Atuagagdliutit - 11.03.1959, Side 11

umassuteKarnerme ingerdlatseKati
gingnerup iluatingnautai
agdl. ABEL KRISTIANSEN
agdlautigissan una KinuvigineKarmkut oKalugiautigssatul 1956-
ime nagsiunenarsimagaluarpoK puigortorsimanerdle pissutigi-
nerdlugo autdlakåtmeKarsimanane
Kanga sujulivut ikioKatigingnermik
— pigssarsianik atueKatigingnermik
— ingerdlåssaKarsimagaluarmiput; o-
Kalugpalåt nuånersut tamånåtaoK ug-
pernarsarpåt. ilåtigut sule inusoKissu-
gut ilerKup tamatuma — pigssarsianik
atueKatigingnerup — atorneKarsima-
neranik angumerssisimagaluarmiugut.
mérauvdluta Igalikume kunge — Se-
bulon — ukiorigsisimaleriartOK Ki-
nguvtine Kamavdlune natsinguanik pi-
ssaKatdlagtålerångat Kangamime nu-
narKatigingne angomiorninguaKalera-
raoK, natsinguaK pissarineKartOK nu-
narKatigit tamardluinarmik ilangigag-
ssåt. „angutingoK upåkiartordlit“, ar-
nat méricatdlo ama ingmikut upåker-
neKåsavdlutik ... ukiagssaleriartoK
„K’ingua“nut eKatdliagssamåleriar-
dlutik umiaussakulut ilåt maKitdlugo
ituvssuniarneKalerångat, angutit pisi-
naussut tamarmik ikiutugssauner-
mingnik misigisimavdlutik nuånårdlu-
tik autdlarutaråt; unalume omigag-
ssåt Kanigpiarminane, téssa Itivdlimut
ingerdlatisavdlugo. uvagut méreat i-
Putainik, atdliainik tugfinigdlo tigu-
miartusavdluta, ila pilerinaK. tamar-
rnik akigssarsiagssamigdlo isumånguå-
sanatik. — tamåssa Kanga ilerKut ku-
ssanartut ilait, nalivtine imailinardlu-
gil atorneKarsinaujungnaertut. — ta-
måkungitdlatdle oKalugiåume (Kinuvi-
gineKarnera akueralugo) ingerdlati-
niagkåka. atagulime misilingniariésa-
gigput takuniaraluåsavdlugo: umassu-
teKarnerme ingerdlatseKatigingnerup
iluaKutausinaunera.
akitsornerssuit nalåt inuvfigårput;
ukiut ajornartorsiomartut nalåt. Ka-
låtdlit-nunarput nutartigaussoK Ka-
ngarnit angnerungårtumik piumassa-
KarpoK; piumassat åssigingitsorpag-
ssuit, inutigssarsiortune åssigingitsu-
nik ingerdlatitalingne. — Kangångu-
lerpoK savat savautigdlitdlo månamit
ikingnerugatdlarmata, inuitdlo måsså-
kornit angnerussumik kivfåungissuse-
Kardlutik ingerdlatitsigatdlarmata; i-
malunit avdlatut OKautigalugo: nålag-
kisårutit ikingnerugatdlarmata, uma-
ssuteKarnerme ajornartorsiutigssat
måssåkumingarnit angnikinerusima-
galuarput. taimanikut — tåssa ukiut
20—30-t matuma sujornatigut — sa-
vauteKarneK tapertagssåinartut inger-
dlåneKaratdlarmat — ardlaKångitsui-
navingnit inuniutigivigdlugo ingerdlå-
neKardlune — savauteKarnerme ajor-
nartorsiutigssat angnikeKaut. nålag-
kersuissut tungånit piumavfigineKar-
neK angnikitsuinauvoK. kikut tamar-
mik KanoK iliorniarunik isumartik er-
Kordlugo iliuseKarsinåuput. savanik
inigssåinigdlo taorsigagssarsiniamiar-
neK måssåkumut nalerKiutdlugo ajor-
naitsoKaoK; piukunartutdlume amer-
dlasimaKalutik. KujanaKaorme taimåi-
simangmat, imågdlåt måna savautigi-
ssat amerdlaneruput. taimanikut sa-
vautigdlit tamarmik savanut inaute-
Kartarput; angingitsungugaluit ujar-
Kanik Karmagdlit, Kåve torKipajårtui-
nait ivssunik Kågdlit iserdlugit tarra-
iugtuinait pukeKissut amerdlanerti-
gutdlo nerissarfilerneKåsanatik, ner-
dlersuineK silåinarme ingerdlåneKar-
nerussarmat. pissariaKalerfiatigutdle
atorneKardluartarput, pingårtumik u-
Pernagssåkut savat erniulerfisa nalå-
ne. taimanikut sanassugssaK (piging-
nigtoK) nålagkisårtitaugajungilaK Ka-
noK itumik ilusilerdlugo sananigsså-
nik; taimanime pissutsit taimåikamik.
savauteKarnerdlo perKigsågauvatdlå-
ngitsumik ingerdlåneKaraluartOK ku-
ianartumik savautigissat tamagingne
amerdliartuårput; use åma nungutsi-
ssoKartarniaraluarpormåna. savatdlo
ukiunerane asimititaugajoKigamik u-
kiuniariartoK tupingnångitsumik to-
KorartorneKalertutdlåraoK, amerdla-
nertigut sigssåkut. kingugdlermik ta-
marmiussumik ajunåruteKarneK 1949-
me upernagssåkut pisimavoK; taima-
nikut ajunårnerme savautigissat ag-
fait patdligdlugit ånaineKarput. tai-
måikaluaK sordluna uvdloK måna ti-
kitdlugo taimanikut ajunårnerup aju-
ssusiata misigdlersitsinera sule amer-
dlanerpagssuarne pimérutdlugo akior-
niarneKalingitsoK. — taimåisimaguni-
me ajorsimåsaKaoK; kisiénime taimåi-
Pok!
1955-ime ukiåkut umassutit nautsor-
ssutait nåpertordlugit K’aKortup er-
Kåne tamarme savat ukisitagssatut pi-
gineKartut 20.000 migsserpiåiniput, pi-
gingnigtunit 230-nit. umassuteKarneK
taima angnertutigissumik ingerdlåne-
Kalersimangmat umassutiliungitsune
isumaKarnarsinaugaluarpoK savaute-
KarneK patajaitsumik ingerdlatineKar-
soralugo. taimaerKajångeKaordle! Ka-
noK ilivdlune ukiordluk sivisunårKe-
riåsagaluarpat sule tamane tamåne
savarpagssuit aj unårutigineKarsinau-
ssut sujumut erKoriameKarsinauvoK.
tåssa sitdlimaneK — pigissanut ugtu-
tikénersumik nerissagssaKartitsivdlu-
nilo inigssaKartitsineK — pigissanut
nalerKutoK tamane angnertungitsui-
naungmat. ilame savautigineKartut ag-
fait sivnerKåinardlugit iserfigssaKarti-
neKartut naluneKångilaK. taimatut a-
jornartorsiuteKameK åssiglngitsumik
pissuteKarpoK. puigungilaråtaoK ajor-
nartorsiut mikissusinåungingmat aut-
dlainiartunermit ima iliatdlåinardlune
savautilingornigssaK imåinåungitsu-
kasiusimåsangmat. tåssame ukiut 40-t
ingerdlanerxnåne kalåleK savanik pår-
ssissungortisavdlugo imåinåungitsuka-
siusangmat. tamånale nalivtine ima
Kåumarsagautigisimalerfivta nalåne
tUgpatdlersautiginerdlungneKångikile.
Kanorme iliornikut savauteKarneK pa-
tajaitdlisarneKarsinåusava? — atagule
misilingniariåsagigput.
K’aKortup ernåne Nuvdlo kanger-
dluane savauteKarfiussune aussaune-
rane savanut nerissagssaKangårmat
måna savautigineKartut sule 4—5-
riautimingnjk amerdlisineKarsinauga-
luarput; amerdlisareårputdlume soku-
tigingningneK angneruleriarpat. téssa
aussaunerane nunarput nåmagtorssu-
armik savautigineKartunut inussutig-
ssaKarpoK. ilisimaniatdlume OKautigi-
ssarpåt nunanit sanilivtinit, tåssa Is-
landimit Savalingmiunitdlo savanut
neriniarfigssaringnerussoK; tåssa au-
ssaunerane taimåipoK. kisiåne ukior-
tarpugumåna. tåssalo tåuna ajornar-
torsiortitsiuartoK, taimåituaratdlåsa-
gunardlunilo piméi-utdlugo akiorniar-
neKalingikune. soruname silavta ukiua
avdlångortineKarsinåungilaK, kisiåne
sitdlimavfigineKarsinauvoK. inuk pi-
ngortitat pingårnerssåt neriugfigine-
KarportaoK umassutime KanoK ajungi-
nerussumik pineKarnigssånut nålagåu-
sassortaoK. — Kujanardlume måna sa-
vautigdlit ardlaKångikaluit tamatuma
pissariaKarnera påsivdlugo ingerdla-
titsiniartunik ilaKalermata, amerdla-
nerussariaKaraluarputdle — pisarKår-
putdlume.
nikatdlorsårniångikaluardlutit, ata-
gule tusålåriåsassutit. — ukiorigsiv-
dlune — tåssa februarime — nuna a-
puteKaKaoK; orpigkat torssunerit ki-
simik nuisalersimavdlutik. tarKama
uvaliartuårnerane avangnileriartor-
poK, issisiutip åmut 20 angumalersi-
mavå. unungnerane anordlileriartor-
Pok persipilugtorssuångordlunilo. tai-
måikaluaK erKigsisimaoKautit, inime
kialårtume radiop sinånut pivdlutit
ugguaitsoKalutit Nuk nålaorpat. sumik
utersigissaKångilatit, amigauteKångi-
lasime nerivdluarsimårdlutitdlo ... uv-
dlut tamåkua nalåne ila ukiuniaKing-
mat savat tikiuneKarsinaussut pårine-
Karput. ajoraluardle, silap taimailine-
rane isersimassugssaugaluardlutik si-
lame ungalugkap iluaniginarput. apu-
teKaraluaKissoK ivigautimininguatit
sipårtariaKaragkit uvdlaungmat sa-
vautitit perssuardlugit neriniarfigi-
ssamerussumut autdlartisimavatit;
tåssalo uvaliartoK tikiungmata ner-
dlernialisavdlugitdlo anordlerpatdlå-
leKingmat. taimaitinarsimavatit, asule
ivigkat terKardlutik nunguinåsangma-
ta. — sujorssuk nagdliugpatdlåriarmat
ånilåumerujugssuardlutit misigautit,
ilame agdlåt singorutdlerputit. erKae-
riatårpat inuniutinguatit silapilup a-
tåne asule silamiginartut, apumik
sautserdlutik kågdlutik Kiulerdlutigdlo
ilumutdle iserfigssaKartisimagaluarug-
kit taimatut misigissaKångerKajartu-
tit. ivdlime inime kialåruvit åmåtaoK
pigissånguatit taimatut pineKartaria-
Karaluarput. inuniutigigagkit pissuti-
ginarnago, taimale pineKartariaKar-
mata! ^_uvdloK tåuna autdlarnerfi-
galugo aulajangerputit kingoma tai-
ma savauteKarnerit ingerdlatikuma-
nago. aussaleriarpat iniliorniarpatit
nerissagssarsiunigssåtdlo Kangarnit
angnerungårtumik ilungersukumav-
dlugo.
taimatut aulajangemerit ajungerug-
tortoK åmåsit aporfigssaKarujOK, iméi-
naK anigulertorneK ajornartunik. su-
jugdlermik, taorsigagssarsiniarneK a-
jomångikaluaKissoK atortugssat akiat
Kutsingårame nuissat patdlisimavai.
månarpiarme savat inigssånut taorsi-
gagssarsiniamiarit — savanut 200-nut
inigssalingmik — nangminerdlo sana-
ssungikuvit inernermine 15000 kr. mig-
ssilorpai; åmame taorsigagssarsissar-
fiup piumassarimigamiuk aningaussat
atortitane iluamik sulianut kisiåne a-
torneKåsassut. nunautinitaoK agdlile-
riniaraluarputit ungaluliniardlutitdlo
åmalo taimailiornigssaK akikitsungi-
laK. nunaKarfigsine kisimitdlutit sa-
vauteKångilatit; nunarKaterpagssua-
Karputit åma savautilingnik, ukiume
pårssiniarnigssaraluangnut åma akor-
nutausinaussunik. tamarmingme pigi-
ssatik ingmikortitdlugit åma påriuma-
nerussarmatigik. kisalo, kisimiputit;
ikiortigssaisuaKalutitdlo; ilatime åma
pinialungnermik pigssarsiorniagagssa-
råtit. ila avgorneK ajornaK. Kanormiu-
na iliorniåsavit sujunertarissat nå-
magsiniåsagugko. — ilånikut savami-
arnerup ilungersomartoKartamera
misigerérnikuvat. kisimitdlune sapi-
gaK mardluk-pingasuteriardlugo OKi-
luatdlåinåraoK. — isumagiligkat nu-
narKativit ilainut erKartoriaragko isu-
maKatigigpuse savautigdlit pingasuv-
dluse suleKatigigdluse ingerdlatiku-
mavdlugo. upernaleriarmat atautsi-
mordluse savat inigssånik pigissavsi-
nut namåutumik taorsigagssarsiniar-
puse, atautsimutdlo nunalerisitsini-
ardluse. akuerineKariaravse aussaune-
rane suleKatigigdluse autdlartipuse;
ilalo sulineK Kanganit Kimanarneruv-
dlunilo uvdlormut nåmagsissat angner-
tunerungåramik. tåssalo malugusule-
rérpuse suleKatigingnerup nuånersue
påsilerdlugit, aussauneranisaoK ataut-
simut ivigartaKatigigpuse, pigssarsiasi-
lo Kangarnit åma amerdlaneroKalutik.
ukiulermat savat inigssåt manerérpoK
iserfigissariåinångordlune. ikoKati-
gingnivsigut nangminérdluse sanagav-
(Kup. kingugdlerme nangisaoK)
Danmarkime
makarina
morKuti
neKarnerpau
SSOK...
ipi- /(*
ima ateKarpoK:
u