Atuagagdliutit - 23.08.1956, Blaðsíða 21

MERMTAVTINUT
inatsisit maligdlugit augusta septem-
ber ilo lugtiiniarfiusscirput, auvarfiu-
ssarput. auvariat sujugdltt tamåssa au-
valerétput. auvfarmik OKalugtuarloK
uvane a luars in a u v a rse.
auvartartusimassoK
oKalugpalårpoK
(lians Nielsen, K’ornoK)
(nangitan).
nalunångilaK Kangarssuardle ukiut
ingerdlanerine tugtul amerdlåssutsi-
inikut nikérartarsimassut, ukiut ar-
dlåine tugtoKarnerugångame ardlåine
tugtukinerussardlune. manalo Ka-
ngerdlugssuaK tugtorpagssuaKalcrfeoK
tusåmaleravtigo utorKait tugtul nike-
rartarnerinlik oKalualårissartagait ug-
peralugit auvfavta kingumut tugtor-
pagssuaKalerumårnigssåt ilimagåra.
sermersiortarnerit kugsiortarncrit-
dlo erKartulångitsorumångilåka ila-
nikut ånilånganartunik sujumuivfiu-
sinaussarmata.
åsit ilane Kåinamik ilungmut aut-
dlarpunga Nunatarssualiardlunga, tå-
ssano pularKassut auvaK atigi artord lu-
gi t. autdlakågavta uvagut ardlaicarna-
ta 'Nunatarssup KerKatigortugssångor-
pugut Sagdliakasik avKutigssatuau-
ssok avKutigiartordlugo ivnårssup
tatsivdlo akornånitoK. taimane sule
avKutausinauvoK, kingornale lusarpa-
ra ajortungorsimassoK nåkåssarnerup
ajortungortisimagamiuk.
sujornatigut auvarfigissåinaravko
tugtoKånginårdlugo ingerdlavigårput,
kujatåtungånutdlo pigavta tugtul si-
saimatuånguit pissaråvut tåssalo K’a-
manårssungnut ikårnialerdluta ser-
mimik kungmigdlo avigsåruteKartu-
mut. arnartarput mérardlo tupermut
Kimariardlugit uvagut tatdlimauvdlu-
ta ikåriartorpugut. sujornatigut pi-
ngasoriardlunga kilk tåuna kujåmut
avKutigissarérsimavara, lassalo uter-
dlugulo arfinilcriardlunga nalorårfi-
gerérsimavdlugo. kuit sermimit kug-
tut uvdlåp tungåtigut ikårumaneru-
ssarpavut kukinerussarmata, uvali-
lersukut kugtusinerussardlutlik.
kuk ikertujåraluarpoK kisiåne sia-
maseKalunc sioråinangajagssuvdluni-
lo, nalungilaralo kujatåtungå kisime
nakernerussartoK. tauvalo avalagpu-
gut. nalorålårdlutalo sioraanut Kani-
ssarpugut, uvangalo sujulerssortau-
vunga. kujatåtungåne nakernera tiki-
kavtigo imisigssorKårparput. sukut
ikårniåsa vdlugo aulajangeréravtigo
avalagpugut, isortorssugame ajaupiaK
kisime najornutagssaussoK. sAmivnik
Apalåt Abraham Abraharriseniuga-
luaK ernerminik amårtoK tasior-
para, kingunivtinilo Kåle Ujuanåtdlo
maligtigåvut. akivne siorKat ipigkiu-
simanerat tarsimårtoK issigigaluarpa-
ra, avivutigale ikagtuinaungmat iti-
vatdlårnigssånik ilimagingilara, su-
nauvfale iliseriarnera aujunarala-
nguångordlugo.
avdloriardlungalo ajåu pissavnik
kapcriaraluarpara, tamarmigdlc i-
ngerdlåinalersut kisame talera na-
ngajagdlugo narua kapivara. ajåupiåi-
navnik atalerdlunga nisuma igdlua-
nik iluamik tutineK ajulerpunga, iå-
ssalo pasivdlugo kup nakerneranul
i tiscria rn eran uldlo pisimavdlunga.
serKorloK tusardlugulo kisame upitug-
ssaujungnaerdlunga narKa lutivara
Kitera tikitdlugo kungmilerdlunga.
taimanikume mikivigsungilanga ama-
1 u m e s al u v i gsu n a n ga.
ajaupissama taperta napisimavoK.
tupingnaKaorme Kissup taiina amitsi-
galune ningiissusia, tingmiårsiutivnu-
me tagiartutigigavko, ikiuninile ni-
ngoKutigisimavå, taussumalume ånåu-
paiiga. unigdlungalo åipara Kiviarav-
ko takussaK nuåningikaluarpoK. uvav-
nut angerdlorsiusimavoK tavdlune ti-
kitdlugo imermitdlune uvavninardlo
atavdlune, dperånginavtame nuisa-
niarncrmit orne amagkane pissutigi-
gunaramiuk. utimutdlo autdlariå-
nguaravta ernlnaK ikangnipugut tai-
malo ånagdluta. ajåupissavnik napi-
ssorsimagaluaruma tigumlriarsimåså-
ngikaluarpugut Kanordlo iliusaga-
luarnerdluta nalugsinaunginavta, au-
junalo ativtine KordlorneK inunermik
kipititsisinaussoK.
sermersiortarnivtinit misigissara
atauseK tåisavara.
■ sermersiortarfivut tamatigut assi-
gingneK ajorput. ilait maningneru-
ssarput ilaitdlo maninerussardlutik,
ikertussutsiimikutdlo åssigingneK
ajordlutik. ilånc-åsit Nunatarssuar-
Hiitdluta inugpåluvdluta kujamut si-
nigtariupugut. AkutdlerssuaK akinge-
ravtigo ikarfiginialerparput. sermer-
siortarfia maningnerussoK kangivli-
nipoK, kugdlo oKautigerigara avKUti-
gcrivårdlugo aitsåt tikitariaKarpoK,
pissariugisimaneravtigulo atatigut
misilingnialerparput. sermeK avKuti-
giniagarput tauna sujornatigut avKtt-
tigineKakulanersoK ilisimassaKångi-
langa, misigssoriaravtigule Kuparlu-
galuartoK misilingnialerparput.
ikåriartuleravta utorKartavta Ki-
ssugssanik avålaKissanik nagsarKuvå-
tigut sermikut avKuhigssavtinut ili-
ssartagagssavtinik, utileruvtagoK ter-
Karsimångigpata najorKutaralugit av-
Kuterput ilisarisagavtigo. sermeK av-
Kutigissarput KiipartuvoK pingårtu-
mik avangnåtungå, ilanikutdlo Kuag-
ssugkatigut ingerdlassarpugut igdlua-
tungait sisuvfigisavdlugit pilerinar-
patdlångitsutigut. kujamukarnivtinc
nangmåKånginavta ilungersornartor-
siungangilagut, avangnainutdle nang-
maKardluta ingerdlaleravta aitsåt
ilungersornartorsiornerulerpugut. Ka-
nordle pissonariarnata ajornersså Ka-
ngerparput, kujåmukaleravtalo KupaK
nunap avatinguanitoK avKutigissar-
put kisial ajornartorsiorfigssariler-
parput.
KupaK sitdlajaTpoK oKimaitsunik
nangmagdlune ikårneic ajornartoK.
mingnertavut nangmåutamik Kericisi-
gut Kilerdlugit ikårartipavut igdlua-
lungivtinltunut tigutitardlugit. nang-
miåt natdliileravtigik natdluissumut
uva’ åipauvunga, nalutagssavut en-to-
trériardluta nalugtardlugit. arnarta-
male nangmåve naloriaraluardlugit
nangniåutap KaKitåta åiparma talia
ativa, nusugtileraluartordlo iluanår-
dlunga tiguvara, nangmautdle Kupap
nerukitdleriarneranut atsiartumut nå-
karput. agdlunaussat sitdlajårtut pi-
ngasut OKumersåtalerdlugit KaKitsi-
niutigigaluaravtigik KaKin iagkavut
tåtoKivigsimagamik nikisitagssåungit-
dlat, tåssalume k'igtoraisitsileriångua-
ravta såkugssaerutdluta Kimåinarta-
riaKalerdlugit. nigsiniainivtine natit-
siniartut Kupap kigdlingane patdlu-
ngassut nåkarKunagit singernerisigut
tigumissarpavut.
nangmåt åss'igingitsunik imaKara-
luartut OKåinardlanga: arnartaralo
taiimanikut iluatigut isigkavtigutdlo
atissagssaenipugut, asulo angerdlar-
niarfigput uvdluinaK tiikitagssaunane.
ilavut kisisa isumavdlutigssarilerpa-
vut.
*
sermip ingerdlancra auvartarfivti-
ne åssigingitsune takussartagarput
mana oKalualårilåsavara.
mina ukiut 25-1 Kångiusknåput
Akutdlerssup kitåtungåne pingasuv-
dluta KeKaravta, Nup kangerdluata
igartartuisa åipåta Kingordliussup ka-
ngiatungane. åkåna ativtine sermip
nåkånera akimut atavoK km-it mar-
dluk migssiliordlugit isorartutigalu-
nc. taimanikut avangnaKarmat i 1 u 1 i -
ssat sikutut isivdlulik sermimut ta-
lerarsimåput. tagpavname kanger-
dluk avangnaKalerångat ilungmut
sarfalersarpoK, nigerpalulerångatdlo
silåmut sarfalersardlune. imarigsotc
uvaguvtinut KaningnerussoK issigile-
ravko ilama OKautigåt sermeK ataut-
dlugo kugssup anianerigå. tåssagoK
puilassua, asulo naujanik nerinianik
u i sorilåin avigd lune.
taimaildlunime sciimip Kåva aki-
mut nånane putser.sulerpoK. pujungit-
dlatdle, imerdle-una tigssalugtoK, ila-
malo OKautigåt igalersoK — ingang-
diunga ålarsimaniarungnaeravko. isu-
maKaraluarpunga ukarnera avåmut
upinarumårtoK, sunauvfale sermeK
ilårdlugo morssuinarpoK. peKångisi-
målertoKaoK, tupingnaKaordlume i-
map 'itisorinåssusia. taimaitdlunile
nuissorssuångorpoK igtugssuane iliga-
lugo érKaminitutdlo ilulissat tamaisa
sikutut issikoKartut avåmut autdla-
rutdlugit, kingornalo imarlnarssuå-
ngordlune. pitdlarame pitdlarame
unigtorssuångouaoK, unilerneralo ilu-
tigalugo ilulissat amerdleriarunaKalu-
lik utilerput taimalo erininångitsu-
niik sikutut isivdlutik sermimut tale-
rardlutik.
måna tagpavunga angalavdluartar-
tut ilåt aperssordlugo påsivara tai-
manernit km sivnerunardlugo sermip
nåkånera tunungmut nikisimassoK,
tåussumalo avangnånitoK Narssap
sermianik taissartagarput Kangersor-
ngup iluliainik ilapigtuingårtartoK
kujaliminitdle isorakinerussoK manå-
kut KanoK oKautigisavdlugo ajornaku-
sorpoit, nikerarpatdlångineråinarta-
riaKånguatsiardlunile. nåkåjuarpor-
dle, nåkåneratalo kitåtungåta Kanig-
tuagut kujåmut avangnamutdlo ser-
mersiortåinarparput iluamigdle påsi-
sinaunago avåmut lunungmutdlunit
ingerdlanersoK. sujunivtigutdle avå-
mut ingerdlasimagaluaKissoK nalunå-
ngilaK oKalualårineKartarmat Ujarag-
låmik pissartagarput manåkut sermip
kigdlinganut ungasiaKissoK imap
angumagatdlarmago serfårniarfigine-
KurtarsimagaluartoK.
Ujaragssuit scrmiat imånut atassii-
ngilaK taimåitumigdlo igartartunane
siorKanik marrarmigdlo sujuleKuta-
Kardlune sermip dngerdlaneranik ki-
gaitdlagtitsissugunartunik, ingerdla-
neranutdlume nalunaeKutausinauvoK
Ujaragssuit erKåne marraup Kanga-
nit Kagfagkiartuinarnera. ånagigalua-
ra oKalualårtoK tusarnårpara mé-
rauvdlunigoK Ujaragssuit kujarKut-
dlugit sermip aitsåt nuilernera laku-
simavdlugo, sordlugoK tagpavane kig-
dlisaut. taimåikunilume taimanernit
manåkumut sermip ingerdlancra iso-
rakigissagssåungilaK.
*
manalo TaserssuaK tikerKeriartigo.
mérauvdlunga umiamik KaKissunut
ilaussalerKårama TaserssuaK iluliara-
sånguartoK takussarsimavara, OKa-
lualårineKartarpordlo Kangauneru-
ssok Sarnap sermia igarKåmcrsima-
titdlugo silatåtigut ikårniarångamiko
ajårdlutik i ngcrdlassarsima vdlugo.
taimanikume TaserssuaK Ilulialing-
mik ateKarsimagaluarpoK, manalc ar-
Ka atånitumut Uulialértugkavtinut
nutineKarsimavdlune. — SarKap .ser-
mia inånåkut nåkåjungnaerpoK, suli-
le ingerdlajuardlune sujunermigut
siorarssuit nuisipai, sarKarsarner.su-
'inilo anorssarigtitdlugo siorKanik
persertartorssuångorpoK. sujornatigut
sarKåne nunaKarfiussarsimagaluartut
måna tikigssaujuiignaerdlutik. ser-
meK tivfasigsoK naKitdliiartortoK na-
lunångjlaK, taimåitumigdlo SarKap
isuata agssuane nunataK nuilerpoic
tungåta naKigdlineranit pissuteKaru-
navigsoK, sulile tikinéKångilaK, nalu-
nångilardlo tugtorpagssuaKåsassoK.
kikutdle misiligdlugo tikiniåsavåt?
imaua sujulivta angatdlartussusiånut
påsissutigssaussunik takuvfiusinau-
ssutsiarssuaK —?
(ndrmume tugdlerme nangisaon).
pingussat mérKamut silagtorsautauvdluartuput. iiukagpiaraK KimugtuitsCissanik
pinguartitdlune pinguartutut misigisimassarunångilaK. ivimugtuitsilssautine Kimug-
tuitsuvigtut issigissarai iialunångilaK, takordldlerarå Kanarssuit akornisigut ig-
dloKarfingnut ungasigsorssuarnukardliine Kiniugtiiitsuniiniit ilauvdlune.
Dot hedste legetøj er det, som sætter barnets fantasi i sving, og der er næppe tvivl
om, når en dreng leger med mekanisk eller elektrisk tog, så leger han ikke. Toget
er virkelighed for ham. Det kører gennem fjerne egne til fjerne byer, og det tager
ham endda med til alle disse steder.^ ,
22