Atuagagdliutit - 11.03.1959, Síða 11

Kong Frederik vil i kommende tider
vel navnlig blive husket i Grønland
som kongen, der underskrev 1953-
grundloven, som gjorde Grønland til
del at det danske rige. Forsidebilledef
i dette tillæg til A/G viser kong Frede-
rik, da majestæten underskrev den nye
grundlov, mens daværende statsminister
Erik Eriksen ser til, og billedet på den-
ne side viser kong Frederiks åbning af
den første folketingsamling efter grund-
lovens vedtagelse den 6. oktober 1953.
Ved denne lejlighed var grønlandske
repræsentanter, folketingmændene Au-
go Lynge og Frederik Lynge for førsfe
gang fil stede i folketinget.
'Si?
kunge Frederik, pingårfumik Kalåt-
dlif-nunåne erKaimaneKartugssauvoK,
kungisut 1953-ime inatsisinik tungaviu-
ssunik nutånik, Kalatdlit-nunanik Dan-
markip nålagauvfianuf iléngutitsissunik
atsiortutuf. A/G-p fapiane uvane takug-
ssauvoK kunge inatsisinik fiingaviussu-
nik nutånik atsiortoK taimanikut statsmi-
nisteriussoK Erik Eriksen issigitifdlugo,
Kiipernermilo 2-me takugssauvoK kli-
nge, inafsisit tiingaviussuf akuerineKar-
nerata 6. okt. 1953 kingorna, folke-
tingip katerssuterKårneranik angmai-
ssok. tamafumane kalåfdlit sivnissue,
folketingimut ilaussortat Avgo Lynge
åma Frederik Lynge pernaumik folke-
fingime najupuf.
&
kunge 1953-ime inatsisitånik
tungaviussunik atsiortoK
Kalåtdlit-nunåta inatsisinik tunga-
viussunik sujugdlermérdlune uvdlor-
siorfigpiå junip 5-iat 1953 Kalåtdlit-
nunane atanrinartorssup kungip
grundlovimik atsiuineratigut danskit
nålagauvfiånut ilautitaulersume ta-
marme nagdliutorsiomeKarpoK.
grundlovitårfik Kalåtdlit-nunane
uvdloK nåvdlugo sulingivfiuvoK, erfa-
lassut amorarsimåput, tamanilo-tamå-
ne Kamutigdlit KångOKåtårput. Nung-
me, Kalåtdlit-nunåta igdloKarfisa pi-
ngårnerssåne, nal. 10 igdloKarfiup er-
falassulerfiata kigdlingane inuit ka-
terssuput, KamutilitorKanigdlo serKor-
tårneKarérmat erfalassoK ningeKåtår-
neKardlunilo KutdlaKétåmeKarpoK.
spejderit siagsiméput, peKatigigfitdlo
erfalassutik sujulerssortigalugit naju-
put. erinarssoKatigit „nunarput utor-
Karssuångoravit" „Det er et yndigt
land“ilo erinarssutigait katerssusima-
ssunit ingiugauvdlutik. tauva semina-
riap tungånut ingerdlaoKatigingneKar-
poK, eKaersårfigtånilo katerssunerme
kommunalbestyrelsemut sujuligtai-
ssok Nikolaj Rosing tikitdluarKussiv-
dlune OKauseKarpoK.
landsrådimut ilaussortaK, iliniartit-
sissoK Augo Lynge ilåtigut ima OKar-
poK:
— uvdlume uvdloK nagdliupoK angi-
sumik isumavdluardluta utaredsi-
massarput. kungip atarKinartor-
ssup uvdlume grundlovitåK atsior-
simavå. taissinerup aulajanginera
mana piviussungorsimavoK. måna
Kalåtdlit-nunåt Danmarkip ilagilivig-
på. ukiune 200-ne nunasiauneK måna
KångiiipoK, pisinåungitsutut pårissau-
nerup nalå måna KångiupoK, månamit
nunarput Danmarkip ilainut avdlanut
naligitineKalerpoK. oKartariaKarpunga
uvdlume misigisimagiga ukiut 20 ma-
tuma sujornagut misigisimassara, tå-
ssa pissutsit erKumitsumik iluarsartu-
neratigut kalåleKatika sivnerdlugit
Haagime encartussinerup inernerane
najusimagama, taimane silarssuaK ta-
måkerdlugo tutsiutineKarmat: Kalåt-
dlit-nunåt tamarme Danmarkimut a-
tassoK, nunarput tamåt Danmarkip
nunasiarigå. taimanikut nuånåKaugut,
kalåtdlit danskitdlo, Danmarkime Ka-
låtdlit-nunånilo.
uvdlumile pisimassoK taimane pisi-
massumit angnerujugssuvoK. uvdlu-
me Danmarke agdlisineKarpoK nord-
pole tikingajagdlugo, Kalåtdlit-nunåt-
dlo agdlisineKarpoK Sønderjyllandi-
mut. månamit inuiångorput atautsit,
nuna atausiulerpoK pineKarnerdlo a-
tausingusavdlune. Kalåtdlit-nunåt
Danmarkilo nunéussutsimikut åssigi-
ngikaluaKissut nålagkersugaunerml-
kut atausingortineKarput.
kalåtdlit amerdlanerit KanoK ilissa-
migdlunit ukiut ingerdlaneråne sule-
Katausimaput uvdlume pisimassup a-
ilgUnigssånut. imåisinauVoK ardlaKa-
ngitsut Kalåtdlit-nunane Danmarki-
milo pivfigssaK atausingortitauvfiu-
ssok isumaKatigingikåt isumaKardlu-
tik piårpatdlårtoK, taimatutaordle i-
lumortutigaoK kalåtdlit tamarmik nu-
namik Danmarkimut KaKugulunit kå-
tutivingnigsså kigsautigisimagåt. uv-
dlumikutdlo pissoK tåssauvoK amer-
dlanerit aulajangisimanerat.
taimaingmat uvdlume uvdlorsior-
nerput angeKaoK, inunivtine misigi-
ssavta angnerit ilagåt, Kalåtdlit-nu-
nåta ingerdlausiane pingårnerit ilagåt.
Kularingitdluinarparput atauslngorti-
taunerput Kalåtdlit-nunånut iluanå-
rutigssaussoK, uvavtinut Kitomavti-
nutdlo iluanårutigssaussoK Danmarki-
mut atausingortitauneK, tåssame Dan-
markimut tatigingnigdluaravta, tama-
tigut kalåtdlit iluaKutigssåt sulissuti-
giniartuarsimangmago.
folketingip katerssunerata angmar-
neKarnerane kunge Krederik kalåtdlit
folketingimut ilaussortåinut sågdlune
OKauseKarpoK: — ingmikut tikitdluar-
KuneKåsåput Kalåtdlit-nunånit sivni-
ssussut, pernaumik danskit inuit Kini-
géine ilaussortaulersut. KanortoK må-
ne folketingime sulinerse kalåtdlinut
iluaKutaugile nunamutdlo inungorfiv-
tinut atarKinautauvdlune.