Atuagagdliutit - 22.10.1953, Blaðsíða 5

nr. 22
ATUAGAGDLIUTIT — GRØNLANDSPOSTEN
409
tut sapilersut pissarnitoKarssuatik eriuieriardlugit
KanoK-una erKarsautimingne åniartigissaraluarpat
eKissiissiussårtartigalutigdlo? Kan game issigissar-
pavut piniartut upernåp uvdlorlusinerssuane anor-
dlilersériardlugo puissinik tulåussuissartut aut-
dlarieigtuartartutdlo pivfigssaK pitsaunerutitartik
asiutinago autdlåimik erKarsånguaratik kivissu-
migdlo isumalioratik såriuitimik atornigssait ili-
karsimassukasiugamikik. —- aitsåtdle-una ingerdla-
terKitagssarKigkaluaic sportimutdlunit ilångutdlugo
piviussungortitagssaK nukinerugtorfikut iluaKutigi-
lerdlugo, Kanga sujulivta sapingisait saperungnaer-
dlugit agdliartortitdlugitdlo. kinale piumåsava?
sapIssuscK-una pigissagssaK pitsagssuaK, ili-
niariaKartordle. sapIssuseK pitdlarKissutsimik pi-
sårtitsissarpoK. sapissutsip inuk iluanårutigssitar-
på, inuneruvdlo inatsisainik avdlat nalussåinik ajo-
Kersortardlugo. sapissuseKaråine ernumalertorfiu-
ngilaK, uvdlutdlo ajornartut nagdliuvfine pigssa-
KartitsissarpoK avdlat saperfiåne. manalo pissutsil
avdlångulerfine sapitsoK pissusiata ajungitsumut
inigssikumårpå.
uvagut avangnåmiussugut puissiniarnermik
sule inutigssarsiuteKartugut -— taimåituarumårdlu-
talume — ukiumilo sikussartumik najugaKartartu-
gut, puissiniartautsit iluaKutigissariaKagkavut sule
ardlaringmata matumuna ilait påsissaKarfiginiar-
dlugit erKartulårsinauvavut:
1. agdlune puissiniarnen: imarssuak sikutdla-
rångat puissit tamarmik anerterivfigssamingnik ag-
dluliulersarput. natsiup (sikussartup puissigingma-
ne) siko Kimagtertångilå agdlame sikulik maler-
ssugara. natsigdlait kangerdluit Kinguine pingårtu-
migdlo sermimit kagssuliorfilingné najugaKaruma-
nerussarput. manerartat plnarnagit amataoit ma-
nitdlat akorne apusinerigsut agdluliorfigissarpail.
apusernit angnertussarångata taimataoK ilulissat
kigdlinge apusinertugångata tamåko najutdlugit
ernivigssiarissarpait. nalungilavutdle puissit neri-
ssariaKaramik tåukunane uningåinarneK ajortut,
tauva nugtarfigssamingnik agdlorpagssualiortar-
put agdlat angutitaisa kukitik nunguvigtarsimassar-
dlugit. soruname kisa sanerssat ujartarsimavdlu-
git. siko nagguteitaleriarångat mamiuitsumigdlo
angmaninguaKartuartumik, nunap tungånit aut-
dlarnersumik naggut atuardlugo agdlorpagssuaKa-
lersarput. tamåko puissit inigigajugtarpait. agdlu-
ne anguniarniartune agdlut Kamanianiaråine sang-
mivigssai påsiniardlugit angmaninguisigut alåkar-
tertariaitartarput agdlut ilait putuliorneKarsima-
ssarmata Kaperangassorujugssuarnik. agdlulo ator-
neKakulasimassoK KagtuniusimassaKaoK. pissaiia-
rusugtune agdlup puisseKarnera malungnångika-
luarpat nikatdlortariaKångilaK sarfap igdluanut
mérKat atuarfingmlngisåi-
nartorpagssuit
nulagauvfingnit peieatigingnit nalunaerume oitauti-
gine.Karpoit silarssuarme mérKat mardlugunik åipå ta-
matigungajak atuarfingme atuartusinauneK ajortoit. nu-
nane Kavsine erniussarlut amerdlangårmata atuarfilior-
neK malingnausinåungitdluinarsimavoK, taimailivdlu-
nilo atuarsinaunatigdlo agdlagsinåungitsut amerdliar-
tuinartutut OKautigissariaKardlutik. Ruslandip avatåne
Asiame tamangajangme, Afrikame tamangajangme, Ame-
rikap ilaine Europap kujatåmiusirnassunik inoKarneru-
ssune (Latin-Amerika) Maneragssuarmilo KeKertat
amerdlanerssåine atuarfigtigut pissutsil „agsorssuaic
nåmaginångitsut" oKautigineKarsimavoK.
nunat méricanut atuarfingnik pilersitsiniartut
ajornartorsiutaisa angncrtunerssåt tåssaunerarneKarpoK
aningaussatigut ajornartorsiuteKarneK. inuit iliniarti-
tauneruuigssamingnik piumassaKarnerat agdliartorpoit,
nålagkersuissutdlo atuarfipalanguanik pilersitsissaria-
Kartarsimåput, ilane tupernik imalunit igdluvigapala-
nguanik ivigarssuarnit sananik marugdlungnigdlunit.
sångnerane puissoKångisångilaK, taimalo pissaKar-
figissariaKartardlune nikatdlutinångikåine.
aungnerssame sigssamit autdlarnerdlune ag-
dlut navssåriortorniartariaKartarput. ilait aungner-
ssa]) Kiterpiånguane, ilanilo sikutorieap sinågut
apusineKalårtukut agdloicarajugtarput. sigssamit
autdlarneråine ajungeKutigå puissit eKiterneru-
ssarmata agdlut aserorterneKarnerisigut pårdlae-
riartugaluit uterKigtariaiiartardlutik. taimailivdlu-
ne ilåne ardlaringuanik pissaicarfiussarput. pingår-
tumigdlo kapuinarsinaugåihe serKornikut kalerria-
nagil ardlalerårfiusinaussarput.
sikume ivssungitsume puissit puiarnermingne
åssigivigsortångitdlat. natseii napagajugtarpoK.
åtakutdle agdlune nerfalassartut oKautigineKartar-
put. åtåt sikume ivssusume agdluliusånginamik,
natsernut åssersutagssausimångitdlat sianitsuvig-
ssusimavdlutigdlo. ilånimigoK amisorssuit agdlu-
nguaK atauseiv Kivdlerautdlutik pugtavigissarpåt.
atauscrdle puigornago una: anerså riar nem ilutiyn-
lugo periarneiidsaoii!
2. sikusiutinik Kagssusersorneu. avangnåmiu-
ssune ukiume sikutdlarångat Kagssutinguit iluaitu-
tauvdlualeraraut. Kagssusersornerdle nalunartoKå-
ngikaluartoK åsit ilai sakiussåraluartut pissaKar-
dluajuitsutitdlugit ilakasé sordlulc Kuimit agssar-
tortuånguartut. piniartup aussaunerane imap sig-
ssap ungasingisåta narKa misigssugarissar'simavå
puissitdlo tulagiarfigigajugåit ilisimalerérsardlugit.
sikunigssånut aulajangiusserértarpoK suna Kagssu-