Atuagagdliutit - 18.06.1959, Blaðsíða 3

uvagut arnat
ingmivtlnut ilisari-
nerussariaKarpugut
angerdlarsimavfif amigaufaoKaut
— mérKat taimåitut ikiorserusung-
nartaraluaKaut, nalerKutunik tamåku-
nunga angerdlarsimavfiuteKartugåine.
tamanile mérKanut angerdlarsimavfit
amigautaoKaut. éssersutitut taisinau-
vara agdlagtugkéka nåpertordlugit
Nup igdloKarfmåne mérKat angerdlar-
simavfilugtut 50 Kångersimagait. for-
sorgsudvalgime aningaussauteKara-
luarpugut 1949-mile åssigingitsutigut
ama børnehjælpsdageKartarnikut, ka-
terssorsimassavtinik. norKåissuteKar-
simagaluarpugut igdlumik atorniku-
mik iluarsauteriardlugo mérKanut a-
ngerdlarsimavfiliausinaussumik. ma-
namutdle iluartitsisimångikaluardluta
nikatdlunago ingerdlåniarparput neri-
ugkavta KaKugulunit ikiorserneKaru-
mårdluta.
Nungme kommunalbestyrelserne forsorgsudvalgimilo ilaussortaK,
fru Hansine Holm, OKauseKartoK nalivtine inoKatigit akornåne ajor-
nakusorutit, pingårtumigdlo arnanut tungatitdlugit suliagssångorsi-
massut pivdlugit.
sinigfitdlunlt erKusinåungitdlat
— sordlo ama ukiune kingugdleme
pingårtumik nunaKarfingne angnerne
inigssaKarniarneK ajornakusulersi-
massoK?
— tamåna malungnardluinarpoK. u-
paruarneKartarpoK igdlup inue a-
merdlavatdlårångata, inigssanigdle a-
jornartorsiorneK pissutigalugo angner-
tunerussumik iliorfigeriarneK saper-
inoKatigit tamåkerdlutik suliagssaringinerpåt mérKat isumangnaitsumik
peroriartorfigssaKarnigssåt?
— uvagut arnat ingmivtlnut dtave-
KånglpatdlåKaugut. telegramitigut ag-
dlag dinar tigutdlo suleKatigingniara-
luaruvta angnerussumik angussagssa-
KdngilaK. aitsåtdliuna Avangnåne ar-
nat Kujatånukartitdlugit arnaKatåinut
OKaloKatigiartortitdlugit, taimatordlui-
nardlo kujatåmiut Avangnånut. uva-
gut-una kalåtdlit arnat uningavatdlår-
tugut, taimditumik suleKatigingniar-
nivtlnut akornuterujugssuvoK ingmiv-
tlnut ungasigpatdlårnerput. angutit ti-
merssortartut avdlatdlo angalatitau-
neruput. kisidne uvagut arnat nike-
riarneK ajorpugut — tdssa sule icanga-
le ilerKOK erKarsautigineKarame: ar-
nat nunamingne uningassugssaussut.
kingusinålerpugut, ingmivtlnut ilisa-
rinerussariaKaraluarpugut.
puigorsimångeKåra angalanerup aki-
sussusia. ardlåtigutdle OKilisaivfigine-
Karsinaussugaluaråine KularnångilaK
soKutiginilerujugssuaK Kujatåne A-
vangnånilo arnat nåpeKatigigtarnig-
ssåt.
nalungikaluarpara icanordlunit OKa-
lugkaluaruvta OKausinait kingunigssa-
Kångitsut atautsimortumik sulenati-
gingnialingikuvta, ‘ akingmivfiussar-
tordle tåssa ilisarisimarKarpatdlåKi-
gavta. kinåussusersiorneK pinago arnat
akunermingne suliagssanik norKéissu-
tigingnigtut tapersersulersugpatigik,
suliariniagkat pissusigssamigsut aitsåt
ingerdlalisagaluarput.
taimatut oKartoK tåssa Nungme
kommunalbestyrelserne forsorgsudval-
gimilo ilaussortaussoK fru Hansigne
Holm, ukiut ardlaKalersut_ inoKatigit
akornåne suliagssanik pingårtitsivdlu-
ne ingerdlatsiniarsimassoK. fru Han-
signe Holm nangigpoK:
— suliuna kalåtdlit arnartaine ig-
torncrssuaK atupatdlårtoK. nalungilå-
ka arnåinauvdluta OKalOKatigigka-
ngavta ardlaligpagssuit agsut kussa-
nartunik sujunertagdlit, taimåitordle
angnerussumik sarKumiukumångitsut
igtornertik pissutigalugo. isumaKarpu-
nga uvdlumikut taimåitariaerutdluta
angutitavtinut nagdlersutariaKalerpu-
gut, angutitavta pingitsorsinåunging-
matigut ingangmik ukiune kingug-
dlerne suleKatigisavdluta.
— tauvame imaKa isumaKarputit ar-
nanik landsrådimut ilaussortaitarta-
riaKalersoK?
— tamatumuna arnat iliniartut ilåta
ungasingitsukut agdlagarisimasså isu-
maKatigivdluinarpara. landsrådip a-
tautsiminerane arnanik ilaussortåu-
ngikaluanigdlunit mardlungnik tusar-
nårtOKar taraluarune iluaKUtaorKa j a-
KaoK. taimåitumik ivsaK tusagara
CTmåname arnaK landsrådimut ltini-
gagssångortisimassoK agsorssuaK ila-
lerpara.
ajornartorsiutit ikiliartungitdlat
— ukiut Kulit forsorgsudvalgime su-
lerérsimavutit. påsissatit nåpertordlu-
git ajornartorsiutit ikiliartorpat, ima-
lunit ..?
— ajornartorsiutit OKiliartortunik
OKarneK saperpunga. miserratigisi-
nåungilara forsorgsudvalgime suliniv-
tine ajornartorsiutit amerdliartortut,
igdlumingne angajorKåKångitsut inu-
jorartut amerdliartormata. arnaK a-
tauseK mardlungnik pingasunigdlunit
uverssagalik KanoK ajornartorsiortigi-
ssartoK påsineKarsinauvoK, pingårtu-
mik angerdlarsimavfiup tungåtigut.
sulivfine avdlatut ajornartumik Ki-
magtariaKartarpå, imaKalo ilaKutami-
nut Kaningnerussunut nanertutaussar-
dlune. sulivfine tigorKisagpago ånåju-
ssup avdlatut ajornartumik mérKat
tåuko isumagissariaKalersarpai.
mérKat pårinerdlugkaf
— KularnångilaK uverssagkat tama-
tigut iluamik pårineKartångitsut?
— ajoraluartumik taimåitoKarpoK.
tamåkuninga erKartuisagångama pi-
ngårtitarpara avdlanit tusagkåka pi-
nagit nangmineK takusimassåka na-
jorKUtarerusugtardlugit. sujorna au-
ssåkut niviarsiarånguaK siléinarme
siorKane iterssiugkane sinigtoK namag-
torsimavara, igdluanik kumine katag-
simavdlugo. tauva angajorKårsiainut
angerdlåupara, sunauvfa imigagssar-
torsimavdlutik artulersimassut. arnar-
siå itersaraluaravko itingingmat, mé-
raK tåuna naterme singutorpagssuit
akornånut inartinarpara.
tarsimavavut. åiparit mérKiortut ig-
dlunik mikivatdlånik inigssineKarå-
ngata isumaKatigingitdluinartarpara.
igdlutårniartut piumassarissait avdlå-
ngortineKartarmata miserratigssåu-
ngilaK, avdlatut ajornartumik igdlu-
nut mikivatdlånut isertertariaKartar-
dlutik. nalungilåka ilaKutarit mérar-
tårKåmersut igdlumut isertersimassut,
tåunale mikingårmat sinigfitdlunlt er-
Kusinåungingmata, ilaKutarit naterme
sinigtariaKarput mérartamingnut ag-
dlåt!
nalunaeKutaK faimånångorpaf ..
— nalivtine niviarsiat nalinginar-
patdlåmerssuat sumik pissuteKarso-
raiuk?
— imaKauna una pissutaussoK uva-
gut nalivtine utorKartavta kigdlilivfi-
gissarmatigut nalunaeKutaK taimånå-
ngorpat angerdlåsassugut, tauva tai-
ssartik nagdlerpat angerdlångikuvta
nangminérKingnårdlutik angajorKau-
ssut imalunit igdlusimavit aigdlertar-
mata. ajflssårutigigaluardlugo OKarsi-
nauvunga påsissara nåpertordlugo må-
ssåkut sordlo angajontårpagssujung-
naertut tamatuminga erKarsautigdlit.
ukiut mardluk måna sujorKutdlugo u-
vanga politinit aigdlersineKarsimavu-
nga umiarssuarmut, niviarsiarKanik li-
nuit ardlerdlugit angerdlarsimångitsu-
nik.
umiarssuarnut ungugssåungitsuarKat
— uvdlumikut inuit sujumukarne-
rujugssuata nalåne taimåitunik nåpi-
taKartameK perusuemartoruna. ma-
miagissorujugssuvara umiarssuarme
nivissanik unuissoKartamera. inusug-
tunguit nangmingneK påsissariaKara-
luarpåt taimatut ingerdlajuåinåsagu-
nik sujunigssamik Kanon itunigsså.
nalerput erKarsautigigåine månåkut i-
nusugtuarånguanut ussernartut ang-
nertusissorujugssuit OKautigisinauva-
vut. imaKa åma tamåko perKutauvat-
dlårput. angajorKårpagssuitdle aper-
ssorterdlånguanik Kitornagdlit tupigu-
sutigissarpåka erKigsivdluinardlutik
sinigtarmata aperssorterdlåjutinguatilc
unuarssuarmut tarfissut, sumitut na-
luvdluinardlugit.
umiarssualivit pårssissulerdlugit
— sordlo måssåkut nåpåussuaK år-
dlerigissarput amilårivdluinagarput
nunavtinut perérpoK, soKutigissaKå-
nginerssuaK erKartorigara pissutiga-
lugo. ilmutdlime umiarssualivingne
pårssissoKalersinaussugune arnat u-
miarssualivingmut ikårtailiordlugit,
perKingnigssap tungå erKarsautigalu-
go, pingårtumik inusugtuancat umiar-
ssuarme sussagssakångingmata. sor-
ssungnerup nalåne umiarssualivit pår-
ssissoKarput taimåitumigdlo erKortu-
mik OKarsinauvunga: sorssungnerup
nalåne perKigsorssuvugut.
kalåtdlit kalåleKatimingnik ..
— arnartavut Kavdluneriniarpat-
dlårmata pissutåunginerpoK Kavdlu-
nånik uvinigkumårnermingnik isu-
mavdluartarnerat?
— Kularnångitsuminguna kalåtdlit
arnartaisa ardlaligparujugssuit er-
Karsautigissaråt, Kavdlunånik uvinig-
kunik ingmingnik napatitsivdluarsi-
naussunik uvinigkumårnertik. kisiåne
taimåituåinångilaK. nalungilara kalåt-
dlit arnat Kavdlunånik uvinigkaluar-
dlutik pakatsissuteKartartut. isuma-
Karpunga kalåleKatimingnik uvinig-
kunik ajunginerusagaluartoK.
(Kup. 19-ime nangisaoK)
Nu har De den sidste chance
for at støtte
GRØNLANDSFONDEN af 1959
Det grønlandske Forlag har
netop udgivet et genoptryk af
Augo Lynges:
ukiut 300-ngornerat
De får denne fremtidsroman for
8 kr.
og overskuddet går ubeskåret til
Grønlandsfonden af 1959
Bogen er nummereret.
Men der er kun
300 eksemplarer.
Grønlandsfondimut ikiuniarit tå-
ssa pivfigssaK naggafåK.
Kalåtdlit-nunåne naKiterisitsi-
ssarfingmit Kanigtukut sarKu-
mersineKarpoK Augo Lyngep a-
tuagkiå naKiterKingneKartoK:
ukiut 300-ngornerat
atuagaK tåuna pisiarisinauvat
8 kr.-nik
akilerdlugo sivnerussutdlo au-
lagsagtineKaratik Grønlands-
fondimut tunissutigineKdsavdlu-
tik. atuagaK normulersugauvoK
300-inaitdlo niorKutaussugssauv-
dlutik.
DET GRØNLANDSKE FORLAG
GODTHÅB GRØNLAND
Kalåtdlit-nunåne naKiterisitsi-
ssarfik
3