Atuagagdliutit - 11.03.1959, Blaðsíða 8

Kalåtdlit-nunane isertitsivik
- erKortumik OKautigalugo
aluagagssiame „GrønlancTime Ka-
låtdlit-nunåne „parnaerussivingne pi-
ssutsi“nik Helga Bruun de Neergaadip
agdlagå tungavigalugo „Sorø Amtsti-
dende“-me agdlautigissaKarsimavoK
januarimip åipåne 1959. tåssane ilå-
tigut ima OKautigissaKarpoK: „parnae-
russap nangmineK matuersait aissar-
på iseriarångame — Kalåtdlit-nunane
parnaerussivingne pissutsit Kuianåi-
nartut — månamut parnaerussat mar-
dluinait — parnaerussat inuvdluatå-
nguatsiaKaut — angutinit pinerdlute-
Kångitsunit ardlaligpagssuarnit atu-
garigsårnerugunardlutik" il. il. ag-
dlautigissame naggatåtigut sujunersu-
tigineKarpoK nungneKarsinaussumik
agdl.
overbetjent H. J. LUND, Nuk
parnaerussiveKalernigssaK „pinerdlug-
tut ajomerpåt angalaordlutik savau-
tigdlit narssautigssåinik ujaraiåissi-
ssarKuvdlugit“.
naluvara Helga Bruun de Neergaar-
dip tamåko taima erKiingitsigissut su-
mit pissarisimanerai, nåpertutmgit-
dluinarsorårale sulivfik ilisimassaKar-
figingitdluinagkane taimatut issomar-
torsiorsimangmago, pingårtitariaKar-
nera aserorterdlugo. tåssalo åma ajo-
Kutå taimatut kukussumik agdlautigi-
ssaK danskit avisine sangmineKarsi-
mangmat pissutsit eKutivdluinardlu-
git inuit tusagagssineKarsimavdlutik.
tamåna kukuneruvoK ajoKusiginar-
tugssauvdlunilo. taimåitumik uvanga
Nungme isertitsivingme ukiut mar-
dluk nåkutigdlissusimagama pissaria-
Kartisimavara pissutsit erKartorneKar-
tut erKortumik oKautigisavdlugit.
parnaerussiviungilaK
autdlarKåumutdle oxautigilara iser-
titsivik pamaerussiviungitsoK, tåssa
Danmarkime parnaerussivingnik på-
singnigtarneK nåpertutigisagéine. sor-
dlo naluneKångitsoK Kalåtdlit-nunane
pinerdlugtunik erKartussissarnerme,
pitdlaissarneK sujunertaringineruv-
dlugo erKartuneKartut inoKatigingne
inugtauvdluartutut pissuseKalernig-
ssåt anguniarneKartarpoK. Kalåtdlit-
nunane pinerdlungnermik inatsisine
isertineKamigssamik oKautigineKar-
tutuaK, ingmikortoK 107-ime taineKar-
simavoK — tåssa inuit ima OKautigi-
neKartut isertlneKarsinaussut: inutig-
ssarsiutigalugo imalunit ilerKuliuti-
nardlugo pinerdlugtut imalunit piner-
dlugtut ingmikut ulorianauteKartut,
tamatumane inoKatigit årdlerinartor-
siortineKånginigssåt isumagalugo. ing-
mikortoK 108-me oKautigineKarpoK i-
sertitaussoK inoKatigingnik årdleri-
nartorsiortitsinginigssaK isumagalugo
taimågdlåt inungnit avdlanit ingmi-
kortisimaneKåsassoK, suliagssamigdlo
pisinauvfigissaminik sulisineKésassoK
sujunertamutdlo nåpertusorinarångat
inutigssarsiumut piukunauteKarfigi-
ssaminut sungiusarneKartåsavdlune.
aulajangersagkap tamatuma suju-
nertarisså soruname månauvoK, iserti-
taussoK tamatuma nalåne sapingisa-
mik - inoKatigit årdlerinartorsiortine-
Karnigssåt susupaginavérsårdlugo - i-
noKatigingne inunermut akuliusima-
ssutut misigisimaniåsassoK, taimailiv-
dlune erKartussaunerme nåneratigut
ajornakusoruteKångitsumik inoKati-
gingne inunermut utersinauniåsavdlu-
ne. tamatuma pingåruteKarnera kikut
Danmarkime parnaerussivingnut tu-
ngassunik suliaKarsimassut tamarmik
encartorsinauvåt.
isertitsivik taimåipoK
Nungme isertitsivik K'itånut tamar-
mut nåmangniartugssaK arfinilingnik
inoKarsinauvoK, ukiuvdlo agfåne ki-
ngugdlerme ulivkårsimavdlune. tåssa-
nitut tamarmik ingmikut ininguaKar-
put sinigfilingmik, nerrivilingmik, ig-
siavilngmik skavilingmigdlo. atautsi-
mut 'isersimårfeKarpoK radiomik nå-
laorfiusinaussumik, atuarfiusinaussu-
mik åmalo dåmoKardlune bobeKardlu-
ne. atautsimut iggaveKardlunilo assag-
tarfeKarpoK. isertitsivik barakiuvoK 2
m-tut portutigissunik ungerutigssianik
ungaloKardlune, Kulait ilungmut or-
dlingassunik sanileringnik kapinarto-
Kardlutik. baråke tåuna sanatoriap er-
KånguanipoK, isertitaussut tamarmik
pisinaussait nåpertordlugit sulisine-
Kardlutik.
isertitaussut najugåt sulivfiup nali-
gingisåtigut parnaersimassarpoK, su-
livfiuvdlo nalåne sanatoriame erKåni-
lo nåkutigineKardlutik sulisineKartar-
dlutik.
isertitaussut sapåtip akuneranut a-
tausiardlutik aninigssamut akuerine-
Kartarput unukut nal. 19-imit 21-mut,
tåssa taimågdlåt „Blå Kors-ime ima-
lunit „PeKatigingnia“ne atautsimigki-
arnigssamut. åmåtaoK sapåtikut nåla-
giarnigssamut akuerineKartarput nal.
9-mit ll„30-mut amalo nal. 13,30-mit
17,30-mut iluaKutamingnut ikinguti-
mingnutdlo pulåm'igssamut, isertitau-
dlo sapåtip akunerata ingerdlanerane
pissuseririgsårsimagångata åma sapå-
tikut 19-mit 21-mut aninigssamut aku-
erineKartardlutik. alikusersuinigssa-
mut ornigunigssamut akuerssissoKå-
ngisåinarpoK. isertitaussoK isertitsi-
vingme maligtarissagssanik uniorKU-
titsisimagångat avdlatutdlunit kuku-
ssuteKarsimagångat sivisunerussumik
sivikinerussumigdlunit anerKUSsau-
jungnaertarpoK.
isertitsivingmlnerme pingåtineKar-
Pok isertitaussup torersumik pissuse-
Karnigssamik evKiluisårnigssamigdlo
iliniagaKarnigsså, inine torersutisav-
dlugo iserfigssékut sulivfigssåkutdlo
pivfigssamik erKuivdluarniåsavdlune,
aulajangersimassumigdlo inunermut
sungiussiniåsavdlune.
uvdlut tamaisa isertitaussut suliner-
mingne 1 kr.-mik akigssarsissarput,
tatdlimångornikutdlo 5 kr.-sissardlu-
tik, 1 kr.-le aninigssamingnut torKor-
tardlugo.
isse issimik?
ukiune mardlune nåkutigdlissuniv-
ne isertitaussut uvdluiname inunerat
aninigssamutdlunit akuerineKartarne-
rat pivdlugo angnertunik målårute-
KartoKarsimångilaK. soruname inoKa-
raluarpoK isertitaussunik nåpitsigå-
ngamik ingmingnut angisutiniameK
pileriånguardlugo nåmagigtaitdliute-
Karniartartunik. KularissariaKångilar-
dle inuit taimåitut erKarsardluarsi-
naussunit soKutigineKångitsut.
måko ima isumaKartut „isse issimik“
„kigut kigum'ik", inoKatigitdlo „akini-
ainiésangmata“ pitdlautitut malugi-
ssariaKartumik pinerdlugtunik pit-
dlaissoKartariaKarsorissut, tugpatdler-
sarsinauvåka oKardlunga isertitsiving-
mut pissunit, tåssnlneK pitdlainertut
misigisimavdiuarneKartartoK. oKauti-
gineKartume nåpertordlugit kikutdlu-
nit påsisinåusavåt isertitsivingmltut
angutinit pinerdluteKångitsunit suju-
mut norKain'iartunit atugarigsåmeru-
ngitsut.
issornartorsiuineK pingaruteKå-
ngilaK
måna isertitsivik ukiut pingasuinait
atasimagaluartoK taimåitumigdlo Ka-
nos suniuteKarnera OKautigisavdlugo
piårpatdlåraluartoK, pissusigssamisu-
ginésaoK tamåna encartulåsavdlugo.
angutit arfinigdlit månåkut isertit-
sivingmltut saniatigut arfineK mar-
dluk sivisunerussumik sivikinerussu-
migdlunit tåssanérérsimåput. tåssanl-
simassut tamaisa pivdlugit påsissutig-
Kaj Narup aperssorneKartutut A/G-
me jånuårime naKineKartume oKause-
KarpoK; OKauserissailo pivdlugit uva-
nga aperissutut akilåsavara.
sujugdlermik KuleKutsiuneKartOK:
„pilerssårutit avdlatdlo årKigssussine-
rit iluaKutaunaviångitdlat aulisartut
iliniagaKarnerungigpata", Narup oKar-
poK.
soruname tamåna agssortutigssåu-
ngilaK. kisiåne agdlagkangne imalunit
aperssomeKarningne oKarputit auli-
sartorissatit tupingnavigsumik auli-
sagkarinermut pikorissuseKartut. sor-
dle aulisartut iliniarKigtariaKåsagpat
aulisagkerineK iliniarérsimaguniko. i-
måisaordle umiarssuårKangne taima
sivikitsigissumik aulisarnermut atug-
kangne aperKutit ilait uvatsératdlésa-
galuarpatit erKornerussumik akinig-
ssat utarKerKårtariaKaraluardlugo i-
malunit kalåtdlimut umiarssuåraKa-
rérsumut akerKumaratdlarsimagugkit
imaKa erKornerussumik akineKarsi-
måsagaluarput. kisiåne nalungilara iv-
dlit ima agtigissumik umiarssuaKame-
ritpivdlugo aperssorneKartutit, 100
tonsimik usitussusilik sapiångitsoK
pigigavko.
sujugdlermik erKaivatit Takissup Ke-
Kertarssuane savalingmiormiut auli-
sartut. kisiåne tåuko ivdlit umiarssu-
åmangnut ilingnut ingerdlatsiniåinar-
simassuguvit. umirtornikut pisinauv-
dluéssusiat pissutaussoK oKaravit ag-
ssortorpagit. sok? OKaréravit kalåtdlit
kivfavit aulisagkerinikut pisinéussu-
siat tupingnéinavigsoK. åmåtaoK Ta-
kissup KeKertarssuane aulisartut tai-
matut pisinautigaut. uvagut aulisar-
ssanik pigissaKångilanga, tåuko sine-
rissame nunaKarfingne åssigingitsune
najugaKarmata, sisamatdle nalungilå-
ka kingorna pinerdluteKarsimångitsut
inoKatigingnilo inugtaulersimassut a-
jungitsut iluaKutaussutdlo.
fru Helga Bruun de Neergaard påsi-
simassaKångineK tungavigalugo iser-
titsivingme pissutsinik issornartorsiui-
ssunit sujugdlersåungilaK. sujornati-
gut påsiniainikut påsissarsimavara, pi-
ngårtumik Kavdlunåt suliartordlutik
maungnarsimassut taimatut igdluinar-
siortumik unåinardlo issigalugo issor-
nartorsiuissarsimassut, måna pissuti-
glnardlugo Danmarkime pamaerussi-
vit taimåingingmata. taimatut OKau-
seKartarsimassut inuiaKatigingne ta-
mane ajornartorsiutaoKissunik: piner-
dlungnermik pitdlainermigdlo, oKause-
Késavdlutik ilisimassaKartigdlo tunga-
vigssaKångitsut issornartorsiuiniartar-
simåput.
atautsimut issigisagåine inuit tai-
måitut issornartorsiuinerat pingårute-
Kartutut univfigissariaKartututdlunit
issigissariaKångilaK. Kalåtdlit-nunåni-
le aperKutit tamåko nutaungmata ta-
måkunånga sanigdliussivigssaKarane,
inuit isumaKalitdlarKunångeKaut ta-
matumuna pissutigssaKartumik issor-
nartorsiuissoKartarsimasoK.
H. J. Lund
Nup politéKarfiane politiuneK
tut nikavssauvdluta nersuineK atungi-
såinarparput; nalunglnarparputdle ta-
marmik uvaguvtitut pisinaussut. tai-
maingmat kigsautigingilara kalåleKa-
tika nersordlugitdlunit asigssusagitit.
oKalugtutilasavagit. uvagut Sisimiut
erKåine, imåiporme Sisimiune, auv-
fangniarneK ingerdlatarinikuvarput.
tåssa uvanga ukiut tatdlimat meste-
riuvdlunga pujortulérKamigdlo siani-
gingnigtujutigalunga nålagaussutut i-
laussarsimavunga. pujortulérKat tåu-
kua kommuneKarfiup pigissarai, kom-
munalbestyrelsile tamåkuninga tigu-
missaKarKussaujungnaermat tuninar-
tariaKarsimassunik. taimåitordle ilig-
tut oKarsinaunata pårssinerdlungneri-
narmik umiartornermigdlo påsisima-
ssaKånginermik umiarKajarnerit pi-
ssarsimassut.
asigssuissariaKarpoK una tamåt atu-
atdlarKårdlugo. oKartumik sule tuså-
ngivigpunga: NarupigoK aulisagkanik
avdlanigdlunit ulivkårdlune tikiler-
poK tikigpordlunit. imaKa agssortuisi-
nauvutit OKaruma ilånikut aulisardlu-
artup aulisagkerugtornerane pissag-
ssaerugf igivdluinanga j agtarmago a-
ngatdlatine (pingårtumik mikissut er-
Karsautigalugit) maligtarissagssalior-
nerit erKorKigsårdlugit ipérsårtitdlui-
nagagssaringmago.
Narupip erKartarpå nangmineK a-
ngisunik mardlungnik angatdlateKa-
rérsimavdlune. pivfigssauvdluinaru-
narpordle OKåsavdlune: — angatdla-
tine KanoK agtigissumik saligsinauga-
migit? aulisartitdlugo nåmagtorsimå-
ngivigkavko. aulisartut ilait erKoralu-
arpatit. oKarfigisavavkitdle taima itut
erninaK OKarfigalugit pitsauneruvig-
poK. asule nikanarsautitut uparuartui-
nåsagåine tamåna uvanga isumavnut
nalemutingivigpoK. kalåtdlit pisinåu-
ngitsutut issigineKåinarnerput kussa-
nångilaK.
uvanga aussaK kingugdleK nårgimi-
ut umiarssuåne handelip agtartugåne
sulssarpunga norgimut avalaKatigalu-
git, Kåumatdlo november CTmånamut
ilauvdlunga maunga uterpunga Hirts-
halsimit ukioK måna aulsartugssauga-
luardlunga. uvdlut Kulit aulisartine-
Karnangalo sulisineKånginama OKar-
punga uterumavdlunga. sujoråne auli-
sarneK pivdlugo avdlamik agdlagaKa-
rumårama måssåkut tamåna erKartu-
sångilara. téisavarale norgimiut umi-
arssuåta nålagåta aKugtugssamut ag-
sut piukukaluarånga. OKarsinauvunga
aulisartut kigdleKarfiup iluanltut, na-
lornineroKingmatigit. oKarsinauvunga-
lo Narupip umiarssuåråtut itumik a-
ngatdlateKaleråine sårugdlit sigssap
(nup. 23-me nangisaon)
utorKait kisisa utarKisangilavut
kalåleKatauvdlune nuname avdla-
mitdlune tusardluarnångikaluarpoK
ukiortåme Kalåtdlit-nunavtinit tusau-
tigisavdlugo radiokut autdlakåtine-
KartoK imigagssap Kalåtdlit-nunane
atupilungneKarpatdlåmera.
uvanga nangmineK imigagssaK på-
sissaKarfigingikaluardlugo aulakorneK
KanoK itussoK påsisinauvdluartarpara.
aperKuterujugssuartdle erKarsautigi-
ssarpara ilumut silaK avdlångortitdlu-
go nuånernerusanersoK. ilåne takusi-
mavara imigagssamik perKuteKardlu-
ne silaminik avdlångortorsimassoK.
tåussuma imigagssaK kimigtujåK ang-
nårdlugo imersimavå. silanime avdlå-
ngortiniarniaramiuk avdlångortisima-
vå, ajoraluartumik inunermine iluar-
serKigtugssaujungnaerdlugo.
kalåliussugut silarssuarmioKativti-
nit sule tamatigut nåkanganerussugut
sule imigagssap nåkarsarnerussaria-
Kångilåtigut. taimåitumik inusugtut
sujunigssame pissugssaviunguatsiar-
pugut tamatumunga suleKatåusavdlu-
ta; _ OKausInåungitsumigdle. kisiåne
sordluna inusugtuinavlt imigagssap
erKartorneKarnerane sagdlerpautine-
Karpatdlårtartut? utorKaunerussut-
uko inusugtunit sujugdliuvdlutik imi-
gagssartortalersimagunartut; taimåi-
tumik tamåkutaoK ilungersordlutik
imigagssartortarnermik pinavérsitsi-
ssussariaKarput. inusugtoKatitdle: isu-
maKångitsungauna utorKait kisisa u-
tarKisagivut!
Jens Simonsen,
Norgeme.
kalåtdlit ilait umiartornermut
llmiarKigtanaKarnerdlutik?
8