Atuagagdliutit - 24.10.1957, Blaðsíða 2

atuartartut agdlagait
X
ajoKutåinavivoK.
tamanitdlo
tigulågkat
taima KuleKutserdlugo „Meteore“p
normoruane 17-ime kalåtdlit Kavdlu-
nåtdlo akomåne pissutsit „Informa-
tion“ikut agdlautiginenarnerat sang-
mineKarsimavoK. „Information“ikut
agdlautigissaK erKortutut oKautigine-
KarpoK tåssane erKartorneKarsimang-
mat Kavdlunåt nunavtinut suliartortut
måne pissutsinik ingmikut itunik påsi-
ssaKarsimanigssåt pissariaKartoK, tai-
matutaoK Kavdlunåt maungnartut ang-
nerussumik pisinautitaussarnerat ag-
ssuardliutigineKartariaKångitsortaoK:
tauva „Meteore“kut agdlautigissaK
nangineKarpoK:
Kavdlunårpagssuit Kalåtdlit-nunå-
liartarmata aningaussarsiniéinavigdlu-
tik isumapalåginaunane åmale erKor-
tungilaK. Kalåtdlit-nunåne atorfigdlip
sulinermine kultit katerssungilai, nå-
mivik. sulissartutaoK aussåinardlutik
måne sulissartut aningaussarsivdluar-
taraluartut aitsåt tairflailiorsinåuput
sulerulugtarnermikut Kavdlunåt nu-
nane sulissartut avdlat nåmagigtait-
dliutigssarujugssuaraluatigut. aulisar-
tunutaoK aningaussarsiarKortugaluar-
neK sivikitsuinarmik nuånårutigssau-
vok tåssame angerdlamiariartut ani-
ngaussivé akilerårtarfiup kumårtug-
ssaussarmatigik. atorfigdlit inungnut
asangningneK sulerusungnerdlo pigi-
ssångikaluarpéssuk uvdlume Kalåt-
dlit-nunåt atorfilingmik atautsimig-
dlunit takuvfigssåusångikaluarpoK.
påpiaramitdlutik måko kussanaralua-
Kaut, sordlo akilerårtångineK, akeKå-
ngitsumik igdloKarneK, feriaKarsinau-
titauneK avdlatdlo, tamarmik perssu-
arsiordlune aitsåt pigssarsiarisimassait.
sulissarneK Kan ok sivisutigissoK ar-
dlagdlit påsisimångilåt. tåssame ardla-
ligpagssuartigut uvdlormut sulineK
akunerit Kulit arKaneK-mardlugdlunit
inornagit sivisussuseKartarpoK sapåti-
kutdlo ilåne sulissariaKartardlune —•
tamarmik Kavdlunåt nunåne atorne-
Kångitsut soruname inuit måungar-
tartut ilåne i'aKartarput iluarissag-
ssaungitsunik. tamånale KaKutigorto-
rviunssåvoK. inuit Kavdlunåt nunåne
nåmdinaviaautut OKautigineKartut er-
KorpoK. åmale tamåko ardlaligtigut
aggersimånut inoKémut asangningneK
sulerusungnerdlo tungavigalugit. tå-
ssarne. påsingningneK-una kisime pi-
ssutaussoK. tamatumane „Informa-
tionen suaortautigisså anguvarput tå-
ssa åssigingitsitsineK. „eskimflnut a-
vårssångineK“mik taineKartartoK. uv-
dlut tamardluinaisa angisåmik ilior-
neKartarnoK sut aula.iangivfigissaria-
Kartut isumaKatigissutigiumavdlugit
kikut ardlåinåtdlunit sordlemut ata-
nerat erKarsautiginago, Kavsérpag-
ssuartigutdlume taimatut ilungersor-
nerit iluagtitarput. Kavdlunåt méu-
ngartitausimassut iléine atausiåkåne
tamåkulunit ilagissåine malungnitito-
KarKajarsimagångat pissutsip tamatu-
ma tungåtigut amigartumik påsing-
nigsimassumik, tauva erninaralånguaK
kalåtdlit akornénit pinarane Kavdlu-
nåtaoK tungånit akornusemeKartar-
poK. „Information“ip tamåna pivdlugo
OKautsine ersserKigsarumavdlugo er-
KartomeKartaKissoK OKautigå, tåssa-
goK Kavdlunåt nagdliutorsiortarnerat
kalåtdlit KaerKunagit. atautsimut ima
ersserKigsarsinauvarput, inuit privati-
mik nagdliutorsiorniartut akornåne
inuit ilagerusutatik kikutdlunit ilagi-
ssarmatigik inuiangnut kikunutdlunit
atanerat soKutiginago månilo soKutigi-
neKéngitsutut misigissoKameK ajor-
mat. amerdlasunut atassumik nagdliu-
torsiorneKåsatitdlugo kikutdlunit ta-
marmik sulivfeKarfingmut tungåssu-
teKartut ilaussarput. avisip åssersuti-
tut ilångusimassaralue avisimut atar-
KinautåungeKaut, inuvdlume agdlag-
tup agdlagsimavai åssigmgissusermik
pilersitsiniåinardlune, nauk taimåito-
KångikaluartoK.
kalåtdlt akornåne Kavsitigut akår-
ssångineKartarmat atorfilingnut tu-
ngatineKarneK ajorpoK, taimågdlåtdle
atorfigdlit tamåko sulissutanut, tamå-
nalume påsiuminartuvoK. mamaitsor-
nåsaKaorme ineriartorneK ukiut 5
imalunit 6 matuma sujornagut imatut
perssuarsiutigalugo autdlartineKarsi-
massoK måna uningnigssamik isuma-
pilungnarsingmat tåssa aningaussanik
akuerssissartuf, påsivdluarsimånging-
måssuk kalåtdlinut inoKatigingnut pi-
ngårtorujugssussoK aningaussat akuer-
ssissut.aussartut avdlångortinavérsår-
nigssåt ukiut tamaisa -migdliartuårti-
narnagit. agdlauserissamik tåssånga
agdlagtoK iluanårnerusimåsagaluar-
noK avisiliortoKatiminut • „Berlingske
Aftenavis" imérsumut Finn Borberg-
imut tusamårsimagaluarune. tåssame
atuagagssiåkut „Grønland“ikut una-
ruarmago Kavdlunåt avisiliortut sivi-
suiåmik Kalåtdlit-nunånTsinautitaria-
Karaluartut aperKutit suliagssatdlo uv-
dlune mékunane kalåtdlinut pingåru-
teKaKissut påsisinaulisagaluarmatieik.
taimalo avisit avKutigalugit Kalåtdlit-
nunåt vivdhiao suliniameKalersisaga-
luaravtigo. isumaliutigivdluarKårnago
issornartorsiuineK sordlo tåuna ..Tn-
formation“imitoK iluaKutaunane aio-
KutauneruinarsinauvoK. ukiut mar-
dluk matuma suiornagut ..Meteore“p
årK-igssuissoKarfiata ,.Information“ime
siilpKataussut ilåt inåsimagaluamå
måne Manitsume akeKångitsumik
Kåumat atauseK tikerårtigiumavdlugo
nfssutslnik tikitdlueit nåsissagssarsior-
sinausavaluarmat. tamatut, inatsisima-
nerput sule månamut åtåparput Ipps.
alianaitsulerineK.
Danmarkp nålagauvfiata iluane ka-
låtdlit inugtaussunut avdlanut naligi-
titaunerånut tungatitdlugo „Kristeligt
Dagbladikut agdlautigissaKarsimavoK
KuleKutserdlugo: Kalåtdlit-nunåne pi-
ssutsit alianaitsuinarmik takordlugag-
ssåungitdlat. inuit Kalåtdlit-nunåne
pissutsinik erKartuiniarångamik suju-
ariautit pinagit amigautinik taimåg-
dlåt nivtarteriniartarnerat agdlautigi-
ssåkut issornartorsiorneKarsimavoK j-
låtigutdlo OKautigineKarsimavdlune:
kalåtdlit pissugssauvfé pisinautitauv-
finut nalerKiutdlugit oKaluserineKarå-
ngata kalåtdlit nunarKativta påsiner-
dluissumik ajungisårfiginiarneKarpat-
dlårtarnerat pingitsorniartariaKarpar-
put. ungatå erKarsautiginago iliusagåi-
ne kalåtdlit isumåt sagdliutinardlunilo
akuerssorKajånartaKaoK, Kulamångi-
lardlo sule Kavsit ingerdlatsiniarner-
mingne tamåna torKåmaviginiartaråt.
ungatåle erKarsautigisagåine kalåtdli-
nut nunarKativtinut aserorsårutåinau-
vok taimatutdlo isumaKartunut ilua-
KutåungitdluinardlunisaoK. — tamåna
kalåtdlit akornåne KåumaissaKarnerit
nalungilåt. Kalåtdlit-nunåta nålagker-
sorneKarfiane Københavnime Nungmi-
lo atorfeKartut silatunerssaussut tamå-
nåtaoK nalungilåt. taimåitumik kussa-
narsåriniarane pissusiviussut maler-
ssornigssåt avKutigssatuaviuvoK. ilua-
mérsumik sumik sujunertaKångilaK
pissusivit pårdlagtuånik oKåsagåine
kalåtdlit nunåmiut kisimik nunarKati-
tik kujatdliussut påsissagssisinaugait
— Danmarkivingmiutdlo — sordlume
Københavnime avisit ilåtigut agdlauti-
gineKarsimassoK — eKiagtitårtuvigssu-
ssut inugtutdlo misigissuseK pinago
maligtarissagssanik maligtaringning-
niåinartussut. Danmarkivingmingånit
kalåtdlit nunarKativut neKeroruteKar-
figisimavavut angnertoKissumik ilu-
mortumigdlo Europap kitåne nunat a-
. tautsimut suliniarneråne peKataunig-
ssamik, tamåname kalåtdlit pingitsår-
sinåungingméssuk. pisinaussarput nå-
pertordlugo kalåtdlit iluaKutigssamik
tunisimavavut atautsimorneK tamåna
peKatauvfigiartorsinångorKuvdlugo.
Kristeligt Dagbladime agdlautigi-
ssaK nangineKarpoK:
silatumik ungatå erKarsautigalugo
aussaK landsrådime kalåtdlit pissug-
ssauvfigissåtut piumassarissat OKalu-
serineKarsiméput. landshøvdingip er-
Kartorpå pisinautitauvfik pissugssau-
titaunermitaoK ilaKartoK. landsrådi-
mut ilaussortat tamåna akuerssorpåt
isumardlo sarKumiussaK tamåna OKau-
seKarnermikut itisilersimavdlugo. a-
sulerssuaK takordlugåinauvoK isuma-
Kåsagéine inuit 26.000, angatdlatit pit-
sangoriartornerisigut uvdlut tamaisa
silarssup migdliartuinartup KerKane
ingmfkortariaKartut. Danmarkip inue
4 milliuniussut uvdlumikut åma ava-
timingne pissutsinik påsiniaissariaKar-
put uvdlutdlo nutåt atulersut sitdli-
mavfigmarnagit pissutsit nutåt inu-
ssautsip nagsatarissai sungiuniartaria-
KardlugitaoK.
agdlautigissaK naggaserneKarpoK:
pissutsit OKaluserineKarångata alia-
riaitsorsiorneK pissutsitdlo piviungit-
sumik takordlorneKartarnerat ilångu-
terKaiåneKartåinarpoK — månåkutdle
Kalåtdlit-nunåne tamåkulerisavdlune
oivfigssaKångilaK Kavdlunåtdlunit Ka-
låtdlit-nunånut tungatitdlugo erKar-
sartarnerat taméVuninga ilaKartaria-
Karane. månåkut Kalåtdlit-nunåne pi-
ssutsit. erKortumik erKarsautigineKar-
talernigssåt nagdliusimavoK".
sulissartut Nungme atuarnerat.
aussamåna sulissartut sinerissamit
nissut Nungmut tillidsmandigssatut a-
tuari artorKussausimanerat, nuånersu-
vok. nauk atuarnerup ingerdlanera er-
Karsautinut uniutingåtsiaraluartoK.
ti måtdl an gn artutisimavarputdle atu a-
riartortuvssat fériagssait atuarnermut
atugaPssånaortineKarsimangmata su-
1’ssart,u+ ^étuvfiåne formandiussumit.
DanmarUme tillidsmandimut atuar-
nermut fériagssait atortarsimagaluar-
natigik uvagut nikingåssuteKardlui-
r'R’-pugut Kalåtdlit-nunavtine angala-
niarmkut atornakusoruteKaKissume.
kisato cuiunig«=aKardluarnigssamut
jcaiqieK akiiAK-etanssariaKartoK naiu-
neiiarput. kisiåne nvagut sulissartut
fériagssavut nunavtine atorfigssaleru-
iu^ssuput Danmarkirmtutut nuånår-
piåinardbita atortanotnavtigik kisiå-
pile i'kiutT=°arri'it aulisagkatigut avdla-
tieutdlo nigssarsiorniarfigissardlugit,
jlStieut nuånersuinåungitsumik.
aningausRarnaessuP- a.tuamigsRamut
atorneiearcirnånot åssig'ngitsunut, u-
nale tai+fiåsanara nerissaKn.rneK. KU-
ianartumik nerTCRPKardluartineKaKan-
gut kisiåne tuoigårnut Nungme naiu-
gaKartortavut ineminene pinatik av-
dlanit aggerdlutik atuariartortunut
nereKataus^armata. taimaisivdlune a-
ningaussarnagssuit atuluesinarneKar-
sinåuout. tamåname sflp akilertarma-
go? tåssa neKatigigfingme aningau-
ssanit pissuvoK. inuk peKatigigfingme
suiulerssuissugaluarunilunit nunaKar-
fingminTkune nerissaKarnerup tungå-
tigut aningaussanut atugagssanut ilå-
ngartutaussariaKångilaK. soruname
avdlauvoK uvdlorme nagdliutorsior-
fiussume. nunavtine måssåkut suli-
ssartut neKatigigfeKarput kåtuvfeKar-
dbjtalo. tamåna kussanardluinarnoK,
Danmarkimilo sulissartunut peKati-
gigpagssuamut. kåtukiartornigssaK a-
nguiartorneKåsavdlune Kularnångitsu-
mik. kisiånile aningaussatigut atulug-
sinannavérsårtariaKarpugut aningau-
ssautinguavutdlo sapingisavtinik a-
merdi isartariaKardlugit.
(nailisagauvoK årKigss.)
Erik Svendsen.
Erik Svendsenimut akissut
sulissartut kåtuvfiata tillidsmands-
kursuseKartitsineranut feriagssap a-
tortitausimaneranut tungatitdlugo
Nungme atautsimmerme OKaloKatigi-
ssutausimassut agdlangneKamerat ti-
gorérsimassat takorKuinarsinauvara.
tåssane takusinauvat KanoK ilivdlunga
tillidsmandigssatut atuarnigssaK piv-
dlugo årKigssuiniarsimanersunga.
nerissaKarneK „kia akilersimanerå"
pivdlugo ajoraluarpoK sule påsisimå-
nginagko sulissartut kåtuvfiat tama-
tumunga aningaussaiuteKarsimå-
ngingmat. aningaussat privatit avKU-
tigalugit pigssarsiarineKarsimåput.
hovedbestyrelsemut ilaussartaussut i-
lai nerinernut ilaussarsimangmata pi-
ssutauginarpoK isumaKaravta ilivse a-
vatånit aggersuse tåukua taimailiv-
dluse nåpisimasinaugavsigit OKaloKa-
tigisinauvdlugitdlo, sordlume nalungi-
kit åssigingitsunik pissuteKardlune
tåukua atuarfingmut ilausinausimå-
ngingmata. tugpatdlersarsinauvavkit-
dlo tåukua nerissagssåitaoK ilångut-
dlugit aningaussartutigssanut nautsor-
ssutaorérsimangmata. L. Svendsen.
naligigsitauneK.
„Kalåtdlit" normoruåne kingugdler-
me Hans Påjuk Gabrielsen naligigsi-
taunermut åssigmgitsumigdlo pine-
Kartarnermut tungatitdlugo ilåtigut
agdlautigissaKarsimavoK:
„taimåitumik kalåliussugut neriute-
Kåtdlagpugut tutsiungmat Kalåtdlit-
nunarput Danmarkimut ilångutiving-
neKåsassoK. neriungnerugaluarputdle
Kugssinermik kinguneKarpoK, nunav-
tame nålagauvfingmut ilångutitau-
vingnera naligilersitsinermik kingune-
Kångingmat. akigssarsiat tungaisigut
åssigingisitsineK kalåliussugut akor-
navtine OKatdlisigineKartarpoK tama-
tumungalo atatitdlugo taineKartardlu-
ne taimatut ingerdlatitsineKartuåsag-
pat KaKugo iliniarnerput nangminér-
dluta akilersinaulersinauneriput. ma-
nåkume akigssarsiat tungaisigut taima
årKigssuivfigissausimanerup kingune-
risimavå imatut misigissuseK: tåssa i-
liniarnerput inunerput nåvdlugo aki-
lersortuartutut itarparput Kavdlunånit
iliniaKatigisimassavtinit mingnerussu-
mik akigssarsiaKarnivtigut. uvagume
kalåliussugut nuåningitsoK una påsisi-
mavdluarparput tåssa kalåtdlisut a-
kigssauteKartitauvdlune autdlartikåi-
ne KavfangnigssaK ajornakusoKissoK
nauk Kavdlunåtut iliniarsimagaluar-
dlune. Kavdlunåme kalåtdlisut iliniar-
simassut atorfingmingnit Kavfagsinau-
galuartut kalåtdlit taimatut iliniaga-
Kartut atdleKutaujuarsinaussarput. å-
ssigingmik pineKarsinaunigssaK piu-
massarårput nangmineK iliniarnerput
akilersinaulerumavdlugo. tåssame ta-
kusinausimavarput kalåtdlit atausiå-
kåt Kavdlunåtut akigssausemeKarsi-
massut taima atorfingmingne Kagfag-
sinaujumårdlutik KanoK suliamingnik
soKutigissaKartigissut. måne kalåliu-
ssugut isumaKatiglsimavugut utingi-
nivtine akigssarsiagssagut påsiniar-
Kårtarniardlugit sujornatigume pissa-
rérsimangmat neriorssorneKameK nå-
maginardluartumik akigssarsiaKarnig-
ssamik. neriarssutitdle erKortineKåsa-
natik. tåssame nunavtinut aputeréréi-
ne akigssarsiarititaussut nåmaginar-
dlugit sulissariaKartarpoK. kalåtdlit i-
nusugtut amerdlånerussut Danmark-
ime uninartarnigssåt pingitsorniardlu-
go pitsaunerussumik årKigssussineKar-
tariaKarpoK.
måna pissusiussunik nåmagigtait-
dliåteKarneK kalåtdlitdlo Kavdlunåtdlo
akornåne isumaKatigingissuteKartar-
neK pissutsinik nåmaginångitsunik
torKåmaveKarpoK", Hans Gabrielsen
maggasivoK.
„TikeråK“ AB skole.
misigissaK maligdlugo matumuna
nagsuiauteKarniarpugut. sinerssorner-
me periausiussut tungavigalugit ing-
mikortitsinerit Kulåne éssersutaussu-
tut pissuseKartut. ilaussut mardlungor-
dlutik nerinerme avdlatigutdlo pine-
Karnerme avingneKartutut ingmata,
måssa akiliut åssigigpat ingmikorute-
Kartugsséungikaluartut. sordlo sanato-
riamit perKigsartut ilait kahytime su-
juanitume sinigfiliortarKuvdlugit inå-
neKarsimåput, KerKanilo ineKartut pi-
ssariaKartunik tamanik nåmagsissu-
neKartardlutik.
tamåna landsrådeme ilaussortaussup
Carl Egedip aussaK måna atautsimi-
nermerme sarKumiussånut misigissaK
maligdlugo tapersersutitut sarKumiu-
parput.
Karl Jørgensen, XJpernavik.
Knud Petersen, Godthåb
2