Atuagagdliutit - 23.02.1956, Side 15

Peter Freuchenim.it nutårsiagssat:
rejet-uko ajungitsut
Amerikame nålagauvfeKatigit inue
ingassavingmik rejetortuput. nuname
tåssane ukiut tamaisa rejet 125,000—
150,000 tonsit akornånit ikingneru-
ngitsut nerineKartarput. 980 mili. kr.
inornagit ukiut tamaisa USA-me
rejenut akigineKartarput.
rejet tamåkua amerdlanerssait nu-
nap tåussuma nangminex pigissaine
pissarineKartarput; 85%-é migssilior-
dlugit Mexikop kangerdliumanerssua-
ne pissaussarput 20,000 tonslnaitdlo
nunanit avdlanit pisiarinexartar-
dlutik.
rejerniarfiginerussåtdle pisagtili-
sagpat tamatumuna ajornartorsiutig-
ssaxaleriatårtugssauvox, tamånalume
mana årdlerinarsilinguatsiarpox.
Mexikop kangerdliumanerssua ok-
toberime 1955 ukiumit sujuliminit
10%-imik pissaxarxalårfiunerusima-
vok, tamatumunåkutdlo akit xutdla-
rujugssuarsimåput. kg-mut 72 centit
(10 kr.-t migss.) ivsåinaK akiginexa-
lerput, tåssa sujornarnit 12%-imik
akisuneruvdlutik.
rejekitdlineranut suna patsisausi-
manersoK ilisimanexångilak, nunatdle
avdlat nukinginaK tunissiumagdler-
put. Mexiko nunat avdlat tunissaxar-
nerpårtaråt. ukiox kingugdleK rejet
175 mili. kr.-t nalinge USA-mut tuni-
vai, tunissailo sule amerdliartorput.
unangmigdlerteKalersimavordle, tå-
ssa Indien, pavanerssuax nuna. In-
BRYGGERIET STJERNEN
pilsnere eksportitut marndssusilik
diap rejei amerikamiut rejeisut issi-
koKarput tåukunatutdlo mamåssuse-
Kardlutik, avdlåussuterujugssuaråtdle
rejenit nalinginaussunit angnerujug-
ssugamik. reje taimåitoK atausex kg-p
xerxa tikitdlugo oximåissusexarsinau-
vox. uvavtinut tupingnaxaox.
tunissauvdluartuput, Amerikamilo
sule tunissauvdluartungortiniardlugit
måna suliniartoxalersimavox. Indiap
kujåmut kimut sineriåne Malabarime
kilisangnexartarput nålagkersuissut
pissortaralugit. aulisariutit pisiarisi-
mavait aulisartunutdlo atugkiutardlu-
git pissait akilerårutexartinardlugit.
Amerikamut ungasigkaluaxissox
unangmigdlersinåuput. ukiumut 35
miil. kr.-t nalinge USA-mut tunine-
xartarsinåusassut nautsorssutiginexa-
ratdlarpoK. aulisartunut akigssarsiv-
dluautauginaratik pingårtumik aju-
ngexutigåt dollarsinik akilernexartå-
sagamik Indiap atorfigssaxartitdlua-
gainik. umiarssuarnit tåuko isumaga-
lugit xerititsiviligaussunit New York-
imut agssartorneKartåsåput.
*
ingminut aperingitsornex ajornar-
pox Kalåtdlit-nunåt tamatumane
ilaorxusinåunginersox? sorunalime
pislnauvoK. erxainasuartariaxarpar-
putdle rejet Kalåtdlit-nunåne niorxu-
siarineKartartut Amerikanritunut na-
lerKiutdlugit Kanox ikigtigissut. rejet
mikissut måne tuninexarsinåuput. ta-
måna norgemiut takuterérpåt. xiv-
dlertussiauvdlutik „Baby Shrimps“-
inik taineKardlutik tamane tunine-
xartarput, mamaxautdlo.
rejérxatdle mamåssusiat amerika-
miut naluvåt. rejenik angisunik piu-
måput. „Jumbo“rejet ugsagsårutigi-
nexartarput. „rejenit nerissagssiat"
(xagdlersugkat) Danmarkime nalu-
ngisavut måne atungilait. „rejet akug-
kat“ amerikamiut pigait. rejet xali-
paiagkat igalåmerngup sinånut årxig-
ssordlugit iliorariardlugit igalåminex
tåuna miserxanik kimigtunik åssigl-
ngitsunik imaxartitdlugo rejet tåuku-
nunga miserartortarpait. tauva åma
rejenit salåtiliat, åssiglngitsut neri-
ssagssiat rejeligkat, ajagssauserdlutik
alugssauserdlutigdlunit nerissåinar-
påitaoK.
nangmingnérdlutik rejet xalipaiar-
tångilait. sutorniartarfingne igassut
rejevarxanik xalipaiaerusungitdlat,
ningiutdlunlme tamatumunga pivfig-
ssaxångitdlat. kalåtdlit rejeit mikivat-
dlårput. avdlatut ajornarpox, sikune
xerititdlugit tuninexartariaKarput
augtitdlugit savssaitdliutigssångor-
dlugit.
norskit rejeit Kivdlertussiat akisu-
put, akisungårmatame norgemiut tu-
nissagssamingnik rejegssaeruneK aju-
nguatsiarput. kinamiut sutorniarfiu-
tåinit pissunik inungnik oKaloxate-
Kartarsimavunga rejenik mikissunik
piumagaluartunik ingmikut nerissag-
ssiamingnut atugagssamingnik. ki-
ngugdlermigdle misiligaluaravta ame-
rikamiut rejéinut nalerKiutdlugit aki-
suvatdlårput, kiniseritdlo tauva oxar-
put pitsaunerutilerdlugo amerikamiut
rejeit pisiarissalerunlkik avgugagsså-
ngordlugit.
Kalåtdlit-nunånut tungatitdlugo o-
Kausingnåx inugpagssuit tusartarpåt.
„silarssuarme rejeKarfit angnerssait“.
taima oxartoKarpoK Sisimiut erxåne
rejet navssårineKarmata. uvanga
nangmineK nålagarssuaK Daugaard-
Jensen tusåvara mianerssortarugtor-
dlune oKartoK rejeKarfik tåuna „nu-
ngutsuitsunik“ peKarnerardlugo. alia-
nardle, ukiut ardlingångitsut sueru-
poK (piniapilungneKarnerdle pereu-
taunane). imåisinaugaluarpoK ameri-
kamiut rejeit ikingnerulisassut tau-
valo Kalåtdlit-nunåt imaxa ilaorKusi-
naulerdlune. erKaimassariaKarpordle
AfrikavtaoK sineriaine rejeKarfingnik
navssårtoKarsimangmat Kalåtdlit-nu-
nåta rejeKarfé sanigdliutisagåine tåu-
kunånga kingugdlernik suarånguatut
isslkoKalersitsissugssanik. rejet ing-
mikut itumik niorKusiarissariaKarpa-
vut, ugsagsårutigivdluartariaKarpa-
vutdlo pisiaussartunut ilausinauler-
Kuvdlugit.
norgemiut islandimiutdlo aulisa-
gautimingnik USA-me ugsagsåruti-
gingneKissut danskinit iliniarfigssåu-
put (uvdloK unuardlo radiokut suaor-
patdiagdlåraoK: „Sardins from Nor-
way“ (norgemiut angmagssårait). av-
dlamik ilaneK ajorpåt, iluaKutauvor-
dle!) iluasågkamik isumatumik ug-
sagsårusioråine Kularnångitsumik ka-
låtdlit rejeit Amerikame tunineKarsi-
nåusagaluarput. aningaussanigdle
akeKarpoK, apernutauvordlo Kalåt-
dlit-nunåt tunissagssaKardluarnersoK
aningaussartutigssat kalåtdlinut Kav-
dlunånutdlo mikissusagunångeKissut
akilersinåusavdlugit. ukiut tamaisa
rejenik nåmagtunik nagsitsisinåungl-
kåine taniatigutdlo rejet ukiumut ta-
marmut amigångitsut tunissarsinåu-
ngikåine iluaKutausinåungilaK.
angut 3—400-nik sutorniartarfiuti-
lik oKaloiiatigisimavara. sutorniarti-
gissartagkane kalåtdlit rejéinik su-
ngiussitiniarumasinauvdluarpai, ilisi-
inavdluinarumavåle ukioK kaujatdlag-
dlugo rejenik pigssaKartuarslnauner-
dlune. erKiikunigime ukiordle sungit-
sok pigssaerutdlune — åipåguane
aitsåt pigssarserKigsinåusavdlune —
tauva ingerdlatiniarslnaujumångilå.
taimailiornigssaK akisuvatdlåsaKaoK.
kalåtdlit rejeit Kanox pissaussarti-
ginersut kisitsisingordlugit ilisimå-
ngilåka. amerdlasåssariaxarput Ame-
rikame niorxutausinåusagunik, nuna-
rujugssungmåme 165 millioninik inu-
lik. akilisinåuput, pilerigissatigdlo
akilerumavait. pileritsagtiniåinaria-
xarput iluarissagssltariaxardlutigdlo.
amerikamiut rejerssue siorarsung-
nitsuput. kalåtdlit rejénguinit igdling-
nartunit avdlåussusiat inuisa ilarpag-
ssuinut ilikalertornex ajornarnaviå-
ngilax. norgemiut taimailiorérput,
niorxutaitdlo „Baby Shrimps“ xiv-
dlertussånguanik portugkat tuni-
ssauvdluarput.
mitit uvdlue
canadamiut nalunaerutåne erxar-
tornexarpox maskine, islandimiuv-
ngox navssåva mitit uvdluinik piler-
tornerussumik, akikinerussumik su-
jornatigutdlo pissarnermit pitsaune-
roxissumik salisinaussox.
nålagkersuissut oxautigåt Canadap
avangnåne mitit „erxigsisitaunerånut
serniginexarnerånut nåkutigdliner-
mutdlo“ agsut pingårutexalersinaune-
rardlugo. maskinevdle tåussuma tåu-
kununga pingasunut xanox tugtine-
xarsinaunera ersserxingnerussumik
oxautigineKångilaK.
mitit uvdlue måna tikitdlugo tuni-
ssaungårsimångitdlat. tamatumunga
pissutauvox eskimut tunisagunikik
salerxågagssaringmatigik, tamånalo
suliauvox nuåningivigsox akilerner-
dlugaoxissordlo sangminexarpiånge-
xissox, pingårtumik upernakut pi-
niarniarfiup sapingisamigdlo nagsa-
takitdlune autdlårnialerfiup nalåne
pissartungmat.
mitit uvdluinik månamut salériaut-
sit agsut kinguarsimassuput. sujug-
dlermik uvdlut kissagdlugi't tingmi-
ssat anait sorujuilo avdlat pérniagag-
ssåuput, saniatigutdle sianigissaria-
xardlune uvdlut xilugtlnglnigssåt.
tauva ujatdlut imalunit puissit amé
amitsunguit ungerutigssiatdlunit su-
katat atordlugit uvdlut tåukununga
tagiutdlugit siorakujue piarnexåså-
put. tamånalo uvdlut uvdloxarfiussu-
nit tigorérsimavdlugit sapingisamik
pilertortumik nåmagsiniagagssauvox.
sorujue sapingisamik piarxårdlugit
aitsåt niuverniaxatigit Hudson Bay
Companyp pisiniarfine tuninexarsi-
nåuput.
tamatuma kingunerissånik uvdlu-
nik katerssiniartartut ikigtuinåuput.
månale amerdliartulisangatipåingox.
amerdlasut månamut pinigssaming-
nik årxatimigdlo iluine oxorsautig-
ssamingnik tigusinartarsimagaluar-
put, dlame oxortaxingmata.
mititdle uvdlue Canadap kujatåne,
USA-me Europamilo piumanexardlu-
artuput.
Islandime oxautiginexarpox uvdlut
pitsauvdluartumik salitat kg-mut 280
kr.-t migss. akilersinexarsinaussut.
kalåtdlitdle uvdlutait taima akisunår-
tiginexarsinåusanersut xularnakujug-
pox.
maskinep nutåp karsime matorxa-
ssume uvdlunik aulaterivdlune sali-
ssartup agssangnik salinex atorta-
riaerutisavå, neriutigineKarpordlo
nålagkersuissut erxigsisitsinerme pi-
ssortautitarissait ikiortigalugit uvdlu-
nik katerssissarnex iluagtinexarsi-
nåusassox. tauva nunap inue akig-
ssarsivdluarsinaullsåput.
tauvale aperxussuax-åsit iluagtlku-
minaitsox xagfagpox: Avangnåne mi-
tit ivassut erxigsisitåuput, Kujatånile
ukiume autdlainiartarpait. Canadame
åma taimåipox, mititdlo ikiliartuinar-
mata perxarnitsumik erxigsisitauti-
niartariaxalerput ilåinåinut pinatik
tamanut åssigingnerussumik iluaxu-
taulersinaorxuvdlugit.
Peter Freuchen.
pristale 4 pointsimik agdlivoK
Kalåtdlit-nunåne akit akigssarsiat-
dlo avguaxatigigslnerat 1950-ime aki- ’
ussunik tungavexartox januarime
nautsorssornexarame 147-vox, tåssa
1955-ime julimut nalerxiutdlugo po-
intsinik sisamanik agdlisimavdlune.
iniissutigssat, imigagssat tupatdlo
akitsornerat agdlissutiginerusimavå.
januarime pristale aprilip autdlar-
xautånit akigssautinut suniutexåsaox,
pointsitdlo mardluk tamaisa atorfig-
dlit mingnerit portionimik atautsi-
mik tapisissutigissåsavåt. atorfigdlit
mingnerit akigssautait Kalåtdlit-nu-
nåne ingmikut pristaliussox malig-
dlugo ingerdlassuput, tåunalo prista-
le pointsimik atautsimik mingneru-
vox, pissutigssaxartumigdle ilimanar-
simavox tåunåtaox sujugdlermut nå-
pertutumik xagfagkumårtox. akig-
ssautit tillægit procentikutårnerisigut
pristalimut atassumik regulérernexar-
tugssat agdlissut tamåna tungavigalu-
go 314%-imingnik agdlissugssåusåput.

DubA KRY er alle moderne kvinder« aken-
Eedspleje — med cremer, lotions og make-
up præparater for enhver type. De er alle
omtalt 1 I111 barry-brochuren, »om vi med
Risede sentier Dem — gratis —■ blot De
skriver til os.
DUBARRY arnat modemlussut tamannik
Pinersa) nermingne atortagaralt — tåssa
eremit, tipigigsut tarnutitdlo åssiglngitsut
arnat Kanr.rdlQnlt Usikugdllt atorslnau-
ssait. tumå’.io tamarmik plnersautlt Duba-
rry agdlauserineKameråne erKartorneaar-
simåput. agdlagl'iglnaruvtigut agdlagartax
tåuna akeKångitsumik nagsiuUsavarput.
aS
En gros:
WILLY RASMUSSEN
Hovedvagtsgade 6, København K.
Forhandles af: „Ole“s Varehus — Godthåb
16