Atuagagdliutit - 15.08.1957, Blaðsíða 2

atuartartut agdi | lagait
tamanitdlo tiguldgkat
A. „angut Kassertunik atissalik
Kalåtdlit-nunåt månåkut ukiunilo
kingugdliunerussune ulapinavigssuaK
sujumukartineKarsimavoK kalåtdlit
Danmarkimutdle inugtaussunut avdla-
nutaoK naligititaulemigssanik kingu-
neKartiniagaussumik, tamatigordlui-
naK danskisordlumaK iliorfigineKåså-
put, oKilisaivfigissaunerit amigautau-
ssutdlo éssigérdluinarmik pitiniarne-
Karput.
KularnauteKångmguatsiarpoK uv-
dloK måna tikitdlugo OKilisaivfigissau-
nerit igdluinarsiorpatdlårtitausima-
ssut, amigautigineKartutut oKautigi-
neKarsinaussut nipaitsumik uningati-
narneKarsimassut, sujunertamutdlo
akerdliussunutaoK ingmikortitsine-
KarsimavoK iluarsineKartariaKara-
luartut iluarsinagit kalåtdlinut tugdli-
ngutinartardlugit oKilisautaussugssau-
galuitdle nipaitsumik torKuinartar-
dlugit, puiugausimanigssåtdle kigsau-
tiginångeKaoK.
tamåkuninga påsisimassaKångitsoK
Kularnångitsumik aperipatdlagkuma-
sinauvoK OKilisaivfigissaunerit sujor-
natigut taineKarérmata sunersut aper-
Kutigiumavdlugit, taimalo aperiumå-
sagune tungaveKångitsumik iliungi-
laK, avisitigut radiokutdlo tusagagssia-
rineKartartut maligdlugit påserraju-
taKarérsimåsånguatsiarmat kalåtdlit
tåssaussut inuiait nåpåumik sångitdli-
sitat, nålagauvfiup atorfeKartitainit
Kutdliussunit KulangersimaneKartut,
pitsut pivdluaitsutdlo. miserratigine-
KarsinåungilaK sujornatigut taineKa-
rérsut misigissusiusinauvdlutigdlo ta-
kuneKarsin aungmata, atautsimutdlo
tamaisa issigisagåine kalåtdlit pitsu-
tut OKautigineKarsinauvdlutik taimåi-
tordle nauk tuberkulose taima siaru-
arsimatigigaluartoK nåpåumik sångit-
dlisitausimassutut OKautigineKarsi-
nåungitdlat, imalunit nålagauvfiup
atorfeKartitainit Kutdlersaussunit ku-
langigausimassutut pivdluaitsututdlu-
nit, — tamatumale akerdlianik dan-
skinit nanertugåungineruvdlutigdlo
pivdluarneruvdlutik inuput.
kågtardlutigdlo Kiassarput igdlunilo
ajOKissune najugaKartarsimavdlutik.
amerdlaKissutigutdle pivfigssat avdlat
artornartumik inusimanerånut taor-
taussutut nagdliusinaussarput seKi'ner-
titdlugo seKiriårtinerit, naugdlo ani-
ngaussat atorfigssaKartikaluaKalugit
aulisarnermit pigssarsiviunerulårsi-
naugpat tugtuniarsinåuput, imalunit
pingortitarssup tupingnåinavingmik
kussanåssusigdlip nusugtineragut aut-
dlårdlutik nauk imaKa igdlortik iriia
iluarsartariaKartigilersimagaluartoK
tunuinardlugo tauvalo aitsåt pivdlu-
autit taiméitut nungukångata suliag-
ssaKarsimagunik sulinialersardlutik,
naitsumik OKautigalugo inuneK amer-
dlanerpaussugut pisinauguvta piuma-
nerungågaraluarput.
sivikeKissumik taimatut periarfigi-
sinaussavtinik feriarfigssaKartitauvu-
gut, amerdlanernutdle taimailiornig-
ssaK pivfigssaKarfiuséngilaK, pingår-
tumik feriarnigssamut akigssanångit-
sunut, ingmivtinut pigdliutigaluta inu-
nerput ingerdléparput tåssaulersimav-
dlutalo „angut Kassertumik atissalik“.
„angut Kassertunik atissalik" („The
Man in The Grey Flannel Suit“) atua-
gauvoK Sloan Wilsonimit atuagkiari-
neKarsimassoK, atuagkap erssersinia-
gå tåssauvoK angutip amerikamiussup
pigigsårtunanilo pitsungitsup uvdlu-
mikut inunera, atuagkap imaKarner-
siornera avisime „Berlingske Tiden-
de“me ingerdlåneKarpoK avisikutdlo
tåssunåtaoK Henning Kehlerimit ner-
sualågauvdlune agdlauserineKarsi-
mavdlune. atuagaK tåuna nalunaeru-
tigineKarnerinågut ilisimassaKarfjgi-
galuarpara, isumaKartariaKarsoringi-
langale nalunaerutigingnigtdK kuku-
ssumik issuainiarsimassoK issuainer-
mine erssersiniarsimangmago Ameri-
kame sujuarsagaunerme inuit inuvdlo
anersåva nautsorssutigineKancalår-
patdlåKingmata, tåssane pineKarsima-
ssune maskinåinaitdlunit pineKarsi-
mångitdlat tåukutaordle pårineKar-
nigssait nukigssamigdlo tunioraissu-
nermikut pissusigssamigtut ingerdla-
j uarnigssåt erKarsautigineKarsima-
ssok. suna pivdlugo Amerikame inu-
neK; Danmarkime inunermit avdlaune-
rusava — åmame Kalåtdlit-nunane?
Henning Kehlerip atuagkamik na-
lunaerutigingningnine ima autdlar-
Kauserpai:
„USA-p ukiune 25-ne ingerdlanera
inuiaKatigit atautsimortut ingerdlau-
siåtut issigisagåine avdlångorneKa-
ngårsimagame ilisarssaujungnaingaja-
vigsimavoK. nunasiartorKat nalåt ma-
lungnerungnaersimavoK. kitå sulia-
rineKarsimångitsoK filminarme taku-
neKarsinaulersimavoK. inuiaKatigi-
ssutsime akunagtumik inigssisimassut
amerdliartorput taimåituinangajångu-
lerdlutigdlo. tamatumunga pissutau-
ssut amerdlaKaut. Kularnångitsumik
Franklin Eooseveltip agdlagå „New
Deal“ taima pissuseKalernermut pi-
ssusimasinauvoK. Stalinip pilerssåru-
terpagssuisa sarKumernerat ingiaKati-
galugo sarKumiuneKarpoK. Sovjet-
Unionime niorKutigssiorf eru j ugssuit
sukaKissumik atulersiterneKarput nu-
nalerinerdlo tamardluinanga.iåt nåla-
gauvfingmit nåkutigineKartilerdlugo.
1930-kutdle autdlartilårneréne USSR
USA-lo påsissaKarsimåput tamaviår-
dlutigdlo anguniagkap atautsip tungå-
nut ingiarniutdlutik ingerdlalerérsi-
måput. inuiaKatigigtut ingerdlaner-
mingne tamarmik ..amerdlanerit isu-
manik malingninaniarneK" pingårtita-
riealuarpåt, Ruslandimile pingårtf-
niagaunera nålagauvfingme akigssa-
Kamiarnerup tungåtigut ningårtine-
Karneruvdlune Amerikamile nålagker-
suissut tungåtigut pingårtitaunera ma-
lungnartineKarneruvdlune, periautsit
téuko mardluk atautsimik sangmive-
Karput. suiuariarneK, akigssaKarsi-
naunerun tungåtigut sitdlimaneK. nå-
lagkersuinerun tungåtigut atausingor-
titsineK. éssigingitsutigut inungnik so-
KutigissaerutitsiartomeK — inuinait-
dlo Kåumaissakitdliartomigssåt".
kingusingnerussukut atuagaK tåuna
nangmineK pivdlugo ima agdlagpoK:
„alikusersutigssatut atuagagssiau-
vok pitsagssuaK, kisiåne taimatut ag-
dlagaussartunit sordlo Faulknerip,
Steinbeckip, Caldwellip il. il. agdla-
garissartagåinit avdlauvdluinartoK. a-
tuardlugo Hans Falladasip agdlagari-
simasså „angutéraK, tauvame" („Lille
Mand, hvad nu?“) erKarsautigilingit-
sorneK a.jornaKaoK. atuagkiat tamar-
mik inun iamermut tungåput. agdlau-
serineKarsimassut tamarmik nålagker-
suinerup tungåtigut ingmikortitsine-
Kångivigput. tåuko oKalugtuariniarsi-
mavåt inuiaKatigit aulajangersimassut
sapingisamik inugpalårtumik sarKu-
mersiniardlugit — 1930-kune Tysk-
land, sulivfigssaeruterugtornerssup
nalå, USA 1955-kune, åipagssånik
sorssungnerssup soraernerata Kångiu-
neranit ukiut Kulit nagdlernerat -—
inoKatigingnerup inuit nalinginaune-
russut — pigigsanginerussut — KanoK
susupagitigigai. naleK uvagut nalivti-
tut itoK, inungnik éssigingortitsiniar-
neK atortorisinaussat tamaisa atordlu-
git tamaviåruneKartitdlugo, ugperut-
sivtinile imåititdlugo inuit tamarmik
ingmikut pingortitausimassut sule nu-
nguvingikatdlartitdlugit atuagagssia-
nik taima pissusilingnik agdlagsinåu-
sagåine malugtarissuseK angisorujug-
ssuaK pigissariaKarpoK. sordlo tamav-
ta ilisimagigput, Falladap agdlangner-
migut nåmagsiniagagssaK tamåna nå-
magsivå, amerikamiutdlo filmiånit
„Marthy“mit Kanigtukut København-
ime takuneKarsimassukut nangerKing-
neKardlune, månåkutdlo Sloan Wil-
sonip atuagkiamigut „angut Kassertu-
nik atissaling“mik taissamigut na-
ngerKigdlugo. inungnit pingårnerssau-
titdlugo OKalugtuarineKartune inugta-
ritineKartoK Tom Rathimik ateKarti-
neKarpoK 33-itdlo migss. ukioKarti-
tauvdlune".
påsivarput Tom sorssungnerssuar-
me kingugdlerme ilausimassoK ilau-
nerminilo sut misigissarisimassai på-
sivdlugit. sorssungnerssuaK soraerpoK,
Tomilo såkutujunerminit angerdlarti-
tauvdlune, tamatumalo kingorna na-
lunaerutigingningnine nangerKigpå:
„sujornatigut pisimassut (sorssung-
neK) puiorniardlugit oKåtårpai. suliv-
feKalerpoK ukiumut 7000 dollarinik a-
kigssarsiaKardlune, Danmarkime akig-
ssarsianut nalerKiutisagåine ukiumut
21,000 kroneKardlune. åiparit pinga-
sunik mérartårput. inunermut ilaKu-
tarigpagssuit milliuniussut tåuko na-
ligissaisa inunerånut sungiussagssåu-
ngissartumut erKuneKarput. inuneK
nåmaginéngitsoK igdluinarsiortumik
pivdluarnilik. itinerussumik isumaKå-
ngitsoK. unigtornaviginardlune inger-
dlassoK. sianigingikaluardlugo suna
maKaissinerdlugo maKaissinerata ang-
nerussumik aningaussarsiaKarusung-
nerat agdlisitarpå. ukiumut 8, 9, 10 tu-
sintinigdlunit akigssarsiaKarusung-
neK. soruname inugpagssuaKarpoK ta-
matumånga angnerujugssuarmik a-
kigssarsiaKartartunik, taimale erKar-
sartut inuinauvatdlåKaut, nangming-
neK silarssuarissartik sordlo issiging-
nåriartarfingne takussartagarput nå-
magåt. taima isumaKalersimassut isu-
martik KimangneK ajorpåt inungnik
ingmingnit aningaussaKarnerujug-
ssuarnik nåpitaKarsimångikångamik
påsivdlugulo inuit tåuko sule ing-
mingnit pivdluåinerussut nåmagigtéi-
neruvdlutigdlo, nåmagigtåinerat piv-
dluåineratdlo tamåna aningaussanik
pissuteKartok påsigångamiko.“
Tom millionérimik étavigissaKaler-
poK taimailiornermigutdlo amerdlane-
russunik aningaussarsiornigssaminut
pivfigssaKartitaulerdlune, sagdloKitå-
ralugo avdlatutdlunit iliorfigalugo
iluanåmiarumagune, ilumordlunile
ingerdlatitsinigssane aulaj angiupå:
nalunaerutigingningneK nangipoK:
„ilumomerminut -aulaj angiussiner-
minut ugpemarsausiutdlugo kisa nag-
gatågut millionére oKalugtupå naut-
sorssutigissariaKångikå taimailiorner-
migut eKiasuissutse, pikorissutsilo
imaKalo aningaussatigut kingomussi-
ssugssaKarsimåsagaluarune kingomu-
ssissugssat - pivdlugit anguniagaKar-
dlune. taimailiusagaluarune inunine
inunermine pigissatuane asavatdlårpå.
Hopkinsime (milliunére) milliuninik
tatdlimanik milliuniutilik. inunine ani-
ngaussarsiutiginarnago, ilaKutamisaoK
inunere amerikamiut unigtornavérså-
ginardlutik ingerdlanerånut aningau-
ssarsiutigalugit tunisimangmagit".
kisamilo n alunaerutigingningnerup
naggatå imailivdlune tutsiupoK:
„Kanga pissusiusimassoK uterpoK.
Wilsonip atuagkiamigut erssersiniag-
kane erssaringnerussumik erssersini-
arsimassuguniuk atuagkiane taima
taiumasimasinaugaluarpå".
Kangarnitsat utilerput, månåkut
inussut Kimarratigilerpait, autdlai-
niartungordlutigdlo aulisartungorput,
pingortitame erKigsivigssarsiorput,
aussarsiortarfinguane nutåliåungeKi-
ssune torKorterput — Kimarréput, ino-
Katigingnerme malingniagagssaK ima-
lunit malingniagagssarpagssuit Ki-
marratigalugit, malingniagagssarpag-
ssuit imaKa pivdluardlutik inuner-
mingnik nagsataKaraluartut inugtut-
dle inunermik pivdluartitsilersinåu-
ngitsut Kimarratigalugit.
Amerika mångånit ungasigkalua-
KaoK, taiméikaluartordle, uvdlumikut
angut kinalunit Danmarkime „angut
Kassertunik atissalik“mit avdlauneru-
ngårpa? Hans Fallanda taima isuma-
KångilaK, åmame uvanga taima isu-
maKångilanga, Danmarkime inuneK
pivdluardlune atugauSsutut OKautigi-
neKarsinåungilaK ingminut toKiitartut
nautsorssugauneråne sagdlersaussutut
OKautigineKartartitdluta, åmalo i-
nungnik erKarsautimikut sångitdli-
nermikut tåmaineKar tunik ujaissi-
ssarnertigut, — sianiutilugtut niaKU-
lårtutdlo nåparsimavé ulivkårput. Ka-
låtdlit-nunane angut nalinginaussoK
„angutéraK“ngusanerdlune imalunit
„angut Kassertunik atissalik“ngusa-
nerdlune inuiaKatigissutsip atissainik
inerigkanik atissisitaunermigut, nauk
Kularnaitsumik sule uvavtiningarnit
nåmaginginerutigisagaluarai Kular-
naitsumigdlo inuneK inuneriumassane
— sordlume uvagut taima piumaga-
luartugut —- piumassamisut inuvfigi-
sinaujungnåisavdlugo. imalunit Kanga
pivdluardlune inunine piginartariaKå-
nginerpå inuiaKatigissutsip atissainik
inerérdlugit merssugkanik iluating-
nauteKarsinaussunik tapersinardlugo,
Kanganitsanut nalerKUsinaussunik
taimalo inuiaunermut pitsångorsau-
tausinaussunik.
amerdlagunarput inoKatimik akor-
nåne pitsaunerussumik inujumassut,
danskitdlo amerdlanerit kalåtdlinit a-
jornerujumångitsut, taimatutaordle
igdlorujugssuaK pårivdluagauvdlunilo
peKusersordluagaussoK, bilit nutåliau-
ssut, fjernsynit inuvdluardlune inu-
nermut ilagitineKartarput, taimåine-
ratalo åsserdluinånigtaoK Kularnå-
ngitsigaoK inuvdluardlune inunermik
isumaKångisinaunerat. uvagut måne
Danmarkimitugut inunerup taimåitup
nagsatarisinaussainik ilisimassaKarér-
sugut taimåitoKalinginigsså mianer-
ssutigalugo ikiutariaKarpugut agdlåt
ajixnginerussumik inunigssånut ikiu-
niåsaguvta. ikiutariaKarpugut oKaut-
sip ikiutup isumånik erKortumik pe-
riauseKardluta, kalåtdlitaoK uvagut
avdlat ulåputigeKissavtinik sianiuti-
nut Kasusautauginartunut ukiut ar-
dlaKångitsunguit Kångiunerisigut tiki-
neKarsinaunerånut pinavérsimatiniar-
dlugit. tuberkulose nungutikaluaruvti-
go sianiutilulernennigdle taorserdlu-
go, kalåtdlip utorKaliumårnertussusia
agdlisisinausimåsagaluarparput, kisié-
nile inuneranik sivikitdlisåussineru-
saoK.
„KaKortunik amigdlit tåkutalerérput
— arritsumigdlo, kisiåne malungnar-
dluartumik tipaitsugdlune inuneK tå-'
mariartulerpoK", Karl Eskelundip Af-
rikame Kåumarsagaunerup tåkutiler-
nera OKautigigamiuk taima oKarpoK,
ilimagineKarsinaunerdlune Kalåtdlit-
nunane avdlaunerussumik pissuseKa-
rumårnigsså? ilå, ugperineKarnaviå-
ngilaK, kingusinåriatårnigssardlo ajor-
nåséngeKaoK. tamåna Kalåtdlit-nunå-
ne pingitsorumagåine Kalåtdlit-nunå-
talo tupingnåinavigsumik kussanåssu-
silingmik pingortitaunera ånåukuma-
gåine oKartariaKarpoK: „Kalåtdlit-nu-
nåt — Kalåtdlit-nunåjuardle".
imaKa nalerKutikånersumik ima
naggasersinauvara, sordlo Svend
Rindholdt 1. september ukioK måna
„Berlingske Tidende“me Erik Knud-
sen agdlauserigamiuk ima agdlagtoK:
„kina unuaK måna imåinarme
ukamarussårpa
umiarnikoK, magdlit anorerssuar-
dlo kiserdlioKatigalugit?
unuaK kina kalerrisåruminik sig-
gartaraluarpa
umiarssuit aliortugkat sanei’Kua-
titdlugit?
å, umiarssup nålagå tusilartutit!
aKugtoK tagpitsutit!
Katångutit umåssuseKartuse nå-
parutine aKumitusilo,
kalerrisåraluarpavse Kanera
imermik ulivkårtitdlugo!
K. Brandt, København.
2