Atuagagdliutit - 02.07.1959, Blaðsíða 9

agdlagtauserpungoK...
inungnut amerdlanerpanut soKutau-
gunaranilo påsinarunångilaK. kalåle-
Kativta ilaisa agdlagtauserput oxatdli-
sigalugulo agdlauserissalitdlarångå-
ssuk, ilaliuna ama pingårtorssuaK, o-
Katdlisigissarialigdlo.
agdlautsimik avdléngortitsiumasso-
KarpoK tamåkualo sujunersuteKartar-
dlutik. tamékuningalo sarKumiussi-
ssartut tåssåuput uvagut inuinait a-
kornavtine Kutdliussut (isumaKartu-
ngauna uvavtinit iliniagaKarnerussut
påsisimassaKarnerussutdlo), ilalo suju-
nersutait kussanatdlarångamik! asume
imaKa itisumik, suna tamåt erxarsau-
tigivdluardlugulo påsiniardluarKår-
dlugo sarKumiutaråt. ilakasime itisor-
siordluinarångamik uvavtinut, iliniar-
fingmik alåkagaKarsimångitsunut tai-
mak pujuinarssuarmititsissaraut.
avdlångortitsinginigssamik igdler-
suissoKartarpoK, tamåkualo akerdli-
mingnit inorneruniångeKalutik piga-
luatdlåraut, imaKale akerdlitik suni-
nguåsanagit.
agdlagtauserput pivdlugo agdlagkat
kingugdlersaringuatsiarpåt A/G nr. 24,
1958, nunavta iliniarnertuisa (Kalåt-
dlit-nunåta seminariåne iliniartup)
ilåta Otto Steenholdtip agdlagå uvav-
tinut tamanut påsinardluartoK.
uvavtinut tamanut sordlernut ilau-
nigssaK erKarsautigisavdlugo pissaria-
KarpoK piumaguvtalo OKatdlisexatau-
sinauvugut. ajoraluartumigdle ili-
niardluarsimassortavtitut ilivdluta u-
vagut tungavigssarsiorsmåungilagut
unalo unalo imåitariaKaraluartunik
OKarsinaunata, taimåitordle agdlausiv-
ta agdlauserineKartarneranik atuar-
tagkaka tungavigalugit, åmalume
nangmineic påsisorissåka pilerdlugit,
måna tamékulerissunut ilångukama
OKautiglnarsinauvara Såmuilikasiup
agdlausianik avdlångortitserKussingit-
sunut isumaKataussunga.
isumaKångilanga uvanga nangmineK
kukunexångitsunik agdlagtartunga,
tamånalume tupingnångilaK uvagut
mérKat atuarfiat Kångerdlugo atuarsi-
mångitsugut åma tamatuminga ajor-
nartorsiuteKasagaluaruvta. kisiånile
isumaliortarpunga agdlauserput artor-
nartorssuarmik OKautigisavdlugo o-
KauseK tåuna såkortuvatdlårtoK åmalo
isumaKartardlunga imaKauna iliniar-
ti tsissut (amerdlanertigut ajoKiuga-
jugtut) tamatuma iliniartitsissutigine-
rane metodet (periautsit) åssigingitsut
misiligarneruvdlugit pigaluarunik ar-
dlåne iluatingnauteKarnerussunik ili-
karnarnerussumigdlo sujumuisinåusa-
galuartut. sordlume uvanga ingminut
nautsorssutiginarsinauvunga, pikorig-
sorssuartut ingminut isumaKarfigingi-
langa, kisiåne tupigusugtarpunga ag-
dlauserput artornarnerarneKartarmat.
nalungikaluarparalume ardlalingnit
artorssautigineKartarmat, ilame ajoxi-
nguåkuluitdlunit (mérKat atuarfiåne
mérKanik agdlausivtinik iliniartitsi-
ssut) Kavsérpagssuarnik kukunersi-
issigtunit katerssugkat
månamut amerdliartorput
Skandinaviame taimaitunik katerssugausivit angnerssånut tunissutit ilua-
fingnautigdlit imaiginavigsut.
Skandinaviame issigtunik katerssugausivit angnerssåt Københavnip avang-
nåne Kraemers husimitoK sule agdliartorpoK. katerssugaussivik Kanigtukut
1958-mut tungatitdlugo nalunaeruteKarpoK. tåssanilo takuneKarsinauvdlune
tunissutit iluatingnautigdlit sumit tamånga imaiginavigsut.
tunissuterpagssuit tamåko ilagait
Kalipagkat Kiperugkatdlo kussanartut
måna katers-sugausiviup initaine i-
nigssineKarsimassut. Nungme „Ki-
ngigtorssuax,, angisorssuångordlugo
KalipagaK, A. C. Carstensenip Kalipa-
gå viceadmiral A. H. Vedelimit tuni-
ssutigineKarsimavoK. inime tåssanl-
put Kalipagkat mardluk soKutiginar-
dluinartut 1724-mingamisat, åssiliar-
taralugit Pok åma K’iperoK, kalåtdlit
mardluk 1724me Hans Egedep avalag-
tisimassai. Kalipagkat tåuko professor
William Thalbitzeriugalup katerssu-
gausivingmut kingornussagssångorti-
simassai. Thalbitzerip kingornussi-
ssugssainit åma tunissutigineKarsima-
vok Thalbitzerip inusugtitdlune åssi-
nga KiperugaK kiatåinaK, Ellen Locher
Thalbitzerip Kiperugå. åma Ellen Lo-
cher Thalbitzerip erKumitsuliai sut-
dlunit kingomusissugssainit katerssu-
gausivingmut pigissagssangortineKar-
simåput. taimatutaoK 1958-me tuni-
ssutigineKarsimavoK Knud Rasmus-
senip nulianit Knud Rasmussenip å-
ssinga KiperugaK kiatåinaK, Svend
Rathsackip Kiperugå. atautsimttar-
fingme åma nivingavoK kaptajn Ei-
nar Mikkelsenip åssinga KalipagaK.
kissarssutaussap angmåinartup Kulå-
nlpoK aorrup tugårssue Einar Mikkel-
senip tunissutai, tunissutinitdlo av-
dlanit taineKarsinauvdlutik nanut pi-
ngajorKat åssingat, umiarssuautigdlip
Knud Lauritsenip tunissutå åma nå-
nut ingerdlaut mardluk åssingat Pipa-
luk Freuchenip tunissutå.
tunumiut arKinik 1884-me
HanserKap agdlagtugai
agdlagautinik åssilissanigdlo ka-
terssugkanut ilagssångordlugit kater-
ssugausivik Kalåtdlit-nunånut minis-
tereKarfingmit tunissuteKarfigineKar-
simavoK Hans Egedep Kalåtdlit-nunåt
Pivdlugo atuagkiånik „Relationer fra
Grønland 1721—36“ åssilendtanik, så-
kututdlo imarsiortut atuagausivianit
Danmarkimik ilisimassagssarsiorner-
me agdlagautinik. Einar Mikkelsen
tunissuteKarsimavoK avisinit agdlau-
tigissanik katerssugkanik taimatutdlo
HanserKap 1884-me ukiåkut Tunume
inuit arKinik agdlagtugai kisalo Dan-
markime ilisimassagssarsiomerme på-
s'issanik atuagkiat arfinigdlit. dr.
Lauge Kochip tunissutigisimavai Pi-
tarssup Thulimik sujugdlermérdlune
ilisimassagssarsiomerme uvdlorsiutai.
orlogskaptajn Janus Sørensenip tuni-
ssutigai 1928-me Tunume Kimugsimik
ilisimassagssarsiomermit nalunaerutit.
kisalo orlogskaptajn Johs. Ballep tu-
nissutigai Tunume nunat arKe agdlag-
tugkat. prof. Trewor Lloydip tunissu-
tigai Samuel Kleinschmidtip dr. Kal-
karimut agdlagaisa pingasut åssiline-
re. iliniartitsissup Emilie Larsenip
tunissutigai palasip Tobias Mørchip
1840-me Cmåname inungorsimassup
agdlagai ardlagdlit, kisalo nålagausi-
massup O. Bendixenip nulianit tuni-
ssutiginexarput, Knud Rasmussenip
1909-me angalaneranit nalunaerut,
Nup erKåta nunap åssinga, Klein-
schmidtip Nungme 1860-me naKisi-
masså åma Hans Egedep 1724-p Ka-
låtdlit-nunånik nunap åssiliåta åssi-
lencingnera.
atuagkat tunissutit Nungmit
Sovjetimit, USA-mitdlo
1958-p ingerdlanerane atuagkat na-
Kitatdlo 393 tunissutigineKarsimåput,
ilait avdlanik taorsigausimavdlutik a-
tuagkat ilåtigut tunissutigineKarsimå-
put: orlogskaptajn Johs. Ballemit,
prof. A. Baurimit, dr. Kaj Birket-
Smithimit, Frankrigimit tuluitdlo nu-
nanit issigtuiiit katerssugausivingnit,
Pitarssup Kimatai panianit Pipalung-
mit, lektoreKarfingmingånérsut provst
(Klip. 20-me nangisaoK.)
ssaravkit. taimåitut takuvdlugit isu-
maliuinartarpunga tåukua pingitsora-
tik iliniartitatik agdlausivtinik ilikar-
tingitsorumårait. imanaluna ilåtigut
nangminerssorpatdlåtsiartarnerat pi-
ssunerpoK, imaxa ingmingnut tatigi-
vatdlåtsiardlutik sianigissariaKartut
ilait Kulautinartarait — utorxatsera-
luardlunga taima OKarpunga.
O. S. agdlagpox: „Fabriciusip ag-
dlagtausiliå najorautaralugo Såmuili-
kasik agdlagtausiliorpoK, nåjorKutari-
ssanile tamatigut maligdluinardlugo
pisanane“. — isumaKångilanga Fabri-
cius angalaortarsimångitsoK, nalungi-
larale angnerussumik Påmiut ericåne
isimassoK. taimåitumik isumaxarpu-
nga tarxavane OKautsit najorKutarine-
rusimésagai, taimåitumik-una (imaKa)
ilåtigut Såmuilip isumånut nalerKut-
dluinartarsimångitsut taimåitumigdlo
avdlångortitariaKartarsimavdlutik. a-
kerdlianigdle tupingnardluinarpox Så-
muile nunarput tamåkerdlugo issor-
nartorsioruminaeKis.su nik agdlausi-
liorsimangmat månamut avdlångortit-
siniaraluartune issornartorsiorneK a-
jornartorsiortitsissaKalune. åmalume
O. S. agdlagkamine OKaraluarpoK „må-
na Såmiuilip nalånit ukiorpagssuit Kå-
ngiuput. KularissariaKångilardlo o-
Kautsivta — pingårtumik taissinerme
— avdlångungåtsiarsimanigssåt". uva-
ngåtaordlo taima isumaKarsinauvunga,
isumaxångivigpungale oxautsivta ilå-
nguisa tainerisa avdlångutsiarsima-
nigssåt agdlausivta tamåkerdlune av-
dlångortinigssånut tungavigssaussa-
riaKåsassoK.
taimatut O. S.-ip „inuvdluarit“ „ig-
fiaK“dlo nalerKutuliukamigit periau-
sia kussagingilara erKumigalugulo, ila-
me tingatdlangnerujugssuvoK „inuv-
dluarit“me nalornissorteriardlugo „ig-
fiaK“me sukanissumik nagguvigsior-
tingmago, sorme åma ikingut tåuna
inuvdluarit agdlåsagamiuk nagguvig-
siorsimariatåséngila? ..
erxarsautigissarpara kalåtdlisut ili-
niartitsinerme kukuneK iliniartitat ag-
dlangnermut ilikarsinåunginerånut pi-
ssussartoK. uvanga isumaga malig-
dlugo ajunginerusangatikaluarpara
skriftlig mundtligilo ingerdlaxatigig-
sitdluardlugit pissaråine. kisiåne ajo-
Kerpagssuit tåssaKalunit tamåna misi-
ligsimanerpåt? atuagkamime sut ku-
kuneKarsinaussut sapingisamik mér-
Kanut påsitiniartariaKarput, sapingi-
samigdlo atuarnera peKatigalugo ili-
kardlugo agdlangnigsså tuniutariaxar-
dlune. taimåitumik mérxanut kalåt-
dlisut iliniagagssissutit sapingisamik
naitsutitariaKarput, takisujussariaKé-
ngitdlåme ilikardluarnigssait pissuti-
galugit. tauvalo O. S. Kinuvigiumaga-
luarpara mérxat atuarfiåne taimatut
atuartitsinex misiligdluaratdlarKUv-
dlugo tauvalo ilångutdlugit mérxanut
navsuiardluåinartariaKarput sut Ka-
nordlo ilivdlutik igdluartartut sungor-
tartutdlo.
nipe nipiuvoK taissinerdlo taissine-
ruvdlune, taimåitumik isumaxarpunga
O. S.-ip misilivdlune agdlauserisså
nipisiuinerunane taissinersiornerussoK
(taissinerungikaluartutdlunime nipe-
Kartarmata). tåssalo påsinerdluinex
uvanga igdlersoriarfigssaKartingisara.
imalunit uvanga kukorujugssuaKiner-
punga?
uvavtinut aperKuterujugssuvox tai-
ssinersiornermik agdlauseKalisagalun-
ruvta kikut imalunit sumiut taissi-
ssarnerat atordlugo agdlauseKarumår-
nersugut? sineriagssuarpume isorarto-
KissoK taissinernigtaoK åssigingitsor-
pagssuarnik spjumuivfigssaungmat.
taimåitumik isumaKartariaKarunångi-
lax taima agdlauseKarnex kussanarne-
rujumårnersoK, ilimaginartariaKar-
tordle unaujumårpoK uvanga avdlar-
pagssuitdlo uvavtut itut „agdlagsi-
nåungitsunik" OKautigissariaKaleru-
mårtugut taimatut agdlangneK nalu-
ssorujugssusagavtigo.
Hans Larsen, Ausiait.
oma:
MARGARINER
Danmarkime
makarina
niorKutigi-
neKarnerpau-
SSOK...
9