Atuagagdliutit - 23.02.1956, Page 17

MERARTAVTINUT
Kopernikusimik OKalugtuaK
(nangitaK)
Kanordle iliorusungnermik Nikkop
issertugånik påsisimangnigtoK atausl-
nauvoK, tåssauvordlo ikingutiginer-
pausså Martin, tåuna nukagpiauvoK
ikingutingnerdlunilo KimassoK, Nik-
kop asaKisså akiniaivdlunilo tåussu-
mingåtaoK asangneirissoK.
tåussuma påsisinåungivigpå KanoK
ilivdlune nuånårutausinaunersoK u-
nuame makitdlune, ingitdlune uvdlo-
rissanik Kimerdluerussåsagåine; Nik-
kole nangmineK taimåipoK. uvdlukut
suliagssatigut Nikko ikiortarpå, pisi-
naugangame pingårtumik sujulerssor-
tigissartik Albert, Kiningavdlunilo
iluarissaKångitaKissoK peKångikångat.
igalåvarKamit angmartartumit Nik-
kop issigissartagå Kilak angnikitsu-
minérakasiuvoK. inigissåtale akia’tu-
ngånipoK ine avdla taimanikut inigi-
neKångitsoK, tåussumalo matuersautå
Martip tuniusimavå. unuaK tamåna
issertordlune taikungnarniarpoK, tåu-
ssumalo angmartartuaningånit Kilaup
ilarssua ersserKigsoK nangmineK^ na-
jugarissame tunungasså Kimerdlorsi-
nauvå; taimåitumik pisiniarfingme
issertordlune sinitsiarniarpoK tårsit-
sivdlune.
oKatdlipalugssuaK nipitoKissoK tu-
sardlugo tåssångåinaK iterpoK. a-
ngangme Martivdlo Albertivdlo nipait
ingmikortitdlugit ilisarisinauvai. åni-
låKalune makipoK. nåinerdluinaK
nangmineK pasigdlipilungneKarsinåu-
ngilaK, takussanile tupautigeKå, taku-
gamiuk angutit mardluvdiutik Martin
tamaviårdlune pinåikaluartOK nusu-
karåt.
angane pisiniartitsissut pissortåt
Albert ilagalugo matup kigdlingani-
toK Nikkop ornipilordlugo iggingår-
palugdlune suangavå: „Martin suga-
miuna?“
„tamatuminga oKarfiglsavavkit er-
nlnaK påsissariaKaragko,“ angåva aki-
voK, „tigdligsimassoK-una! nabmae-
mitap akunere ikigtunguit Kångiuput;
niuvertup Krakaumiup (rusip) uvav-
nut akiligagssane 200 gulddukåtit
(rusit aningaussait kultiussut) akile-
riartormagit. aningaussat aningaussi-
vivnut matussartumut saviininiussu-
mut ilivåka, kingornagutdlo niuver-
toK påsiniagainik oKaloKatigåra.
Kimagungmat aningaussat kisinia-
lerpåka, matussartordle aningaussi-
vik angmåinarpoK imaKaranilo. Al-
berte OKarpoK Martin kisime agdlag-
fingmitussoK; atissai misigssoravtigit
kaussarfiane aningaussat kultit mar-
dluk navssåråvut. ilait sumut toraor-
simanerai nalunaKaut, erKartussiving.
mile påsinarsisajungnarsiput.“
Nikko periarférutdiuinarsimassutut
itdlune KCKarpoK. tamåna ugperingit-
dluinarpå. ajornaKaoK Martin tigdlig-
tusinåungilaK. månale erKartussrviup
narKata atånilcrérpoK, tamanit pissu-
neragauvdlune. pissungissutse ugper-
narsautigssaKartingikuniuk Kimitåu-
saoK, taimane tigdligtut taima pine-
Kartarmata.
unukut ininguaminut majuarame
aliasugtorujugssflvoK. Kanormiuna
iliordlune ikingune ikiorniåsavå? si-
nigfingmine sivisuinik igsiavoK, aper-
Kut tåuna ilungersornaKissoK ernar-
sautigalugo. tauva nikuipoK, unorér-
poK, usiname aulajangersimassoK Ki-
lak uvdlorialigssuaK akia’tungimine
inimut inoKångitsumut pivdlune ang-
martartunguåkut Kimerdlorniardlugo.
taimailiorniarpoK, imaKame uvdlo-
riarssuit ajungitsut ikiorsinåusavat.
inip åipåta matua issertordlune or-
nigpå assagtuaKalunilo magperdlugo.
avdlamik iluanltoKångilaK, Kivssivik
pujoralagssuardlo kisimiput; najoru-
minångikaluaKissoK Nikkop soKutigi-
ngilå. ersingilardlo uvdlorissat taku-
sinaugunigit nåmagigamiuk.
angmartartunguaK orneriardlugo
periaKå, Kilak nuissersimavoK, uvdlo-
rissamingme atautsimigdlunit erssit-
soKångilaK. taimåitoK utarKilårniar-
poK taimanikut anordlermat, ilånime
anordlerångat anorip Kilak saligtutut
erssersitarpå.
sivisumik igsiavdlune utandvoK.
årime nuissat avgornersitålerput; tai-
mailissordlo tusarpå oKalugfiup na-
lunaeKutarssua sujanerpalulersoK. ka-
sungnerit isigkaneK mardluk Tliornip
Kulåne akisuåput.
Nikko ulikutdlalårpoK. tåssa nalu-
naeKutap akunera aliortuarnartoK
nagdliupoK, anersapiluit Kilerussai-
gauvfiat, igdloKarfingmiutdlo ajungit-
sut Kipigtordluarérfiat, kimigdlunime
silåmut itsuartortoKarnavérpoK; ig-
dloKarfiuvdlunime sigssuertue oreui-
simårtarfingmingnut pularérput. Nik-
kole kisime eKingassortauvoK uvdlo-
rissat Kavsit nuissat akornisigut tåku-
talerérmata, taimåitoKartitdlugume
ersilernaviångilaK.
angmartartunguamit tåssånga Kilak
uvdlorialik kisiat issigisinåungilå,
amåtaordle niuvertup igdlorssuato-
Karssuata eraå tamåt Kimerdlorsinau-
vå. sujornagut måssåkutut iliorsimå-
ngilaK, uvdlorissatdlo Kimerdlungine-
rine takussagssarsiutsiarniaratdlar-
POK.
tåssångåinardle igdlorssuit pinga-
sut pisiniarfingmut atassut tunuat ti-
kineKarneK ajungajagtoK nåkutiler-
dlugulo KaumanimininguaK torni-
nguatut itoK takulerpå. issigitsiaråne
KamtpoK. kinguningua ama tåkuter-
RitsiarpoK Kameriaramilo kingorna
tåkuterKinane.
Nikkop uvdlorissat nåkutilerpai.
naugdlo anorip Kilak tamåt ersserti-
kaluarå iluamik takussaKångilaK Kau-
maninguaK tåuna takussane KanoK
isumaKåsanersoK erKarsautigigaluar-
nermit.
inaraluarame sinigsinåungilaK. Kåu-
malerå makipoK niuvertoKarfingme
tåssane sulissartut tikiussortinagit ig-
dlorssuit tunuat issertordlune taku-
sarniaramiuk. najugkavdlo tåussuma
KerKanipoK puilassuliatoKarssuaK ato-
rungnaerniko.
puilassup matua Nikkop magperpå
åmutdlo ujåkartilerdlune. puilassup
narKane imeKalårpoK, malugåle ujar-
Kat Kavsit narKanitut tungmarfigineK
ajornångitsut, isumaliungåriarnanilo
narKanérérpoK.
KaKerKigkame ilungersorpalugtoru-
jugssuvoK, kamagsimanerinitdlo issai
Kivdlarpalugtuinauvdlutik. — erKor-
dluinartumik pasitsåussisimavoK.
tåuna KaumaninguaK puilassutorKa-
ine pisimavoK, tåunalo pissariaKavig-
sumik atorfigssaKarpoK.
kinguningua igdloKarfiup sujuler-
ssortå kisimitdlune uvdlakorsiorug-
tulersoK Nikkop iserfigå.
„angå, Thornime angutinit sapiner-
ssauvutit, ilå?“ autdlartipoK.
„taima isumaKarsinauvunga," ig-
dloKarfiup sujulerssortå akivoK.
„åma onartarput, ivdlit tamanit si-
latunerssaussutit!“
„taimåisinauvoK,“ igdloKarfiup su-
julerssortåta Nikko tupigusugdlune
påsiniagaKartutut issigilerpå.
„tamåna nalungilara,“ nukagpiaraK
pilerpoK, „taimåitumigdlo mardlung-
nik idnutigssaKarfigåvkit. uvdlumikut
Martin påsiniaivfigingikatdlauk, tai-
mailiornigssaK silatusårnerpauvoK.
unuavdlo KerKane nalunaeKiitap su-
janernigsså tikitdlugo puilassutoaar-
ssuaic pårssissuleruk pårssissumut
uvanga åiparititdlunga. angak-å, ta-
måna namagisinauvat, ilå?“
igdloKarfiup sujulerssortåta nukag-
piaraK nåkupå. sagdloKitainiarner-
soK-una? Nikkole oKalugtuarmat på-
sissaminik takussaminigdlo igdloKar-
fiup sujulerssortå tupigutsangneru-
jartuinarpoK.
„ilumut nukagpiarauvutit igtangni-
vigssuaK, Nikko-å,“ OKarpoK, „kiauna
taima pitsautigissumik issivit ator-
nigssånik iliniartikamisit?“
„uvdlorissat taima pivånga,“ Nikko
påsissaKarpalugtutut akivoK.
unungmat igdloKarfiup sujulerssor-
tå nangmineK Nikko ilagalugo igdlor-
ssuit tunuånukarpoK tåssanilo Kaliap
avalagsångarnata atånut torKordlutik.
tåssane igsiåput minutit Kångiussor-
tut sivisugeicalugit.
unuap KerKanut nalunaeKutaK su-
janerdluariånguatdlartoK sujorssualå-
nguaK tusarpåt, takuvdlugulo Kauma-
nimininguaK puilassutorKap tungånut
ingerdlassoK.
„måssåkut!" Nikko isuvssugpoK,
taimailivdlunilo pigsigtoK angåta ma-
ligpå, atautsikut nipitorssuarmik niv-
dlerdlutik. nivdliussåta tupangnermit
nivdlerujugssuardlune akivai. taimai-
livdlunilo KimåriaraluartoK igdloKar-
fiup sujulerssortåta nukigssuane ator-
dlugit tiguvå, aulajangivigdlugulo.
angutip KåumartartuarKane katagpå,
Nikkovdlo tiguvdlugo kinåtigut Kåu-
inarfigå.
tåssauvoK pisiniarfingme pissor-
taussoK Albert, ånilårnermit toKussu-
tut ilivdlune asingagsimassoK.
„nå, ivdliusimavutit, Albertiå,“ ig-
dloKarfiup sujulerssortå OKarpoK, „ta-
måna ilimasutigingikaluarpara. ila,
inupilusimaicautit. isumaKaraluaru-
itsaroK angåkorssuaK Kåumåmut
pulårtartoK, najå tåmarpoK. najane
tåmarmat ujardlugo angalaortuara-
luarame naningiia.
naninginamiuk ujarungnaersima-
lerdlugo ilåne Kåumåmut pulårmat
Kåumatip inuata igdlume puerarssua-
nik tigusivdlune angåkoK nivtaivigå
oKardlune, una atissaK kia pigå. angå-
kup ilisarå najangme tåmartup atigia,
sunauvfamigoK Kåumatip inua nuna-
mukardlune najå iperåutame ipuanik
Kaluvdlugo tigusimagå, taimåitoK na-
jane takungilå torKorsimangmago.
ilånigoK Kåumatip inua nunamu-
kartarame Kimugserdlune. åmagoK
Kimugsit ilåinit nåpineKartarpoK, na-
lunartångilaroK KåumativngoK inuata
Kingmé agdlunånik merKulingnik pi-
tutaKarput.
angåkoK Kåumatip inuata igalåmi-
gut isåunerKungmane isåussivoK isåu-
ssigamc takulerpai Kilangmiut arssar-
torssuit aorrup niaKua tugårssue ata-
ssut arssaralugo. arpaliutilerångata
arssartut ilåta agdlerue nåkararaut,
agdlorångame agdlerKune iluarsiniau-
ssårai ilaisa Kimåsavåt.
taimåituåinarmat angåkup Kåuma-
tip inua aperå sormita’ inup tåussu-
ma agdlerue nåkarninartut.
Kåumatip inuata oKarfigå piung-
någsuvdluniuna puissip niaKuanik
ugdlivdlune agdlorsiårtårame to-
Kugame Kilangmut pigame arssartu-
nut ilaulerån^ame agdlerue nåkarta-
ramik agdlorniåinartOK, tåssa agdler-
tuvdlune puissip niaKuanik agdlorsi-
game inunermine taimåituariugsså-
ngorpoK.
åma angåkup arssartut akornåne
avdla takulerpå ordlujungnaerneK
ajortoic. arpagdlune autdlariakavsat-
dlardlune ikasik pulamlsaoK. taimåi-
tuåinarmat Kåumatip inua aperå sok
narputit aliortuarfiup nalåne navia-
nartorsisångitsoralutit, suliapiloKar-
ningnilo anersåpiluit sernigisaggtit;
atauserdle ersinaviångitsoK tåssau-
voK una, Nikko. tåussuma Kaumani-
mininguaK takuvå; puilassordlo mi-
sigssoramiuk ujarKat katangnikut
navssårai, tåukualo atåine aningau-
ssat kultit torKortat, ivdlit uvavnit
tigdlitatit navssåralugit. kinåussutsit
ernlnaK påsisimångikaluarpara, tai-
måitumik unuk måna måne Kamavu-
gut, ivdlitdlo pissaråvtigit.“
Albert nålagkame såne sérKumia-
lerpoK tamaisalo ångiautigalugit. ilu-
mut aningaussat tigdligsimavai, Mar-
tinilo pissutitautiniaramiuk aningau-
ssat mardluk malugitinane kaussar-
fianut mangusimavai. aningaussat
puilassuliame tåssane issertorsima-
vai, unugdlo måna aggersimavoK er-
dlingnartutine tigujartordlugit. ma-
nalo nåkinaKalune inutineKarnigssa-
ne Kinutigå.
„åp, åp,“ igdloKarfiup sujulerssor-
tå OKarpoK, „ilumordlutit kivfartorfi-
gisimagaluarangma iperagauginåsau-
tit. månale Kimaguniarit måne Tliorn-
ime kingorna tåkuterKisångilatit.“
Albert nikuipoK tuavioKalunilo
ungalugkainit aniartorpoK oKautsimik
atautsimigdlunit onarane.
aKaguane Martin aniguisitauvoK, ig-
dloKarfiuvdlo sujulerssortåta pisi-
niartitsissunut sujulerssuissungorli-
på. uvdloK tåuna autdlarnerfigalugo
Nikko atarKissorujugssuångorpå, ki-
ngornalo OKarfigingitdluinarpå piv-
figssaK sinigfiginartarå. Nikkovdlo
Kinuviginginane ilisimatusarnigssa-
minut akuererKuvdlune, akornusf-
ngitdluinarpå. — Nikolaus Koperni-
kus kingorna angutaulerpoK ilisima-
torssuaK tusåmassarssuardlo.
inuninile tamåkerdlugo tamanit pi-
ngårnerpautitdlugit sagdliutitdlugit-
dlo uvdlorissat ilisimatusautigai.
maungamutdlo pissartunit angneru-
ssumik tåukua påsiniarnigssåt inger-
dlatarisimavå.
tåuna ordlunlnartoK. åma tåuna Kåu-
matip inuata nalunaialerpå, agdler-
nartoKardlune ajaråjårpatdlårsimaga-
me ajaråuminut någdlune ordlujuåi-
nartoK. tåssa unalo agdlerue nåkarni-
nartut, inugatdlaramik angåkut per-
Kussutåinik uniuissaramik, toKuga-
mik Kilangmileramik måna tåssa tai-
måituartugssåuput.
tåssagoK uvagut måne nunamitugut
ukiiikut atdlårKigssuarme anérångav-
ta Kilangme Kaumassut sumut tainau-
nga ingerdlaivåtårtorssuit takussarpa-
vut, tåssagormåkua nuname måne
inuit toKusimassut tarninge måna Ki-
langmileramik unukut arssartartor-
ssuit. mångånit Kilak ungasigsor-
ssungmat inugtait issigissångilavut,
arssartut avicutåinarssuat Kaumassor-
ssuaic kisiat issigissarparput.
ujartagke Kåumatip inuata tigusi-
magå måna nunamut angerdlarnialer-
poK. Kåumåmut iserKårame Kåumatip
inua sakamaliortoK (tåssa erisåmineK
mardlungordlugo kilitaK kiparigsu-
ngordlugo mikissunguamik nuerssa-
gaK) sakamctK.
angåkoK måna nunamukarnialer-
mat Kåumatip inuata tåuna sakama-
liane angåkumut tuniupå OKarfigalu-
go KaKugo erdlavérsiortoK angåkumut
tåssunga tivajartorpat sakamaliane
tåuna oKuiniuterKuvdlugo, erdlaver-
siortoK Kuiasårdlune tivassarmat.
asule tivaneic ajormat, tivavdlune ku-
ngujugtitane erdlavérdlugit toivukå-
ngamigit nerissaramigit uverisimang-
mat. ajoKersorpå måna puiorKunago,
erdlavérsiortoK tivalerpat angåkup
sakamaK tåuna oicumiane Kuiagssua-
leraluarune kiatdlagtåsagå, tauvagoK
Kuiagissaerutåsaoiv. angåkup sakamaK
tigugamiuk angerdlardlune nunamu-
karpoK.
(normume tugalerme ncuigisaoK).
kåumåmut puldrneK
(agdl. Martin Nielsen, kuvdlorssuarmio)