Atuagagdliutit - 30.08.1962, Page 13
Diskobugtime rejerniarneK aussarmdna
akornusigaussoK sarfamit silamitdlo
rejerniutitdle amerdleriarujugssuaratdlartitdlugit månamut su-
jorna taimailineranut nalerKiutdlugo portugkat mili. agfåinik
amerdlanerussut niorKutigssiarineKarsimåput ukiarneranilo pi-
ssaKardluartoKarnigsså neriutigineKardlune
Diskobugtime tamarme månåkut u-
lapårnexarpoK, tamånipume niorxu-
tigssiorfit nunavtine angnerssait, au-
lisartut kultinik imamit aigdlertarfé.
tåssa Kalåtdlit-nunåta kulté, rejet
augpalugtut, månalo påsinarsererpox
ukiOK måna niorKutigssiorneK sujor-
natigornit angumanexartugssåungit-
sok. rejerniutit nutårpagssuit tikiu-
ssorsimåput sulivfingnigdlo mar-
dlungnik piler sitsissoKarsimavdlune.
tåuko ardlåt tåssa Ilulissane fabriker-
tårssuau åiparalugo fabrike pugta-
ssok, umiarssuatoKaK „Sværfisken“
rejelerivfigssatut iluarsartutdlugo
K’ exertarssuarmut inigssinexarsima-
ss OK.
K’asigiånguit erKåne rejerniarneK
fabrikip sujulerssorfå Karl Jensen
Fabriksleder Karl Jensen
autdlarnerneKarpoK aprilip sujugdliå-
nit, rejerniutit tatdlimat avangnåmiu-
inait aulisartoralugit. kingorna rejer-
niutit amerdlilertorsimaKaut, måna
K’asigiånguit erKåine rejerniutit 27—
30 aulisautigineKardlutik sulilo nutå-
nik tikiussortoKardlune. Kåumåme u-
vane rejerniarneK nalerKuterugtorpoK
uvdlormut rejet 12 åma 25 tons akor-
nåne tuléuneKartardlutik.
uvdlup unuavdlo ingerdlaneråne
rejenit 15—16 tons tulåunexartu-
nit xivdlertussanut igalåminernut-
dlo portugkat 22.000—23.000 nior-
KutigssiarineKartarput. sujorna
niorKutigssiarineKarsimdput tai-
måitut 2,7 millionit. ukiox måna i-
nerneKartugssatut migssingiune-
Karsimåput 3,4 ama 5 millionit a-
kornåne, såruname sila puerxorti-
nigssålo aperxutaussugssauvdlutik,
nautsorssutiginexarpordle 3,5 mil-
lionit niorKutigssiarinexarsinauju-
mårtut novemberime rejerniarneK
taimaitinexarpat.
rejet Kéritatdlo
Kåumat migssiliordlugo KångiutoK
Ausiangne rejenut Kerititsivingme ni-
orKutigssiorneK autdlarnerneKarpoK.
uvdlormut rejet 5 tons suliarineKar-
tarput, sikulersordlugit K’asigiångua-
nit agssartorneKartardlutik, rejerniut
„Henrik Lund“ angatdlatigalugo. re-
jet 5 tons suliarineKarångamik por-
tanik atauseK 100 gramimik imaling-
nik 10.000-inik pigssarsivfiussarput,
tåuko niorKutigineKartardlutik Eng-
landimut, Svejtsimut Danmarkimut-
dlo. åmåtaordle ukiOK måna ingmikut
Frankrigimut niorKusiarineKartug-
ssåuput rejet Kalipausigkat 20 tons.
augustip autdlartinerane niorKutigssi-
arineKarérput portat 475.000. sujorna
niorKutigssiat katitdlutik portat
580.000-uput. Ausiangne rejenik nior-
KutigssiorneK taimaitineKarajugtar-
poK novemberip KerKane, ukiormåna-
lo nautsorssutigineKarpoK portat
700.000 migss. niorKutigssiarineKaru-
mårtut. Ausiangne Kerititsivingme su-
lissorineKarput arnat 60 erKåine åma
angutit arfineK mardluk, tamarmik
ausiangmiut.
Ausiangne fabrike åma K’eKertå-
nguame ingmikortortaKarpoK KérKa-
nut nerpiliorfingmik. tåssane sulisso-
rineKarput 30 saniåne, uvdlormutdlo
suliarineKartardlutik Kéruat nerpili-
agssat 5 åma 20 tons akornåne. Kér-
Kat aiortorneKartarput K’eKértarssu-
armit Kangerdlungmitdlo. julip inger-
dlatilernerane niorKutigssiornerup
autdlartineranit månamut suliarine-
Karsimåput nerpiliat 140.000 pound,
tåssa kilup agfåkutårtut, Kerititdlugit
Amerikamut niorKutigineKartardlutik.
ukioK måna ilimagineKarpoic 400.000
pound niorKutigssiarineKarumårtut.
sarfaK såkortoK
junip nålernerane Ilulissane fabri--
kertåK atulerpoK. Kåumat atauseK Kå-
ngiungmat niorKutigssiarineKarsimé-
put rejet plastikimut portugkat atau-
seK 100 gramimik imalik 25.000, ami-
limassungordlugitdlo portugkat atau-
seK kilup agfånik OKimåissusigdlit
50.000. migssingiussineK nåpertordlugo
ukioK måna Ilulissane niorKutigssia-
rineKartugssåuput rejet 800 tons, tå-
ssa niorautigssiarineKarunik portat
166.000 nalinge. neriutigineKarpoK re-
jerniarfik nåtinago tåuko anguneKar-
sinaujumårtut, taimailissoKarumav-
dlune uvdlormut rejet 8 tons niorKu-
tigssiagssat tulåuneKartåsagpata. må-
nåkutdle Ilulissanut angnertumik re-
jenik tulåussuissoKångilaK. rejerniu-
tit sisamåinait Ilulissat erKåine reje-
Karfigssuarne peKaKissune aulisauti-
gineKarput. autdlarKåumut rejerniutit
pissaKardluartarsimaKaut sivitsungit-
sordle amerdlanerssait K’asigiéngua-
nut ugsagarsimavdlutik, K’asigiånguit
erKåine rejeKarfingne pigssarsineru-
ssarsimagamik, Ilulissåme erKåine re-
jeKarfit sule piniarfigisavdlugit ilikar-
dluarsimånginamikik, åmåtaordle Ka-
nigtukut Ilulissat erKåine avangna-
mut sarfarssuaK rejerniarnermut a-
kornutausimaKaoK. Ilulissanile neriu-
tigineKarpoK rejerniat ukiap ilågut ta-
maunga utersinaujumårtut.
Ilulissane fabrikertåx 60 meterinik
isorartutigaoK 15 meterinik silissuse-
Kardlune, sananexarneralo akexarsi-
mavoK 5,6 miil. kroninik. niorxutig-
ssiorsinåussutsimigut K’asigiånguane
fabrike naliginarpå, sulile rejenut Ka-
lipaiåumik maskinaxarane, angneru-
ssumigdle ilitsiveKarpoK niorxutigssi-
anut torxorsivigssamik. rejet nalane
arnat 160 angutitdlo 35 sulissorineKar-
put, mar diung or dlutik avigdlutik. i-
luliarmiuinait fabrikime sulissorine-
xarput.
Ilulissanile fabrikip K’asigiångua-
nut nalerKiutdlugo pitsaoKutigå ukioK
kaujatdlagdlugo sulivfiusinaugame.
nautsorssutigineKarpoK ukiunerane i-
nuit 60 sulissorineKarsinaussut Kale-
ralingnik nerpiliordlutik. fabrikip pu-
joriveKalernigsså pilerssårutigineKar-
poK, Kaleralingnik pujorissoKartarnié-
sangmat. Kaleralingnik Kupissanik
200 tons Belgiamit måna piniartoKar-
simavoK, karsinut portordlugit Keriti-
neKartugssanik. ukiup Kåumataine
Kaleragdlit 450 tons migss. suliarine-
Kartarput aussamilo 300 tons.
K’eKertarssuarme misilineK
rejenik niorKutigssiorneK K’eKer-
tarssuarme autdlarnerKåmerpoK, K’e-
Kertarssuarme aitsåt rejenik niorKu-
tigssiortOKalerdlune, „Sværdfisken"
rejelerivfigssatut årKigssuneKarsima-
gatdlartitdlugo. K’eKertarssup erKåne
rejeKarfit Diskobugtime ilisimaneKar-
tunit angnerssåuput. ukioK måna mi-
silissoKåinaratdlåsaoK nuname fabri-
kiliornigssaK isumagalugo. nautsor-
ssutigineKarpoK taimailissoKarnigsså-
nut sule ukiut pingasiljumårtut ilima-
gineKarpordlo „Sværdfisken" ukiut
tatdlimat rejelerivfigtut atorneKarat-
dlåsassoK sinerissame K’eKertarssup
Aumarutigssatdlo akornåne. pilersså-
rut maligdlugo sapåtip akuneranut
rejet 24 tons K’eKertarssuarme sulia-
rineKartåsåput, månåkutdlo K’eKer-
tarssuarme sulissut 65—70 migssåini-
put.
rejelerinerme akornutaunerpåK tå-
ssa arnanik sulissugssaileKineK. reje-
lerissugssaKångigpat niorKutigssiorto-
KarnaviångilaK. ukiune sujugdlernisut
K’asigiånguane pissagssat kigdlilerne-
Karsimåput, rejerniumut atautsimut
uvdlormut kigdliligkat 500 åma 1500
kg. akornånitdlutik. arnat rejelerissut
160 mardlungordlutik avigsimassut
fabrikime sulissorineKarput, måna re-
jet nalerKuterugtorneråne fabrikime
sulissut katitdlutik 400 erKåinitdlutik.
taimåikaluartordle tikiussorneKartut
suliarisavdlugit tåuko nåmarKåinar-
put, fabrikile åma avdlanik ajornar-
torsiutigssaKardlune.
fabrikip sujulerssortå Karl Jensen
autdlarKéumutdle peKatausimavoK,
tåssa måna arKanik-åipagssånik au-
ssaunerane niorKutigssiorneK nåkuti-
galugo.
baråkine inuneK
— fabrikip maskinamik xalipaiaiv-
figtå mikivatdlårpoK, Karl Jensen o-
KarpoK, åmåtaordle nigdlatårtitsivik
torKorsivitdlo mikivatdlåKaut. måna
Kalipaiautit maskinat mardluk ator-
pavut, sulilo atautsimik pisårnigssax
pilerssårutigineKarpoK. tornorsivit å-
ma agdlineKangajalerput. isumalior-
KutigineKarpoK KuerssuaK fabrikimut
atalerumårtoK torKorsivingortineKar-
dlune.
ukiut ingerdlaneråne fabrikime su-
linex pitsångoriartuinarpoK, Karl Jen-
sen nangigpoK. arnat rejelerissut fa-
brikimitarnerat sivitsoriartuinarpoK,
Kingmerpagssuit Ilulissane talltar-
lingme fabrikip sujoråne.
sulile sivisugatdlåsaoK sulissut nå-
maginartutut oKautigineKarsinauler-
nigssånut. sulissoKarniarneK sule ilå-
tigut tutsuviginarpiångilaK, åmame i-
neKarniarnermut tungassut pitsåu-
ngexigamik. neriutigårputdle sulisso-
Karnermut tungassut årKingneKarsi-
naujumårtut, suliartortut ajungineru-
ssunik inigssaKartineKalerpata. ukiox
måna fabrikimut suliartortut arnat
aitsåt taima amerdlatigaut. mæslinge
sujorKUtdlugo sulissut amerdlangår-
mata avigdlutik sulissune inigssat ta-
måkersimajuåinarpavut. fabrikime a-
jornartorsiuterput angnerp åx tåssa
sulissut aulajaitsuinaussånginerat. re-
jerniarfiup nalå tamåt arnat månita-
raluarpata niorKutigssiarineKartut a-
merdlanerujorKajaxaut. inexarniar-
nermutdle tungassut ajornakusorput,
arnarpagssuitdlo maunåinax autdlar-
tarput inimingne erKigsisimasinausså-
nginamik.
arnat sulissut ilarpålue amerika-
miut tuperssuine baråkiussane naju-
gaKarput. tovKit iserdlugit sutungeKa-
lutigdlo avångunaKaut. narKe katinere
kånerssuaKarput nuna erssinardlune.
saneråine igdlugtut sinigfit pingasut
agtortiterdlugit inigssineKarsimåput.
nerriveKarpoK, ardlalingnik igsiave-
Kardlune, amitsumik skåveKardlune
petroliutortumigdlo kiagsautingua-
Kardlune. tåssa pisatai tamarmik.
— baråkimneK avångunaKaoK, ar-
nat ilåt OKalugpalårpoK. uvdlåkut ar-
finermit uvalikut pingasunut uvagut
sulissarpugut. sulerérångavta imer-
migdlunit kissaivfigssaKartångilaK
primusimik atorniångikåine. nuvfase-
rajoKaugut. ilavu^ nåpardlutik mau-
nåinaK angerdlartarput. rejelerissut
uvagut inunerput usornartoKångilaK.
kantiname nerissarneK akisoKaoK aut-
dlarterKåjuvdlunilo akigssarsiaK ang-
nertungeKalune, akkordisiaKaravta,
rejelerineK sungiutdluartinago angi-
sumik akigssarsineK ajornarame. å-
ma sulissut baråkine erKavtine naju-
gaKaramik, ilåne .iluamik sinigfig-
ssaussångilaK.
rejelerissut xasigiånguarmiut a-
kigssarsiordluarneruput, avatånit ag-
gersunit sungiussivdluarsimaneruga-
mik. rejet Kalipaiagkat kilumut 3,16
kr-xarput. pikoringnerpåt k alipaia-
gait uvdlormut 25 kg-usinaussarput,
tåssa 80 kr. migss. uvdlormusiarisi-
naussardlugo.
rejerniutit avguatårnigssåt
augustip autdlartinerane rejeleriv-
fit angalaorfigigavtigik, rejerniarneK
kigsautiginarsinaussutut ingerdlav-
dluartigingilaK. sarfaK silavdlo une-
risimånginera pissutauvdlutik rejet
nalerKuterugtorfigssåne ugsangneKa-
rujugssuarténgitdlat. uvdlormut pi-
ssagssat rejerniumut atautsimut 900
kg-mut kigdlilerneKarsimåput amer-
dlanerssaitdle taimågdlåt 400—600 kg.
tulåussissardlutik. 1953-ip kingorna-
gut taimatut pisagtisimångilåt. rejet
piniapilungneKarnerånik tamåna au-
lisartut pissuteKarsoringilåt, rejeKar-
fit angnertuvatdlårmata taima isuma-
Kåsavdlune.
— rejerniarneK nautsorssutigine-
Kartutut ingerdlavdluartigingilaK, Di-
skobugtime rejerniarnerme tamarme
pissortaussoK E. Aabye Jensen OKar-
poK. mæslingit åma akornutaoKiga-
mik. måna Ilulissane niorKutigssiari-
neKarsinaussut agfåinait uvdlormut
nåmagsineKartarput. ånilångatigine-
KarpoK K’asigiånguit erKåine rejeKar-
fit kilisangneKapilugpatdlålersoralu-
git åmale pisangnera nalautsortunik
uvgunåinardlo Kångiutugssanik pissu-
teKarsimasinauvoK, sujornagume tai-
måitoKartarérsimangmat. K’eKertar-
ssup erKåne rejeKarfit tamanit ang-
nertuneruput angisunik kussanartunik
rejeKardlutik. KularnångilaK pissaria-
KarumårtOK rejerniutit K’eKertarssup
erKånut Kaloriartalernigssåt. rejerni-
utit avguatårnigssåt mikingitsumik a-
jornartorsiutigårput. Diskobugtime
rejelerivfit piorsaivfigineKarnerat må-
na nåmagsineKariartuårpoK. taimåg-
dlåt Ausiait Kanigtuåne rejeKarfing-
mik navssårnigssarput amigautigiler-
parput. K’asigiånguanit rejenik ag-
fabrikspladsen i Jakobshavn.
ssartuissarneK pissariuvatdlårdlunilo
akisuvatdlåKaoK.
rejerniutitdle aussalerdlautåne
amerdleriarujugssuarneratigut ni-
orKutigssiorneK xutdlariarsinausi-
mavox, måssa rejerniumut ataut-
simut nalerKiutdlugo tulåuneKar-
tartut ardlingnångikaluartut. måna
K’asigiånguane sujorna taimailine-
rane niorKutigssiat 500.000 sivner-
dlugit Kångernexarérput. aulisartut
niorxutigssiortutdlo neriutigåt pi-
nerxigkumårtOK neriutiginexartu-
tutdlo ukiamut pissaxartoKardlua-
rumårtOK, sujornagume ardlaleri-
ardlune taimailissarérsimangmat.
Julut
Besøg Deres
kajakforhandler -
det betaler sig
MAGASIN DISKO
K'utdligssat
BIRGER HANSEN
Jakobshavn
GERT LAURIDSEN
Chrisfianshåb
VAREHUSET DOBI
Egedesminde
SIGURDS VAREHUS
Holsteinsborg
MAGASINET
Godfhåb
MAGASIN ARSUK
Arsuk
VICTORS MAGASIN
NarssaK
MAGASIN AVAT
Julianehåb
VAREHUSET SPUTNIK
Nanortalik
☆
Butikkerne med
den gode service
GRØNLANDS INDKØBSRING *A
arakine tåukunane arnat angutitdlo fabrikime sulissut
ajugaKarput. ungafdliuvdlutik kangerdliumaningup ti-
åne takugssåuput igdluarKat rejerniat aussarsiorfarté.
I disse barakker bor kvindelige og mandlige arbejdere
på fabrikken. Bagest ved den lille bugt ses små træ-
huse, som rejefiskerne har bygget og bruger til som-
merboliger.
Mange hunde holder til på kaj- og
13