Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 15.08.1957, Blaðsíða 2

Atuagagdliutit - 15.08.1957, Blaðsíða 2
atuartartut agdi | lagait tamanitdlo tiguldgkat A. „angut Kassertunik atissalik Kalåtdlit-nunåt månåkut ukiunilo kingugdliunerussune ulapinavigssuaK sujumukartineKarsimavoK kalåtdlit Danmarkimutdle inugtaussunut avdla- nutaoK naligititaulemigssanik kingu- neKartiniagaussumik, tamatigordlui- naK danskisordlumaK iliorfigineKåså- put, oKilisaivfigissaunerit amigautau- ssutdlo éssigérdluinarmik pitiniarne- Karput. KularnauteKångmguatsiarpoK uv- dloK måna tikitdlugo OKilisaivfigissau- nerit igdluinarsiorpatdlårtitausima- ssut, amigautigineKartutut oKautigi- neKarsinaussut nipaitsumik uningati- narneKarsimassut, sujunertamutdlo akerdliussunutaoK ingmikortitsine- KarsimavoK iluarsineKartariaKara- luartut iluarsinagit kalåtdlinut tugdli- ngutinartardlugit oKilisautaussugssau- galuitdle nipaitsumik torKuinartar- dlugit, puiugausimanigssåtdle kigsau- tiginångeKaoK. tamåkuninga påsisimassaKångitsoK Kularnångitsumik aperipatdlagkuma- sinauvoK OKilisaivfigissaunerit sujor- natigut taineKarérmata sunersut aper- Kutigiumavdlugit, taimalo aperiumå- sagune tungaveKångitsumik iliungi- laK, avisitigut radiokutdlo tusagagssia- rineKartartut maligdlugit påserraju- taKarérsimåsånguatsiarmat kalåtdlit tåssaussut inuiait nåpåumik sångitdli- sitat, nålagauvfiup atorfeKartitainit Kutdliussunit KulangersimaneKartut, pitsut pivdluaitsutdlo. miserratigine- KarsinåungilaK sujornatigut taineKa- rérsut misigissusiusinauvdlutigdlo ta- kuneKarsin aungmata, atautsimutdlo tamaisa issigisagåine kalåtdlit pitsu- tut OKautigineKarsinauvdlutik taimåi- tordle nauk tuberkulose taima siaru- arsimatigigaluartoK nåpåumik sångit- dlisitausimassutut OKautigineKarsi- nåungitdlat, imalunit nålagauvfiup atorfeKartitainit Kutdlersaussunit ku- langigausimassutut pivdluaitsututdlu- nit, — tamatumale akerdlianik dan- skinit nanertugåungineruvdlutigdlo pivdluarneruvdlutik inuput. kågtardlutigdlo Kiassarput igdlunilo ajOKissune najugaKartarsimavdlutik. amerdlaKissutigutdle pivfigssat avdlat artornartumik inusimanerånut taor- taussutut nagdliusinaussarput seKi'ner- titdlugo seKiriårtinerit, naugdlo ani- ngaussat atorfigssaKartikaluaKalugit aulisarnermit pigssarsiviunerulårsi- naugpat tugtuniarsinåuput, imalunit pingortitarssup tupingnåinavingmik kussanåssusigdlip nusugtineragut aut- dlårdlutik nauk imaKa igdlortik iriia iluarsartariaKartigilersimagaluartoK tunuinardlugo tauvalo aitsåt pivdlu- autit taiméitut nungukångata suliag- ssaKarsimagunik sulinialersardlutik, naitsumik OKautigalugo inuneK amer- dlanerpaussugut pisinauguvta piuma- nerungågaraluarput. sivikeKissumik taimatut periarfigi- sinaussavtinik feriarfigssaKartitauvu- gut, amerdlanernutdle taimailiornig- ssaK pivfigssaKarfiuséngilaK, pingår- tumik feriarnigssamut akigssanångit- sunut, ingmivtinut pigdliutigaluta inu- nerput ingerdléparput tåssaulersimav- dlutalo „angut Kassertumik atissalik“. „angut Kassertunik atissalik" („The Man in The Grey Flannel Suit“) atua- gauvoK Sloan Wilsonimit atuagkiari- neKarsimassoK, atuagkap erssersinia- gå tåssauvoK angutip amerikamiussup pigigsårtunanilo pitsungitsup uvdlu- mikut inunera, atuagkap imaKarner- siornera avisime „Berlingske Tiden- de“me ingerdlåneKarpoK avisikutdlo tåssunåtaoK Henning Kehlerimit ner- sualågauvdlune agdlauserineKarsi- mavdlune. atuagaK tåuna nalunaeru- tigineKarnerinågut ilisimassaKarfjgi- galuarpara, isumaKartariaKarsoringi- langale nalunaerutigingnigtdK kuku- ssumik issuainiarsimassoK issuainer- mine erssersiniarsimangmago Ameri- kame sujuarsagaunerme inuit inuvdlo anersåva nautsorssutigineKancalår- patdlåKingmata, tåssane pineKarsima- ssune maskinåinaitdlunit pineKarsi- mångitdlat tåukutaordle pårineKar- nigssait nukigssamigdlo tunioraissu- nermikut pissusigssamigtut ingerdla- j uarnigssåt erKarsautigineKarsima- ssok. suna pivdlugo Amerikame inu- neK; Danmarkime inunermit avdlaune- rusava — åmame Kalåtdlit-nunane? Henning Kehlerip atuagkamik na- lunaerutigingningnine ima autdlar- Kauserpai: „USA-p ukiune 25-ne ingerdlanera inuiaKatigit atautsimortut ingerdlau- siåtut issigisagåine avdlångorneKa- ngårsimagame ilisarssaujungnaingaja- vigsimavoK. nunasiartorKat nalåt ma- lungnerungnaersimavoK. kitå sulia- rineKarsimångitsoK filminarme taku- neKarsinaulersimavoK. inuiaKatigi- ssutsime akunagtumik inigssisimassut amerdliartorput taimåituinangajångu- lerdlutigdlo. tamatumunga pissutau- ssut amerdlaKaut. Kularnångitsumik Franklin Eooseveltip agdlagå „New Deal“ taima pissuseKalernermut pi- ssusimasinauvoK. Stalinip pilerssåru- terpagssuisa sarKumernerat ingiaKati- galugo sarKumiuneKarpoK. Sovjet- Unionime niorKutigssiorf eru j ugssuit sukaKissumik atulersiterneKarput nu- nalerinerdlo tamardluinanga.iåt nåla- gauvfingmit nåkutigineKartilerdlugo. 1930-kutdle autdlartilårneréne USSR USA-lo påsissaKarsimåput tamaviår- dlutigdlo anguniagkap atautsip tungå- nut ingiarniutdlutik ingerdlalerérsi- måput. inuiaKatigigtut ingerdlaner- mingne tamarmik ..amerdlanerit isu- manik malingninaniarneK" pingårtita- riealuarpåt, Ruslandimile pingårtf- niagaunera nålagauvfingme akigssa- Kamiarnerup tungåtigut ningårtine- Karneruvdlune Amerikamile nålagker- suissut tungåtigut pingårtitaunera ma- lungnartineKarneruvdlune, periautsit téuko mardluk atautsimik sangmive- Karput. suiuariarneK, akigssaKarsi- naunerun tungåtigut sitdlimaneK. nå- lagkersuinerun tungåtigut atausingor- titsineK. éssigingitsutigut inungnik so- KutigissaerutitsiartomeK — inuinait- dlo Kåumaissakitdliartomigssåt". kingusingnerussukut atuagaK tåuna nangmineK pivdlugo ima agdlagpoK: „alikusersutigssatut atuagagssiau- vok pitsagssuaK, kisiåne taimatut ag- dlagaussartunit sordlo Faulknerip, Steinbeckip, Caldwellip il. il. agdla- garissartagåinit avdlauvdluinartoK. a- tuardlugo Hans Falladasip agdlagari- simasså „angutéraK, tauvame" („Lille Mand, hvad nu?“) erKarsautigilingit- sorneK a.jornaKaoK. atuagkiat tamar- mik inun iamermut tungåput. agdlau- serineKarsimassut tamarmik nålagker- suinerup tungåtigut ingmikortitsine- Kångivigput. tåuko oKalugtuariniarsi- mavåt inuiaKatigit aulajangersimassut sapingisamik inugpalårtumik sarKu- mersiniardlugit — 1930-kune Tysk- land, sulivfigssaeruterugtornerssup nalå, USA 1955-kune, åipagssånik sorssungnerssup soraernerata Kångiu- neranit ukiut Kulit nagdlernerat -— inoKatigingnerup inuit nalinginaune- russut — pigigsanginerussut — KanoK susupagitigigai. naleK uvagut nalivti- tut itoK, inungnik éssigingortitsiniar- neK atortorisinaussat tamaisa atordlu- git tamaviåruneKartitdlugo, ugperut- sivtinile imåititdlugo inuit tamarmik ingmikut pingortitausimassut sule nu- nguvingikatdlartitdlugit atuagagssia- nik taima pissusilingnik agdlagsinåu- sagåine malugtarissuseK angisorujug- ssuaK pigissariaKarpoK. sordlo tamav- ta ilisimagigput, Falladap agdlangner- migut nåmagsiniagagssaK tamåna nå- magsivå, amerikamiutdlo filmiånit „Marthy“mit Kanigtukut København- ime takuneKarsimassukut nangerKing- neKardlune, månåkutdlo Sloan Wil- sonip atuagkiamigut „angut Kassertu- nik atissaling“mik taissamigut na- ngerKigdlugo. inungnit pingårnerssau- titdlugo OKalugtuarineKartune inugta- ritineKartoK Tom Rathimik ateKarti- neKarpoK 33-itdlo migss. ukioKarti- tauvdlune". påsivarput Tom sorssungnerssuar- me kingugdlerme ilausimassoK ilau- nerminilo sut misigissarisimassai på- sivdlugit. sorssungnerssuaK soraerpoK, Tomilo såkutujunerminit angerdlarti- tauvdlune, tamatumalo kingorna na- lunaerutigingningnine nangerKigpå: „sujornatigut pisimassut (sorssung- neK) puiorniardlugit oKåtårpai. suliv- feKalerpoK ukiumut 7000 dollarinik a- kigssarsiaKardlune, Danmarkime akig- ssarsianut nalerKiutisagåine ukiumut 21,000 kroneKardlune. åiparit pinga- sunik mérartårput. inunermut ilaKu- tarigpagssuit milliuniussut tåuko na- ligissaisa inunerånut sungiussagssåu- ngissartumut erKuneKarput. inuneK nåmaginéngitsoK igdluinarsiortumik pivdluarnilik. itinerussumik isumaKå- ngitsoK. unigtornaviginardlune inger- dlassoK. sianigingikaluardlugo suna maKaissinerdlugo maKaissinerata ang- nerussumik aningaussarsiaKarusung- nerat agdlisitarpå. ukiumut 8, 9, 10 tu- sintinigdlunit akigssarsiaKarusung- neK. soruname inugpagssuaKarpoK ta- matumånga angnerujugssuarmik a- kigssarsiaKartartunik, taimale erKar- sartut inuinauvatdlåKaut, nangming- neK silarssuarissartik sordlo issiging- nåriartarfingne takussartagarput nå- magåt. taima isumaKalersimassut isu- martik KimangneK ajorpåt inungnik ingmingnit aningaussaKarnerujug- ssuarnik nåpitaKarsimångikångamik påsivdlugulo inuit tåuko sule ing- mingnit pivdluåinerussut nåmagigtéi- neruvdlutigdlo, nåmagigtåinerat piv- dluåineratdlo tamåna aningaussanik pissuteKartok påsigångamiko.“ Tom millionérimik étavigissaKaler- poK taimailiornermigutdlo amerdlane- russunik aningaussarsiornigssaminut pivfigssaKartitaulerdlune, sagdloKitå- ralugo avdlatutdlunit iliorfigalugo iluanåmiarumagune, ilumordlunile ingerdlatitsinigssane aulaj angiupå: nalunaerutigingningneK nangipoK: „ilumomerminut -aulaj angiussiner- minut ugpemarsausiutdlugo kisa nag- gatågut millionére oKalugtupå naut- sorssutigissariaKångikå taimailiorner- migut eKiasuissutse, pikorissutsilo imaKalo aningaussatigut kingomussi- ssugssaKarsimåsagaluarune kingomu- ssissugssat - pivdlugit anguniagaKar- dlune. taimailiusagaluarune inunine inunermine pigissatuane asavatdlårpå. Hopkinsime (milliunére) milliuninik tatdlimanik milliuniutilik. inunine ani- ngaussarsiutiginarnago, ilaKutamisaoK inunere amerikamiut unigtornavérså- ginardlutik ingerdlanerånut aningau- ssarsiutigalugit tunisimangmagit". kisamilo n alunaerutigingningnerup naggatå imailivdlune tutsiupoK: „Kanga pissusiusimassoK uterpoK. Wilsonip atuagkiamigut erssersiniag- kane erssaringnerussumik erssersini- arsimassuguniuk atuagkiane taima taiumasimasinaugaluarpå". Kangarnitsat utilerput, månåkut inussut Kimarratigilerpait, autdlai- niartungordlutigdlo aulisartungorput, pingortitame erKigsivigssarsiorput, aussarsiortarfinguane nutåliåungeKi- ssune torKorterput — Kimarréput, ino- Katigingnerme malingniagagssaK ima- lunit malingniagagssarpagssuit Ki- marratigalugit, malingniagagssarpag- ssuit imaKa pivdluardlutik inuner- mingnik nagsataKaraluartut inugtut- dle inunermik pivdluartitsilersinåu- ngitsut Kimarratigalugit. Amerika mångånit ungasigkalua- KaoK, taiméikaluartordle, uvdlumikut angut kinalunit Danmarkime „angut Kassertunik atissalik“mit avdlauneru- ngårpa? Hans Fallanda taima isuma- KångilaK, åmame uvanga taima isu- maKångilanga, Danmarkime inuneK pivdluardlune atugauSsutut OKautigi- neKarsinåungilaK ingminut toKiitartut nautsorssugauneråne sagdlersaussutut OKautigineKartartitdluta, åmalo i- nungnik erKarsautimikut sångitdli- nermikut tåmaineKar tunik ujaissi- ssarnertigut, — sianiutilugtut niaKU- lårtutdlo nåparsimavé ulivkårput. Ka- låtdlit-nunane angut nalinginaussoK „angutéraK“ngusanerdlune imalunit „angut Kassertunik atissalik“ngusa- nerdlune inuiaKatigissutsip atissainik inerigkanik atissisitaunermigut, nauk Kularnaitsumik sule uvavtiningarnit nåmaginginerutigisagaluarai Kular- naitsumigdlo inuneK inuneriumassane — sordlume uvagut taima piumaga- luartugut —- piumassamisut inuvfigi- sinaujungnåisavdlugo. imalunit Kanga pivdluardlune inunine piginartariaKå- nginerpå inuiaKatigissutsip atissainik inerérdlugit merssugkanik iluating- nauteKarsinaussunik tapersinardlugo, Kanganitsanut nalerKUsinaussunik taimalo inuiaunermut pitsångorsau- tausinaussunik. amerdlagunarput inoKatimik akor- nåne pitsaunerussumik inujumassut, danskitdlo amerdlanerit kalåtdlinit a- jornerujumångitsut, taimatutaordle igdlorujugssuaK pårivdluagauvdlunilo peKusersordluagaussoK, bilit nutåliau- ssut, fjernsynit inuvdluardlune inu- nermut ilagitineKartarput, taimåine- ratalo åsserdluinånigtaoK Kularnå- ngitsigaoK inuvdluardlune inunermik isumaKångisinaunerat. uvagut måne Danmarkimitugut inunerup taimåitup nagsatarisinaussainik ilisimassaKarér- sugut taimåitoKalinginigsså mianer- ssutigalugo ikiutariaKarpugut agdlåt ajixnginerussumik inunigssånut ikiu- niåsaguvta. ikiutariaKarpugut oKaut- sip ikiutup isumånik erKortumik pe- riauseKardluta, kalåtdlitaoK uvagut avdlat ulåputigeKissavtinik sianiuti- nut Kasusautauginartunut ukiut ar- dlaKångitsunguit Kångiunerisigut tiki- neKarsinaunerånut pinavérsimatiniar- dlugit. tuberkulose nungutikaluaruvti- go sianiutilulernennigdle taorserdlu- go, kalåtdlip utorKaliumårnertussusia agdlisisinausimåsagaluarparput, kisié- nile inuneranik sivikitdlisåussineru- saoK. „KaKortunik amigdlit tåkutalerérput — arritsumigdlo, kisiåne malungnar- dluartumik tipaitsugdlune inuneK tå-' mariartulerpoK", Karl Eskelundip Af- rikame Kåumarsagaunerup tåkutiler- nera OKautigigamiuk taima oKarpoK, ilimagineKarsinaunerdlune Kalåtdlit- nunane avdlaunerussumik pissuseKa- rumårnigsså? ilå, ugperineKarnaviå- ngilaK, kingusinåriatårnigssardlo ajor- nåséngeKaoK. tamåna Kalåtdlit-nunå- ne pingitsorumagåine Kalåtdlit-nunå- talo tupingnåinavigsumik kussanåssu- silingmik pingortitaunera ånåukuma- gåine oKartariaKarpoK: „Kalåtdlit-nu- nåt — Kalåtdlit-nunåjuardle". imaKa nalerKutikånersumik ima naggasersinauvara, sordlo Svend Rindholdt 1. september ukioK måna „Berlingske Tidende“me Erik Knud- sen agdlauserigamiuk ima agdlagtoK: „kina unuaK måna imåinarme ukamarussårpa umiarnikoK, magdlit anorerssuar- dlo kiserdlioKatigalugit? unuaK kina kalerrisåruminik sig- gartaraluarpa umiarssuit aliortugkat sanei’Kua- titdlugit? å, umiarssup nålagå tusilartutit! aKugtoK tagpitsutit! Katångutit umåssuseKartuse nå- parutine aKumitusilo, kalerrisåraluarpavse Kanera imermik ulivkårtitdlugo! K. Brandt, København. 2

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.