Atuagagdliutit - 30.08.1962, Side 8

Baalip palasisut suaortåinaruvta
pivfigssarput aserorterneKåsaoK
oKauseK „sujumukarniarta" suju-
nigssaK erKarsautigalugo ila piuma-
ssaKarpalugdlunilo imartoKaoK. inup
tarrane tarrarssume takuvdluarsinau-
vå, OKautsivdle tåussuma tunuleiru-
tarpagssue taimatut Kimerdlulertoru-
minartigingitdlat. nuna tamåkerdlugo
avisituarssuarput A/G nunaKarfing-
nilo ardlalingne avisérKat Kuperåine
OKauseK „sujumukarneK" nåpingitsu-
gagssåungilaK. oKautsip nipå uvdlu-
mikut nunavtine avdlångoriartoKissu-
me nipåusagpat tupingnångivigpoK,
kisiånile tupigissariaKarpoK OKautsip
tunuleKutarpagssuinik „takordluisi-
massut" OKausinarmikut ingmingnut
taima piumavfigitigisagpata. oKalulo-
raluarpugut, eKiasuinalersimanerav-
tale KanoK iliorumångilagut.
„nunavta sujunigssai“ kikut?
OKauseK „nunavta sujunigssai“ tai-
neKarångat erKaineKarKårtartut tåssa
inusugtut. taigutip taima akisutigissup
tigunigsså ila encarsariatdlangnaralu-
åssusia. ilumut nunavta sujunigssarå-
tigut? — utorKaunerussunit imaKalo
misiligtagartunerussunit sujunersor-
niarneKalerångavta OKartarpugut tåu-
ko itsåkajåjunerardlugit sujunersu-
taitdlo uvdluvtinut nalerKutinginerar-
tardlugit. taima ajorigsåisaguvta ajo-
rigsainerput Katimaluinarnata enror-
tumik tungaveKartitariaKarparput.
sumik nåmagsiniagaKarumångilagut?
kalåleKativtinut pigdlilårumångila-
gut? — KanoK iliorusungikuvta „nu-
navta sujunigssainik“ taigortitariaKå-
ngilagut.
nunaKarfingnut pigåine — pingår-
tumik unukut — „nunavta sujunig-
ssai“ avKusinerme saKissåtut takor-
nartåungitdlat. pissortat tunganit Kåu-
marsainikut sulivfigineKarnigssartik
utancinarpåt. — nunavtine peKatigig-
figpagssuaKaraluarpoK nangmingner-
dle ilumingne sujumukarnigssåinar-
tik sujunertaralugo suliput.
„nunavta sujunigsså" erKartorniar-
neKalerångat Nungme iliniartut er-
KaineKartariputaoK. kalåleKatimingnit
tatigineKartut tatigingnigtimingnutdle
igtortut. kukunaviångilagut inusugto-
Katimingnit avdlanit ilisimassagssat
tungaisigut Kagfasingneruneråsaguv-
tigik — taimåitariaKaramingme. tai-
måikaluartOK iliniartut amerdlaner-
ssaisa inusugtoKatimik ajornartorsiu-
tait påsisimångilait. iliniartut amer-
dlanerssait tåssaugajugput aicagug-
ssaK isumanerdlutiginago peroriartor-
simassut — aulisartukunit, piniartu-
kunit sulissartukunersunatigdlo. tåu-
ko (inerunik) inerdlutik inusugtoKati-
mik akornånilerunik påsilerumårpåt
inusugtoKatitik KanoK ajornartorsiu-
teKartigissut Kanordlo sulivfigissaria-
Kartigissut. taimåitumik kingusinår-
nerungilaK iliniarfigssuarmititdlune
kalåleKatinut avåmut alapernåinig-
ssaK; taimåitOK kukunerutiniångilara
iliniartut méraunerujartuinarnerat pi-
ssutautineKåsagpat. iliniartut akornå-
ne avåmut eKérsimårtunik navssåg-
ssaKartarpoK, téukule iliniarfigssuar-
NY RINSO
pitsaoKateKå-
ilaK...
nivissat ånoråve ineKunartut takugugkit pasfsavat NY RINSO pitsaoKateKån-
gitsoK. NY RINSO KaKorsautauvoK nutåliaK errortagssanik kinitserKårtariae-
rutitsissoK. NY RINSO kimigtOKaoK errortanut ipérunaKalune. NY RINSO
nangminirdlune errorsiumassune naleKångilaK.
Der er
NY RINSO
til forskel...
De ser det på de yndige pigekjoler, at NY RI NSO er det bedste,
De kan vælge. NY RINSO er det moderne sæbevaskepulver - med
indbygget blødgøringsmiddel. NY RINSO med det lave, lækre
sæbeskum har overskud af vaskekraft, og tøjet bliver rent og
hvidt, så det er en fornøjelse. NY RINSO gør det værd at vaske
selv, for intet overgår NY RI NSO.
R.
DET HELT RIGTIGE
naleKångilaK
- åma maskinamik
errorsissunut
47-2752
mit kamagtorneKartariaKarputaoK. —
sok Kaj Munk palasigssamut sorae-
rumilerugtordlune iliniagagssane tu-
nuinardlugit issigingnårtitsissusiorpa?
pivfigssaugatdlartitdlugo KavdlunåKa-
tine ajornartorsiutåinik påsitikuma-
gamigit. — iliniartut, ilivsigoK ama
„nunavta sujunigssaråse“. KanoK pig-
dliumavise?
„aKagugssaK
isumaner dlu tiginiarsiuk! “
inussutigssarsiortut amerdlanerssai-
sa nunavtine inussutigssarsiornerup
ajornakusussusia KanoK angnertutigi-
ssumik erKarsautigissarneråt erKori-
arsinåungilara. imåinginerpa nåla-
gauvfiup aningaussalersugai tamatu-
minga singnagtorsimångitsutdlunit.
nålagauvfiup „sunguatigut" ikiorsini-
arpatdlårnera kalåtdlinik nukagtitsi-
linginerdlune imalunit påsinerdlung-
neKalinginerdlune. sujumukarniarta
riålagauvfiup isumagisavåtigut. åp,
nålagauvfiup kalåtdlit ingmingnut i-
kiorsinaussungortiniardlugit ikiorni-
arpai. nålagauvfik tamatigut utarKi-
ssariaKångilarput. uvdlut tamaisa
milugtitausinåungilagut. aKagumut a-
nerKårnigssavtinut isumanerdluteKar-
tariaKarpugut. —
niviartavut amerdlaKaut „mérKa-
mingnik" tasiortut — atorfeKångitsut
atorfeKarpiångitsutdlo. KanoK iliuse-
Karniaratik atorfigssamingnik Kilang-
mit nékartoKarnigssånik utarKinar-
put. atorfingmik iliniagaKarKuneKar-
nigssamingnik utanunarput. ingmi-
nérsinåussuseKångitdlat, angutita-
mingnitdle aKagugssaK isumanerdlu-
tiginginerugamiko avKusinerme, umi-
arssualivingme umiarssuarnilo tivssa-
KatsissariaKartarput. — tamatumunga
pissutautiniarneKartartoK tåssa ar-
nartavut iliniarfigssåinik sulivfigssåi-
nigdlo amigauteKarteKigavtigik, tåu-
kule tugpatdlersautiginagit niviarta-
vut nangminerssorsinaunermik påsiti-
tariaKarput — påsingnigtariaKardlu-
tigdlo.
ingminuinaK
erKarsautiginerssuaK
inup Kagfagkångame inoKatime tu-
nganut pissauneKarniarnerulertarnera
inugpatdlangneruvoK taimåitordle pi-
ginautitaunermik atuinerdlungneruv-
dlune. inussutigssarsiornerup iluane
åma taimåipoK. — peKatigingneK (su-
livfiuteKaKatigingneK) uvdlumikut
nunavtine påsitiniagaussut pingårner-
ssaisa ilagåt. kisimitdluta sulinivtigut
iluanåruteKarsinauvdluarpugut, tama-
tumale angunigssånut pivfigssaK Ka-
noK sivisutigissoK atortariaKåsavar-
put? — sånaviutit, aulisariutitit, niu-
vertarfiutit il. il. KanoK ilivdlutit ki-
simitdlutit ingerdlatisavigit? ilagssar-
siortariaKarputit. taimailivdlutit isu-
ATLAS
ATLAS Crystal Queen
Det moderne køleskab med de
mange kvalitetsfordele, rummer
120 liter.
Mål: Højde 90 cm
Bredde 55 cm
Dybde 54,5 cm
ATLAS Crystal Queen
nigdlatårtitsivik nutåliaK pit-
saoKissunik atortulik imaKarsi-
naussoK 120 liter,
angnertussusé:
portussusia 90 cm
silissusia 55 cm
atitussusia 54,5 cm

ATLAS
immoii ni dit m. oimt ner
mangnåinerussumik, sukanerussumik
isumatårtornarnerussumigdlo inger-
dlajumavdlutit, taimailivdlutitaoK
ingminut plnarnak kalåleKatititdlo ar-
dlagdlit sulivfigssaKartilisagaluarpa-
tit, aningaussanik månékut atugag-
ssaringisavnik torKortaKarsimaguvit
sulivfingmik autdlarniniartunut atug-
kiuniåkit. takuvat, imaKa taimailiv-
dlutit nunavtine sulivfigssaerusima-
neK issertortoK migdlilerneKalersisa-
galuarpat. — arssartut akerait ardla-
mingnit ikingnerussut ajorssarnigssåt
ilimanarneruvoK. sok? suleKatiging-
neK nåmagtoK pilersisinåunginamiko.
suleKatigigsut ardlaKalerunik tugdliu-
tugssaK tåssauvoK unangmigdlerneK,
tåussumalo pilersitagsså tåssa tama-
vi årnerulerneK.
Kavdlunåt sulissartut namagput
nunavtine uvdlumikut sanaortorfiu-
leKissume sulissorineKartut kikunuko?
Kavdlunåt. sok? kalåtdlinik nåmagtu-
nik suliagssamik tamatuminga tigusi-
sinaussunik pigssaKånginavta. kuku-
gume pigssaKalisagavta? KanoK ilioru-
sungikuvta pigssaKalernaviångilagut
åmalo kalåtdlit OKauseK „sulissartoK“
mingugtutingmåssuk. ikardlungnit
tåukunånga kiagugdluta kångarniar-
tariaKarpugut. kalåliussugut påsingni-
lerKuvdluta tupagterujugssuarKårne-
Karpugut?
nunavtine ukiumut mérarpagssuit
atuarfik Kimåtarpåt atorfigssaming-
nik sunguamik erKaissaKångivigdlu-
tik. inuiait kalåtdlit inusugtortavut i-
liniarfigssaKartinginavtigik atuarfing-
mit anigpata igitariakarpavut, imalu-
nit atuarfeKarnerme pissortat anga-
jorKåtdlo isumaKatigigsimanerput a-
torfigssanik iliniagaKartingikuvtigik
åssiginarå. — sujumukaortortut", er-
Karsautiginiarsiuk kinguårit nutåt a-
tuarfingmit igitsinagit iliniarfigssåi-
nik sulivfigssåinigdlo pigssarsiiiniar-
KårtariaKaravtigik.
— erKarsautigissarpiuk Kavdlunåt
sulissartuisa nunavtinukartarnerat
KanoK akitsortigalune aputarmat. ag-
ssartorneKarnerat, inigssineKarnerat
il. il. ila KanoK aningaussaerutaussar-
nerput. akigssauiautit tamåko kalåt-
dlit sulissartue iliniarsimassut amer-
dlanerulersugpata migdlilerneKalisa-
galuarput. landshøvdingikorput —
Lundsteen — ukiortåme kalåtdlinut
„pivdluarKussutime" ilåne OKautsime
ilåine nunavta inugtusiartornerssua
åipåtigut iluarneråinarpå, tåssagOK
sulissugssat amerdlanerulerniåsang-
mata. tamåna sujunigssamut takor-
dluineruvoK. erKusinauvoK akerdlia-
nigdlo pissoKarsinauvdlune, uvangale
isumaKarpunga inugtusiartornerssuaK
tamåna sulivfeKarniarnerdlo eKunga-
lerérsimassut taimailivdlunilo suliv-
figssaerusimaneK „issertortoK" pilersi-
massoK. taimåitumik kigsautiginarpoic
tamåna kalåtdlit Kavdlunåtdlo „sila-
tortåinit" misigssorneKåsassoK.
Kalåtdlit-nunåt pivdlugo agdlauti-
gissane Kavsine OKauseKatigit imåi-
tut nåpitagssaussarput: kalåtdlit issi-
gingnårtuput. tamåna kalåtdlinit er-
KungitsunerarneKartarpoK mamiagi-
neKartarpoK mamiagineKartaKalunilo.
imaKa ingminut igdlersorniåinardluta
nalungeKatigingnissuterput agssortor-
tariaKartarsimavarput. nalungeKati-
gingnissuterput agssortorniåinarnago
„issigingnårtunerup" såt tunuleicuta-
rinerai erKortortarinerailo påsiniar-
Kåratdlartigik. isumaKarpunga „issi-
gingnårtuneK" erKortortaKaKissoK tai-
maingmatdlo igdlersorfigssaKartitdlu-
go. — nunarput sule nipaitdlitdlarKe-
KaoK, pivfigssamilo, tamatumane nu-
navtine suliausimassut sulissusima-
ssutdlo erKarsautiginiåkit.
Kavdlunanit atdlenutauvugut
KuleKutårKap tusarnitdluinåssusia.
— tamåna nunasiaulerKårnermit aut-
dlartitdlune uvdlumikumut issertor-
dlune atupoK. Kavdlunåt — Kanga
kungérKat — kalåtdlitdlo „silatortav-
ta“ kalåtdlit Kavdlunånut naligigsi-
taulersut OKautigåt. so, kalåtdlit Dan-
markimut inugtaoKatåuput (tåssame
nuname avdlamiutut Ki'nuteKarKfira-
tik Kavdlunånut nautsorssuneKarsi-
naugamik), kinalo kalåleK inugtaoKa-
taunerminik misigisimanerpa? nali-
gigsitauniaraluarpugut tamånale sor-
dlulusoK issertorfigssardlugtumut i-
ssertorniarneKartoK.
naligigsitåungineK ardlaligtigut er-
KorpoK, sordlo Kavdlunåt sulissartue
avdlatdlo uvavtinit iliniarsimaneru-
ssut akigssarsiaKatigisinåunginavtigik,
åmalo uvagut skatimut akilineK ajo-
ravta il. il. taimåitordle ardlaligtigut
ilumut naligigsitåungilagut. Kavdlunåt
kalåtdlinit pitsaunerussumik iliorfigi-
neKarneKarajugput. Danmarkime pi-
ssutsinut angerdlarsilisångingmata i-
nigigsårtineKåsåput nunavtinutdle su-
liartortut ikiliartulisångingmata kå-
magtusiat „atordluarneKarput" Kav-
dlunåt Danmarkip (amtisa) någdli-
ungnartoKarnerssåne sulinertik piv-
dlugo agdlåt aningaussatigut kåmag-
tuserneKarput, sordlo nangminérdlu-
tik nunavtine (suliniat) sulivfigssarsi-
ortut „kåmagtuserneKartariaKåså-
pat?“ ilumutdle nunavta ingerdlati-
taunera nålagauvfingminaK aningau-
ssaKartitåungikaluarpat avdlauneru-
ssumik misigissaKåsagaluarpugut. må-
na nålagauvfiup inugsiautigåtigut a-
kissugssåussuseKångitsut, pissortavta-
le nålagauvfik ersigingåramiko någ-
gårtariagdlit agdlåt ångaivåt.
Ivigtut ukiorpagssuarne orssugiag-
siorfiussut — kalåtdlit arnat angutå-
lunguitdlo erKainagit — Kavdlunågi-
narnik sulissoKarput. nalungitdluinar-
para — ugpernarsaissugssaKardlunga-
lo — Kavdlunåt Ivigtunut orssugiag-
sioriartortartut kalåtdlisutdle orssugi-
agsiornermik KanoK påsisimassaKå-
ngitsigissartut. KangatsiaK ardlalig-
ssuit „erruissorKårdlutik" agssagkap
ivnåne sulineK iliniariånguardlugo
„ivnarsiortungortarait“. tupigåra —
Kungutsatigisinaunagulo — orssugiag-
siortitseKatigit kalåtdlinik sulissoKa-
rumanatik KavdlunåKatimingnik suli-
ssoKarnermut akigssaiarumanerung-
mata (oKautsitigunåsit påtsoKatiging-
nigssaK tamatumane tunuleKutausi-
manerpoK). —
niuvertoruseKarfit angnerussut Kav-
dlunånik iliniartitsissoKartitaussaler-
mata sok iliniartitsissoK nutaggaring-
mik igdluliuneKarKårtariaKarpa mé-
ssa kalåleK inisimassorKårtariaKartar-
simassoK.
piniartut, ilisimångilisiuk K. G. H.-p
amérutise pingårtumik teriangniat a-
mé nr. 1. 45 kronilerdlugo tunissase
måne akitsorterutsitsinerme (auktion)
KaKortap amia agdlåt 800 kronisissu-
tigisinaungmago. imaKåsit amigarto-
rutit matuniardlugit taimailiorneKar-
tarnerpoK, kisiåne akit taima åssigl-
ngitsigissusiat erKarsautigalugo uka-
pautineKarpuse. K. G. H.-mut tuni-
saerdlugit nangmineK maunga nuna-
nutdlunit avdlanut akitsorteriartorsi-
gik.
kalåtdlit Kavdlunåtdlo ardlagdlit
naligigsitåungineK matorniardlugo
miserratiginiartarpåt, inuiait tåuko
„silatortait" aperineKarångamik nali-
gigsitåungineKarnersoK — issigine-
Karnigssartik pivdlugo — inuiaKati-
mingnutdlo tusarnersåriumagaluar-
nermit — ingmingnut miserratigissa-
riaKartånguatsiarput. uvdlumikut Ka-
ngatut ilisimaitsutigingilagut, tåssau-
lersimavugut ajortunik ajungitsunig-
dlo ingmikortiterissugssat.
„angutit Kinigaussut nunarput piv-
dlugo" iliniartitsissutut piarérsarsi-
manane atuartitsiartortutut savssar-
tariaKångitdlat. inuiaKatimingnit tati-
gineKardlutik Kinigaussut atautsimi-
titdlutik isumaKatigiginarpatdlårta-
Kaut. Kuinagsårerujuginarnatik aula-
jangersimanerussumik sujunertaKar-
nerussariaKarput. — Kinigaoridnginig-
ssartik ånilångagigamiko Kinersissi-
mingnut akerdliussumik OKartångit-
dlat. — kalåleKatise sulissukumavdlu-
git KinerKusårsimagavse Nungminiv-
sine aKagugssaK isumanerdlutigalugo
piarérsarnermit soKutåungilaK sani-
gulåraluaruvse.
ilerKorigsarnikut
nåkariartorpugut
KuleKutaK pingårtumik inusugtunut
tungatikumavara. inusugtoK, nunavta
sujunigsså, måna nunaKarfigpagssuar-
ne ilerKordlugtungorsimavutit? KanoK
ilivdlutit? nåpautipiluk (gonorre) i-
ngassagtikiartorpoK. uverssagarpag-
ssuit „amerdliartordluaKaut", — ar-
nartavume tamalikangårmata méraK
ardlalingnik „atåtalerneKartarpoK". i-
migagssamik atuinerdlungnerssuaK
tusåmassåussutit ilagåt. — ikingutipa-
låtit amerdliartorput, angajorKånut
soKutigigtaitdliartorputit, ilaKutaring-
ne unukut angerdlarsimåsaeriartui-
narputit il. il. angajonråt perorsainer-
Idlugpat imalunit Kitornamingnit asi-
ginarneKarpat? taimåitOK Kularutigi-
igilara angajorKårpagssuit pivdluta
Kuvdlilivdlutik sinilertariaKartartut.
inusugtut ikinguteKatigingnermik
kussanartumik amigauteKaKaugut. o-
KaloKatigingnerne, alikusersoKati-
gingnerne katisimaoKatigingnernilo
avdlarpagssuarne uvavtinut iluaKutig-
ssauvdlutigdlo perorsautigssaussune
tungavigssavtinik nangminerissamik
igdlutigssavtinik amigauteKaKaugut.
pissortat tungånit utarinnarnata ta-
måna nangmineK isumageriåsagigput.
aKagumut kinguartinago „tungavig-
sså“ uvdlumikut autdlartiniartigo.
— anersåkut suliniartuvut iluarni-
arnerardlugit asiginarpase. Kéumar-
sainikut sulivfigerKugaluarpuse peKa-
taujumånginavsile sulivfigingnigtise
påsingilase. — sujuaissavtinut naler-
Kiutdluta ilerKorigsårnikut nåkangå-
ravta nagdlingnarsinarsimavugut. i-
ma sångitsigilersimanerpugut ajortu-
nik ajungitsunigdlo ingmikortitsisi-
naujungnaerdluta? — inuneK taler-
piup tungånut igdloKarfiliutdlugo mi-
sileriaraluåsagigput. någdliungnartut
nåpitåsavavut nåpinerisutdle Kånger-
niartåsavavut. kiagugdluta Kasuvdlu-
talo sulinivtigut inerititånguaKåsaga-
luaruvta nuénisagaluaKaoK. kalåleKa-
titit asaguvkit mingnikutdlunit kiv-
fartuniåkit!
sujumukaortorneK Baalip palasisa
suaortarnerinarilersimavåt. pigdliv-
figssamik KamassoKarsimagaluarpoK,
pigdlissugssaKångilardle.
A. Jens Rasmussen,
Jejsing, Sønderjylland.
8