Atuagagdliutit - 11.03.1959, Qupperneq 2

atuartartut agdlagait
X
Nathan Petersenimut akissut
asassara Nathan Petersen!
KujåssuteKarfigåvkit uvdlakut bibe-
limik atuaineK Kinunerdlo pivdlugo
sujunersusioravit.
agdlautigåt andagte månåkomit si-
visunerussungorneK ajornåsangatingi-
kit, isumaKarpungale sujunersutigi-
ssagtut isagune sivisunerunane siviki-
nerusagaluartoK.
måna tikitdlugo najorKutat mardluk
atuarneKartarsimåput: 1) najorKutaK
takinerulårtOK (sordlo versit 10 mig-
ssiliordlugit 2) najorKutaK naitsungu-
ssok (verse atausInaK).
isumaKarputit najorKutaK tangne—
rulårtoK tåuna (versit 10 migssilior-
dlugit) takivatdlårsoralugo (erKaima-
neKarsinåungitsoralugo) kisiåne isu-
maga nåpertordlugo pissariaKångika-
luarpoK tusarnårtut najorKutaK ima-
tut erKaimésagåt: oKausé tamaisa ing-
mikut erKaimåsavdlugit.
igdlua’tungåne verse atausInaussoK
erKaimajuminarnerutipara najoncuta-
mit naitsumit (verse atausInåungitsoK)
sujunersutigissangnit. taimåitumik na-
jorKutat mardluviunigssåt sule ilua-
tigigaluarpara (aipå tangnerulårtoK,
bibelime agdlagaussut ataKatigigsit-
dlugit (versikutåginarnagit) tusarsi-
naorKuvdlugit, aipå verse atausInaK.
isumat tusarKigkusugkaluarpara,
avdlatdlo isumait sujunersutaitdlo ta-
pitsaunerpdgi-
nait pigavut
ukiorpagssuarne tugtussaK
pigsigartoK danskit sikåjutåi-
nut cerutiutåinutdlo pitsauner-
pånut ilisamautausimavoK. pi-
siniagssamåleruvit tamåna er-
Kaimagiuk.
Deres garanti for
bedste kvalitet
Gennem generationer har den
springende hjort været kende-
tegnet for det fornemste dan-
ske fabrikat i cigarer og ce-
rutter — husk det, når De skal
foretage Deres indkøb.,
A. M. HIRSCHSPRUNG
& SØNNER
KONGELIG HOFLEVERANDØR
tamanitdlo
tigulagkat
_________________________________
måkununga tungassut tusarusugkalu-
ardlugit.
asassit H. Balle.
inuiaKatigissutsivtine erinarssu-
terput
aussaK måna landsrådime erKartor-
neKarsimånguatsiarpoK „nunarput u-
torKarssuångoravit" taorserneKartari-
aKalersoK. inuiaKatigissutsivtine eri-
narssutivtitut taissartagarput kimit
sananeKarsimassoK nalungilarput ki-
mitdlo eriniprneKarsimassoK. nalu-
naeKutardlo arKanermut radiokut tu-
sålerångavtigo tugdlusimårtarpugut
nagdliutorsiortoKartitdlugo atorneKa-
lerångat nikuivdluta (atarKivdlugo) a-
torumassarparput. nutåmik taorserta-
riaKarnerdlune? tåssånga torratdla-
taunerussumik sanassoKarsinauner-
dlune? uvdluvtine kalåtdlit atuagki-
ortut taigdliortutdlo amigautaoKissut
ilisimavavut, anersåK 1910-mit 1940
tikitdlugo kalåtdline KagfaseKissoK
migdliartulersimavoK, inuiait avdlat
erKarsartausiat nipilerssortausiatdlo
Kujanartutut tiguarneKariartorsimav-
dlune, taimåitumik inugpagssuit isu-
maliortalersimåput kalåtdlit nunarput
piorsagåungikatdlarmat suliaussut ta-
marmik atorfigssaKartineKångitsut.
taima isumaliortarneK kukuneruvoK.
erKarsautigissarnerpisiuk danskit inu-
iåussutsimingne erinarssutåt Kanga sa-
naussoK Kangale taorserneKartoK?
taorserneKarsimanerporme? inuiåu-
ssutsime erinarssutit ukiorpagssungit-
sut Kångiunerisigut taorsertalisaner-
dlutik? taimåisagpat inuiangnit avdla-
nit KuiagineKéinalisånginerdluta ape-
rineKartalisanerdlutalo Kavsinik-una
inuiaKatiglssutsivsine erinarssuteKa-
Kaise? tugdligssaK akuerineKardlune
atortulersineKåsagaluarpat ersissu-
tigåra inuit ilarpagssue agpineKa-
rångat nikuingitsortarnigssåt. måna
pigissarput piglnartigo!
Otto Korneliussen
orulugissaK
kalåtdlit oKautsivut ajornaKuter-
pagssuaKartut ilinialordlugit ilikalår-
simagaine nuånårutigingitsugagssåu-
ngilaK. ukiunilo kingugdlerne atua-
garpagssuit naKitarpagssuitdlo najor-
Kutaralugit takuneK ajornarungnaer-
poK aitsåt tamåko ingerdléneKarsinau-
ssut„kukunersiordlune KuperneK nåv-
dlugo kukungitsorsinaussunit". kisiå-
niliuna uvangakasik orUlugissartagara
ukiune kingugdlerne sarKumertaler-
sok naKineK Q k ingiardlugo ator-
neKartalersoK. tåuna takugssauneru-
ssarpoK filmit kalåtdlisut nugterneri-
ne amalo atuagkane Danmarkime ka-
låtdlisungortisimassune. uvanga issi-
galugo kamavigtarpunga. kalåliussu-
gutdlo naKineK tåuna sungiusimå-
nginavtigo atuvfardlugissaKårput fil-
mivdlo agdlagartå atuarniaraluardlugo
amerdlasorpagssuit inortuissarput. u-
vagut kalåtdlit k atortorårput q pinago
tåunalo inuiait avdlat atortoriniardli-
ssuk. naKinerussup téussuma atorung-
naerdluinarnigsså kigsautinarpoK. atu-
agkane agdlagkanilo kalåtdlisune pit-
sauneruvoK naKineK tåuna imap iti-
nerssånut torKuinaråine.
Otto Korneliussen
„asit imigagssan"
imertartugaluardlune imigagssamut
igdlersuineK ajomaKaoK. imaKa uva-
nga kisima taimåikaluarnerdlunga nu-
narKativnit, pingårtumik inusugtoKa-
tima tungånit.
imigagssat pissardlugit mamaralua-
Kaut, kisiåne akigssaiarnaKaut, pi-
ngårtumik ardlaKalårtunik pisivdlune
aKaguane perKigsimigaluardlune kisi-
åne.
imigagssat piarneKarnigssait uvanga
ilalerdluinarpara, pingårtumik imior-
tarnerup soraersitaunigsså. plåsagpata
soruname utorKaunerussunut maicai-
ssinåsaKaut. erininångitsumigdle ta-
måna sungiuneKarsinauvdlune. tai-
mailiornigssardle nålagkersuissut au-
lajangigagssarisavåt? tatdlimångomi-
kut arfiningornikutdlo imigagssat ni-
orKutaussarungnaernigssåt taperser-
sorpara. sordlule uvdloK aulakorfiu-
ssartoK atausingomermut nugkumår-
toK, imaKa tatdlimångornerme aula-
kortamermit mingnerussumik pisaga-
luardlune.
igdlume ningiussut imaKa ima imi-
ortartugpata imiagssat piagauniarnere
avdlångusagaluarput: 2 kg imiagssat,
2 kg sioraussat, 50 gr. humlit, 30 liter
imeK alugssautitdlo mardluk Kapuk.
imiagssat sananigssait erKungitdlui-
nartumik sanassarait nalungilara, ag-
dlåt ilåne „tangertaussut" pingasori-
ardlugit imilertardlugit. tamåna imia-
palånik taineKartartut ilait. taimåitu-
mik uvanga igdlume imiortarneK so-
raeruterKuvdluinarpara — asule OKat-
dlisiglnamago piårtumik.
agdlagara una inusugtoKativnut tu-
nganeruvoK, tåssame sordlo ima oKar-
toicarsimassoK: — inusugtuararssuv-
dlunga imigagssap suniutigissartagai
alianartut påsivåka, tauvalo pissug-
ssåussutsivtut issigilerpara iminger-
navérsårniaKatigingnut ilångutisav-
dlunga.
Simon Nielsen, KangeK.
avatåne aulisartoiialisagpat pi-
ssutsit avdlångortariaKarput
aulisartumit Anthon Petersenimit,
Påmiunit, agdlagkatigut ukioK måna
„Sværfisken11 ip Kerititsivigtut Påmi-
unitineKarnera tugdlusimårutigine-
KarpoK tamatumunåkut ukiume auli-
sarneK ingerdlatdluarneKarsinaune-
rungmat aulisarnerdlo ingminut aki-
lersinaunerungmat aulisagkanik igita-
Karane tunissineKarsinauvdlune. tai-
ma Kerititsiviussumik pigissaKarnikut
takuneKarsinauvoK Kerititsivik nuna-
Karfingmut pigisavdlugo KanoK pingå-
ruteKartigissoK.
kalåtdlit angnerussunik angatdla-
tigdlit avatåne aulisarnigssamut piu-
kunarsiartorput imalunit piarérsimå-
put. Kutdlersarissavtinit kalåtdlit ikå-
nerssuarne aulisarnigssåt OKatdlisigi-
neKartartoK tusarnartaujungnaerpoK,
nauk ilåne kalåtdlit sapersutut issigi-
neKartaraluartut. landsrådip avatåne
aulisarneK erKartorångamiuk ajungit-
sumik isumaKarfigissarpå.
uvanga isumaKarpunga avatåne au-
lisarnermik OKalungneK igdlua’tunge-
KartariaKartoK. handele pisiortorner-
mine avdlångortiterissariaKarpoK. i-
nuiait avdlat avatåne aulisartartut pi-
ssarnere maligdlugit aulisagartanik
sulinere, tarajorterinere tamatigut pi-
ssaritdlisagaussarput aulisartunut oKi-
lisaissumik. handele måna pissusiu-
ssunik avdlångortitsisångigpat avatå-
ne aulisarneK ingminut akilersinåu-
ngilaK, KaKUgumutdlo akilersinauler-
nigsså ilimanauteKarane. måname a-
tortussut malingneKåsagpata avatåne
aulisartoK uvdlut arfinigdlit Kångiu-
kångata tarajortigkat tuniartordlugit
tunungmukartariaKartåsangmat.
Josef Josefsenimut akissutimineK
ilångutarissartagkatit åssigingajag-
tunik OKausertaKartut soKutaorpiångi-
kaluartut agssuardlemiutaunerungma-
ta akerKusårutauvdlutigdlo, akilåsa-
våka imaKa oKalugtutlnaruvkit aju-
nginerugaluartOK Kingminik sikumilo
aulisarnermik ivdlit atorsimångisang-
nik.
Kangersunerme sårdlissårtoK ator-
dlugo pissaKardlutit OKaravit tupigu-
sugpunga, nalunginavko sårdlissårtoK
itisume atusavdlugo tusåmaslnarmik
ajornakusoruteKartartoK, amalo eKa-
lugssuarnik 6-erårsimavdlutit tupigi-
ngilara. uvangale OKarsinauvunga mi-
siligtainivne pakatsisimananga. tåssa-
me K’ornup kitånit Ivnajuagtup ka-
ngimut nua tikitdlugo Kaleralingnut
misiligtarsimagavkit, nåpartarpåluka-
sitdlo imersimavdlugit — sulilo ilung-
mut Kaleragdlit amerdliartordlutik,
taimåitaramingme Kaleragdlit. nalu-
ngilaralo iluata tungå peKésaKissoK.
åmalo eKalugssuit ilåuputaoK. tåu-
kutaoK ingminiginarsimångilåka. pu-
jortulérKamik ilaleriardlunga åma ti-
nguinik nåpartarpålukaslt imersimav-
dlugit. taimaingmåmiuna miserratigi-
sinaujungnaersimagika ukiume Kapi-
sigdlit sikukut piniarfigssaKardluar-
mata Kangersunerme Kapisigdlit inu-
inut sivniligssuarnik.
aitsåtdliuna kinguligssavtinut ang-
måuniagagssaK asule akerdlilersueru-
ssåginarnane.
suna pivdlugo aulisagkat kitånut pi-
gångata maligtarnerika uparuartorav-
ko påsingilara. kajumigsåginarsima-
vavkit ivdlitaoK taimailiortarKuvdlu-
tit.
åmale miserratigivdluinarpat atsio-
Kataunerit Kimugtut pivdlugit. kisiåne
tamåna pivdlugo arajutsisineKéngila-
se suna pivdlugo atsiortineKartuse. ta-
månalo aulisartut peKatigit sujuler-
ssuissuisa agdlautigingmåssuk inung-
mik tatiginartumik ilalerdlutik. tåssa-
lo påsisavat uvanga kisima pisimå-
ngitsunga, kisiåne nunaKarfivtine su-
junigssavtine pigssaKarnerunigssarput
suj unertaralugo sulissoKarsimangmat.
åmale savat iluagtisagpata erKar-
torpat sujunigssame isumavdlutitut i-
lumume. uvangåtaoK ajungitsumik i-
ngerdlåsagpata tapersersorpåka. kisié-
ne ilivse imaKa nangminerissavsinik
peKartuse tamåna erKarsautigineruv-
dlugo taimak isumaKarputit. kisiåne
kisiéneKarpoK — åmalo pårineKartug-
ssåuput inigssaKartineKardlutik, aju-
ngitsumigdlo nerissaKarnigssait siani-
gineKardlutik. iméingilarme asule isu-
mavdlutitut piglnarneKarsinaussut.
taimåitumik nåkutigineruvdlugit pigi-
ssariaKarput åma inatsiseKai’mata isu-
mavdlutåinartutdlo issigissariaKara-
tik. taimatut OKalugtutdlutitdlo aki-
ssuteKarfigilårpavkit.
Peter Kristensen, Kapisigdlit.
Kimugtcrlarniångilagumut
imaKa uvangåtaoK akissuteKarnig-
ssara pissariaKarpatdlångitsoK akissu-
teKarKingniarpunga.
KujanaK akissutitit, Kingmitdlo tu-
ngaisigut OKalualårsimagavit.
kisiåne ajoKaoK taima agtigissumik
KimugtoKarneK nikanarsartuåinarag-
ko. klsalume nalunångilaK aningau-
ssarpagssuit atordlugit suliniarneK
piniarnerup aserorsinåungikå. nalu-
nångilardlume tunissagssiorneK ang-
nertusingigpat sanaortorneK piårtumik
anguneKarsinåungilaK. OKarnerdlo a-
jornaKaoK Kapisilingne KimugtoKar-
neK angnertumik iluaKutausinåungit-
sok. pigineKalertinagit piniutigineKa-
lersinagitdlo taima OKarneK ajorna-
KaoK.
avangnåmiut ukissartut ilisimångi-
lat KanoK saperssarsigissartut. ilisi-
måinarpatdlo KanoK sapingitsigissut,
autdlatsiarunik pissaKartartut. Kanor-
dlo nåmagtumik tikitdlugo piniuser-
sorfigigéine aitsåt OKarneK ajorna-
rungnåisaoK saperssautigineKarnersut
saperssautigineKånginersutdlunit.
piniarfigssaK angnikitsumik oKauti-
gineK ajornaKaoK, KåKatdlo akornu-
titut oKautigineK ajomaKaut. Avang-
nåne Kujatånilo KimugsersoKarsinau-
voK KåKat akornutiginagit. akornuti-
giniagkatut OKautiginiagkatit isuma-
KatigineK saperpavut.
erKaisikusugpagitdlo KingmeKaru-
sug9imanerpit avdlångoriatårsimanera
pivdlugo. apererusugpagitdlo tåukua
Kimugtut uvavnit Kinutitit nålagker-
suissut Kulautdlugit Kinutitit sumut
atorniardlugit Kinutigigaluarsimagitit.
ilisimaniarugdlo tunissagssiomerme
piniut atausInaK atomeKarsinåunging-
mat. piniutitaoK avdlat misiligtardlu-
git ajorångata taimatitdlugit avdlanig-
dlo ujåssivdlune, aitsåt taimailioruvta
tunissagssiornerput angningusaoK, sa-
naortornerdlo pilertornerussumik a-
nguneKardlune.
inuvdluarit, ikingutit.
Andreas Lundblad.
f Nordisk Brown Boveri
Nyropsgade 24, København V.
Tlg.-adr. NORDBOVERI
Leverandør af radiofonisendere,
kortbølgetelefonianlæg samt elek-
triske apparater til elektricitets-
værker.
autdlakåtitsissautinik, nalunaera-
suartautinik ingnåtdlagissiorfingni-
lo atortugssanik niorKutilik.
2