Atuagagdliutit - 16.07.1953, Qupperneq 14

258
ATUAGAGDLIUTIT — GRØNLANDSPOSTEN
nr. 15
kalåtdlit nunåt puissiniarnerup
kigdliligaunigssånut
Grønlands styrelsip sulinera.
194(5-me ukiåkut kontorchef Ro-
sendahl professor Spårck åiparalu-
go Malmømititdlune pivfigssarsisi-
mavoK puissiniarnerup kigdliler-
suivfigineKarnigssånik aperiuit
norskil Stockholmime åutdlartitg-
nik ambassadør prof. Birger Bcr-
gersenimik umassuleritujussumik
oKaloKatigingnissutigisavdlugo am-
bassadør Bergersen silarssuarmiut
arfangniarnarata kigdlilersuivfigi-
ssaulerneranut tungassumik sulia-
Karsimancrmigut ilisimassauvoK.
ambassadøre isumaitarpoK åtåt
natserssuitdlo mana taima pinia-
gautigilermata norskitdlunit piniar-
tuisa nangmingneK takusinåusagåt
tamåkuninga puissiniarneit ilua-
nårnarnikinerulisassoK angnertu-
nerussumik kigdlilersuivfigineiiå-
ngikune. isumaitarportaoK månåkut
pivfigssångorsimassoK puissiniar-
lartut tamarmik nfdagkersuissutdlo
tamatuma pingåssusianik påsitiniå-
savdlugit, ambassadørilo neriorssui-
vok tamåna sulissutiginiarumav-
dlugo.
taimåitumik dr. Gelting idnuvi-
gineKarpoK marse Kaumat 1947
Sverigime angalanerrnine ambassa-
kontorchef Pli. Rosendahlimit.
døre ornerKuvdlugo tamatumingalo
oKaloKatiginerorituvdlugo.
kingorna ortuparime 1948 norskit
puissiniarnermut tiingassutigut
atautsimtssutigingningneråne am-
bassadørip sujunersutigå taineKa-
rérsoic „sælfangerråd“ pilersine-
Kariiuvdlugo, tamatumalo suliagssa-
risaga. „puissiniarneiv iluarsåussivi-
giniåsavdlugo åmalo piniarnerup
akilerårusersuineruvdlo nåkutigi-
ssau nerat tamakinerussungortiniå-
savdlugo.“
ilungersutigissat taimåitut kalåt-
dlinut iluaKutausinaussorujugssu-
put, kalatdlitdlo nunat tainatumu-
nåkut pcKatauvdluarsinaorKuvdlu-
go Grønlands styrelsip kigsautigi-
nartipå kalåtdlit nangmingneK pui-
ssiniariautsit pigssarsinarpatdlåra-
tik puissinik ånaissaicartitserujug-
ssuåinarsinaussut atorungnaersi-
niarniåsagait. tamåna pivdlugo
landsråde 1948-me imåitumik suju-
nersuteKarfigineKarpoK:
puissit kivigajugsivflsa nalåne
anguvigkamik piarérsimassoKångi-
kåine igssuneicartåsangitsut. tama-
tumunåkut pingårtumik inusugtora-
lårssuit umiarssuårKanit pujortulér-
Kanitdlo puissitanik tigusisinaunig-
ssamut ilimanauteKångitsunit igssu-
ssiniartarnerånik ilerieupalåK nu-
ngutiniardlugo sujunertarineKar-
poic. avdlatut OKåsagåine: puissit
kivigajugsivine piniartuvit nalerKti-
tunik såkutigdlit kisimik imåinar-
me puissiniarsinautiniarneKarput.
kangcrdluit natsit ernissarfé er-
niornerisa nalåne piaritatdlo mi-
lungnerisa nalåne piniarfigineuar-
tåsångitsut.
Kagssutit atordlugit puissiniar-
neK kajumigsårutigineKåsassoK pi-
niariauseK tamåna ånaissaiiarnar-
tungingmat.
sujunersutip landsrådimut sariui-
miuneKarnera tåssauginarpoK av-
dloriarneK sujugdleK, landsrådime
aulajanginigssåt aitsåt pisinåusang-
mat sujunersut kalåtdlit atuagag-
ssiåine oKatdlisigineKarérpat, tai-
matutdlo landsrådimut ilaussortat
Kinigauvfingmingne kisalo sysselrå-
dit akunermingne oKatdlisigerérpå-
ssuk kisalo misigssugkatigut åssigl-
ngitsutigut påsissat kommunine ta-
mane skematigut (nalunaerssuivfig-
tigut) pigssarsiarineKarérpata su-
liarineKarérpatalo. agdlautigissaiv
oKatdlisigingningnigssamut autdlar-
KautaussugssaK kontorchef Rosen-
dahlimit „AvangnåmioK“mut nag-
siuneKarsimavoK, ajoraluartumig-
dle naidneKångitsorsimavdlune.
landsrådit Kanon sulenatauneral.
sujunersut landsrådime påsiner-
dlungneKamissårsimavoK, idnutigi-
neKartututdle sysselrådinut inger-
dlaterivingneKarsimavdlune. syssel-
råditdlo OKauseicautait liinutigine-
Karsimassutut Kularnångitsumik
styrelsip umassunut tiingassutigut
sulissuanut (biologianut) K’eiier-
tarssuarme arktisk stationimitumut
oitausenarf i gissagssalut landsfogi-
dinit nagsiunenarsimåput. tamau-
ngale kigdligdlutigdlo unigtorput,
tåssame sysselrådit biologivdlunit
oKauseKautåinik departementimut
ångutoKarsimångingmat.
taimaitumik piårnerpåmik suliag-
ssax tamåna ingerdlalerKingniarta-
riaKaraluarpoiv, landsrådimutdlo
sarKiimiiderKeriardlugo nåmagsine-
KartariaKaraluardlune kalåtdlitdlo
piniarnermikut soKutigissait sapi-
ngisamik tungåsiordlugit (akornu-
sertutut inagit) årivigssorniartaria-
lcåsavdlune, kisiåne åipåtigut sapi-
ngisamik kalåtdlit nunåta puissai
erninerisa nalåne eridgsisimatiniar-
dlugit åmalo akornuserniardlugo
puissit pissariaKångitsumik ånaine-
Kartarnigssåt. akerdlianik soruna-
me Danmark Norgip Canadavdlo
puissiniarnermingnik kigdlilinig-
ssånut angnerussumik piumassaicar-
sinåungilaK.