ilåne erssuserdlunga „pala-
sikut imiat“nut imertartitdlunga palase Kåle nåperatar-
para. angussuait tåuna mérKat ikingutaisa pitsau-
nerssåt kinaiearpoit månarpiaii pisimassumik erssersit-
siuartumik. inutitdlunga puiornaviångilåka atuarfingme
Morsasimik Aperåmik Jisusivdlunit iniingorneranik
OKalugtuartarnere. åmåkulo issérarpagssuit sut lamai-
sa puiordlugit uerulordlutik naterme oKalutigalune tu-
nuporssortardlune uteKåtårnera kisiat nåkutigigåt. kia-
me taima llerutasérssuaK „ånåussissunguaK“inik toieut-
siniarsimagaluartoK kamautinginérpå? tåssane takusi-
nauvarput atuartitsissup suliaminut tuniutdluarsimassup
mérånguanut pingitsussunut tatigingnigtuåinartunutdlo
sunisinaunera KanoK angitigissoK. nuånårtuåinardluta-
le palase atuarfingmékatigissarsimångilarput; erKaimå-
juarparåtaoK KanoK nipatånguaicarata nakalatsissartu-
gut kinardlo kukussumik iliorsimanivtfnik perKigsimi-
lersitsissoK Kigsimitsiartardlugo. kingugdleK tåuna mi-
sigigajungnerussarparput ukiåkut nunarput tingmiårKat
piarainik tingmeralårluinångortitdlugo. ilarne inup
nangmineK inunerminit iliniarsinaussai amerdlaiiaut.
uvanga nangmineK nuånårdlunga Kujaniartuinarpunga
ilåne mérånguatut avdlatutaoK piarångusimagaina si-
larssup kåpialanartorpagssuinit pakatsinartorpagssui-
nitdlo sule nungutdlartincKarnanga. .... palase ikiorti-
gissailo isumersimåput K’aKortumut efterskolemut aut-
dlartikumavdlunga. taimanikut nuånårnera aitsåt na-
ligssarsivara ukiut 7 Kångiungmata nalunaerfigineKara-
ma Danmarkimut autdlarsinautitaussunga iliniarivigkiar-
tusavdlunga.
ukiut 7 ingerdlarérsimåput. taimaitdlunga inusug-
torpagssuit nunavta sineriainit åssigingitsunit pissut
ilisarisimalersimavåka, nunarKatit Tunumérsut Kitå-
nérsutdlo ilåne Kuiasårnerinåungitsumik nunavta må-
na pissusianik oKaloKatige'rérsimavdlugit. iluagtitsigat-
dlardlunga aussat tugdlerit mardluk nunarieativtinit
nuånarineKardluartoK ilisimatoit Chr. Vibe ilagalugo
Nanortagdlup Nugssuvdlo akornat ilisarisimassartårfigi-
simavara nunavta uvdlunik atorérsimassainik atorumå-
gagssainigdlo oKaloKatigissarsimassavnik. sordlume
inuit tamåkerdlutigdlusoK sorssungnerup alåne pisima-
ssunit sunerneKarsimassut. nåpitat ilait neriungnermik
imerneKarsimåputdlusoK uvdlutdlo nagdliukalugtualer-
sut nuånårnermik isumavdluarnermigdlo tikitdluarKuv-
dlugit, ilaitdle ang'nikitdliorpalugtumik pissuseitarput
isumaKardlutigdlo kalåtdlit avdlångornerssuit nuna-
mingne pilisånguatsiartut åtåsinåungikait. angalanerme
misigissat åssigigtuåinångitdlat. uvdlut ilåne K’aKortup
oKalugfiane igsiavunga oiealuserdlo tusarnårniaraluar-
dlugo uvfa saneralånguavtine sapåtaerussutdlugo Kårti-
tererssuatårtut. uvdlut ilåne Nanortalingme nakorsamut
OKalugtauvdlunga angalatitdlunga Tasiussame takussara
puiorsimångisåinarpara. anånaussup ipermionissup or-
nigpåtigut nakorsardlo Kinuvigalugo mérKane nåparsi-
måinalersoK takutsiarKuvdlugo. igdlo najugarissåt uv-
(Uok måna tikitdlugo nerssussuit inånut ajornerpåmut
Danmarkime takusimassavnut åssersunerdlunit ajor-
naiiaoK. ipeK, tipe, isugutak, tåK, pitsussuseit nåpaut-
dlo ataulsimut kåtugsimåput åssiliaic amilårnarnerpåK
asimioKarférånguane sunilunit takujuåinagarput sule
ersserKingnerulersitdlugo. mérånguaK pingitsujuåinar-
toK nangmineK pissungivigdlune sakiagdlumik nåparsi-
malersimavoK. nakorsap pissugssåussutsc najonuitara-
lugo uvdlut nutål nipigissåt maligdlugo méraK Nanor-
tagdlup nåparsimavianut pissariaKarnerarpå; kisiåne
anånaussup påsivdluarsinåungilå sok anånaK méritani-
lo „tamånåinaK" pissutigalugo avigsårtariaKarnersut
Kuvdlerpagssuitdlo asangningårnermit pigaluardlutik
ungaralåinånguaK issiginermitaoK malugingitsugag-